Karin Carlsson

Fabriken är historien om sex textil- och konfektionsföretag med ursprung i det anrika sidenväveriet K. A. Almgren. I centrum står kvinnorna som arbetade där liksom de sjalar och ordensband de vävde och kapporna och klänningarna de sydde. Berättelsen blir till en stockholmsvandring i tid och rum som ger perspektiv på arbetsmarknadens och välfärdens utveckling liksom dagens ohållbara modebransch.

Den h r boken handlar om hur man blir ekonomiskt fri. Jag var 28 r och hade precis br nt ut mig och jag kunde inte f rs rja mig p ett vanligt jobb. Jag beh vde ett annat s tt att f rs rja mig p . Det var s jag b rjade min resa mot ekonomisk frihet. Det h r boken handlar inte om att bli ekonomiskt oberoende eller att bli v ldigt rik. Det h r r en guide f r att uppn ekonomisk frihet f r att t cka vanliga utgifter med passiv inkomst. Jag har uppn tt ekonomisk frihet genom en rad investeringar som jag kommer att g igenom. Jag b rjade inte med j ttemycket pengar och jag hade en l g l n i m nga r. nd lyckades jag uppn ekonomisk frihet. Jag kommer att dela med mig av min resa i den h r boken.

En bok som innehåller 85 år av svensk ridsporthistoria. Berättad, genom författaren, om några av Sveriges mest namnkunniga äldre ridsportprofiler som verkligen gjort skillnad och stått för utveckling, inte bara av egna hästar och tävlande utan av ridsportens utveckling i stort. Vi har sett dem på prispallarna, i TV och i tidningarna och kan här läsa om personerna bakom framgångarna. De berättar om sig själva, sin uppväxt och sina drömmar. Det var fantastiskt att vi hade ett samlat VM 1990 och idag är det självklart att vi kan åka till Scandinavium och Friends Arena för att se Sveriges bästa hästar och ryttare tävla mot världseliten. Men hur kom tävlingarna till? Vilka gjorde det möjligt? En del har sett till att det har funnits prispallar att stå på. Andra har efter sin egen internationella karriär, tränat ryttare som vill upp på den åtråvärda pallen. Boken gör inte anspråk på att vara en heltäckande historiebeskrivning av svensk ridsport. Den innehåller 14 delar utvalda ridsporthistorier berättade av: Ingamay Bylund – Göran Casparsson – Jan Fristedt - Åke Hultberg – Ulla Håkanson – Jan Jönsson – Ylva Lovén Swärd – Louise Nathhorst- Roland Nilsson – Liz & Lars Parmler - Ulf Rosengren – Sylve Söderstrand – Bo Tibblin – Royne Zetterman

Kliv in i stadens gömda, förbisedda och försvunna rum! I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg i Stockholm från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal. Antologin tar sin början bland de första omstridda schweizerierna i Staden mellan broarna, passerar stadens nya centrum för konsumtion och förströelser på Norr, gör uppehåll på det fashionabla Östermalm och avslutas i de förfallna Klarakvarteren. Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra Smedjegatan, träda in i undangömda kökstrappor, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och bekanta sig med de stora varuhusens upplysta skyltfönster. Vandringen avslutas bakom kulisserna på den svenska syndens stråk Klara porra under 1970-talet. Rummen har både fysiska och mentala gränser. De präglas av normer och ideal kring manligt och kvinnligt, liksom av gränsöverskridanden i spänningsfälten mellan offentligt och privat, arbete och fritid, smutsigt och rent, konsumtion och produktion. Det är också rum som inte alltid lämnat tydliga spår i kulturarvsinstitutionernas samlingar. Antologin Bakom stadens kulisser är ett resultat av forskningsprojektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia. Genom ett nära samarbete mellan arkivarier, antikvarier och forskare har projektet syftat till att skriva fram en mer mångfacetterad stadshistoria med utgångspunkt i de spår av levt liv som speglas i kulturarvsinstitutionernas föremål, bilder och foton.

Kvinnosaker berättar svenska kvinnors historia genom femtio föremål, från sekelskiftet 1900 fram till idag. Historikern Karin Carlsson skriver på ett fängslande och underhållande sätt om tingen som påverkat kvinnors vardag och format förutsättningarna för ett mer självständigt liv. Men vad som betraktats som frigörande och positivt under en specifik period kan i en annan tid ses som förtryckande och inskränkande, föremålen bär på så vis på berättelser om samhällsförändring och normförskjutning. Läs om den provocerande cykeln, vibratorn som botade tuberkulos, byxkjolen för kvinnliga poliser, Ester Blenda Nordströms cigarett och mycket mer – allt livfullt illustrerat av Amanda Berglund. Boken ges ut i samarbete med Stockholm Kvinnohistoriska.

Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligtfamiljeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem. Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning. Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt medkonsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?

Som tillfälliga husmödrar steg de första hemvårdarinnorna in i de privata hemmen under 1944 för att städa, laga mat och ta hand om barn. De var specialutbildade, uniformerade och hade statligt subventionerad lön. Hemvårdarinnekåren är ett tidigt exempel på statligt välfärdsansvar och genom hjälpen skulle folkhälsan förbättras, nativiteten öka och goda husmödrar skapas. Men redan efter sexton år drogs satsningen tillbaka och målen hade övergivits helt. I Den tillfälliga husmodern undersöker historikern Karin Carlsson hem- och omsorgsarbetet som politisk fråga och professionaliseringsprojekt. I hemvårdarinnans gestalt skulle det husliga arbetet omvandlas till ett eftertraktat och respektabelt yrke. Författaren belyser hemvårdarinnekårens kompetenser, status och anställningsförhållanden. Genom att lyfta fram deras egna berättelser synliggör hon även skillnader mellan de statliga visionerna och hemvårdarinnornas verklighet. Hemvårdarinnekårens historia kan tyckas kort men som exempel på hur det avlönade husliga arbetet ständigt antagit nya former ingår kåren som en del i en längre utvecklingslinje. Den tillfälliga husmodern rör sig i skärningspunkten mellan ambition och verklighet, privat och offentligt, tradition och modernitet.

En kylig morgon i mitten av mars hittas affärsmannen Alexander Sokolenko brutalt mördad i Tylösand strax utanför Halmstad. Det kan snabbt konstateras att han bragts om livet, men hur förbryllar kriminalinspektör Kajsa Johannesson, som återigen har ett nytt fall att brottas med. Spåren leder till Cecilia af Klinga och hennes familj, som ruvar på många hemligheter. Hemligheter som måste beskyddas till vilket pris som helst. Tiden håller på att rinna Kajsa ur händerna och med nya vindar som blåser på Kriminalen, går arbetet trögt. Frågan är om Kajsa hinner i tid eller om fler kommer behöva sätta livet till för att bevara familjehemligheten. Detta är den andra fristående kriminal-romanen, om Kajsa Johannesson och boken utspelar sig i Halmstad där också författaren Karin Carlsson är född och uppvuxen. Den första boken Det keltiska korset finns utgiven sedan 2011.

En ljummen junimorgon hittas konfirmanden Martin Eklund brutalt mördad i Lyngaskogen, strax utanför Halmstad. Kroppen är svårt misshandlad och hans bröst är brännmärkt med en symbol, som förbryllar polisen. Kriminalinspektör Kajsa Johannesson får i uppdrag att leda förundersökningen, som inte bara har ett knepigt fall att lösa. Utredningsgruppen brottas med samarbetsproblem där Kajsas ständiga hatobjekt Roger "Dasset" Lejontass ingår. Kajsas och Dassets samarbetssvårigheter avspeglar sig i arbetet och utredningen står och stampar. Spåren börjar och slutar i Lyngaskogen och det enda polisen har att gå på är en symbol, av Det keltiska korset. En vecka senare faller nästa offer.