Karin Christoffersson

Det är tre mil söder om Linköping, på vägen mellan Norra och Södra Fjälla, som vi möts igen - på promenad med våra hundar. Jovisst har vi setts förut! Vi gick ju båda på gymnasiet i Linköping i början av 1970-talet. Under nya promenader och pratstunder i varandras sällskap märker vi snart hur givande vi verkligen tycker det är att prata med varandra - om både stort och smått. Ganska snart uppkom tanken att skriva en bok tillsammans. Så vad blev det? Jo, en bok med ett knippe samtal om saker vi velat ventilera med varandra och dela med oss av. Helt enkelt en bok som vi hoppas speglar våra gemensamma erfarenheter om olika ting. Vi hoppas att våra dialoger ska inspirera till de samtal som just du vill ha med personer i din omgivning. Anita Törnquist, leg. psykolog och Karin Christoffersson, skribent

När Linköping expanderade kraftigt under 1940-talet uppstod bostadsbrist i centrum. Dåtidens politiker löste problemet genom att uppmana de centralt belägna industriföretagen att flytta ut till stadens ytterkant där man planerade att anlägga ett industriområde. Områdets huvudled, Industrigatan, blev så småningom en del av Riksettan, vägen som i dag heter E4:an och har en annan sträckning. Ett efter ett flyttade företagen ut till Industrigatan under 1950-talet. I början av 2000-talet upprepade sig historien – bostadsbrist i centrala Linköping som expanderat så kraftigt att det tidigare perifera industriområdet blivit attraktivt cityläge. Kommunen och privata byggherren Botrygg började planera för ett nytt bostadsområde och företagen utmed Industrigatan började skingras, men inte förrän 2014 kunde spadarna sättas i marken och bostadsområdet Övre Vasastaden börja byggas. Mycket har hänt på den här platsen. I Övre Vasastadens förvandling skildras ett stycke Linköpingshistoria utifrån ett område, en gata, ett antal företag och en idé om ett stadsbyggnadsprojekt. Övre Vasastaden har förvandlats – och här är historien bakom förvandlingen.

Under 1840-talet kom fototekniken daguerreotypi till Östergötland. Det var den första fotografiska teknik som nådde offentligheten och den räknades då som det mest moderna och innovativa man kunde tänka sig. Det blev möjligt för de allra flesta att bli avbildade på fotografi och under 1800-talets andra hälft startade mängder av fotoateljéer i Östergötland. I den här boken kan vi läsa om dess Östergötlands tidiga fotografer, om fotateljéernas affärsverksamhet, om de kvinnliga pionjärerna och om fotografier som redskap för konstnärer. Vi får också kunskap om vad som hände sedan;om pressfotografernas genombrott, om kamerans utveckling, och om steget från användning av film till det digitala fotograferandet. Några nutida östgötska fotografer presenteras också. Bland författarna kan nämnas Anders Karlin, Björn Axel Johansson, Gunnar Lindqvist, Rolf Olson och Åsa Christoffersson. Givetvis finns en mängd fotografier i boken, t exx av det äldsta kända fotografiet, med ett stadsmotiv, från Norrköping. Bilden, en daguerreotyp som föreställer det Swartziska huset i centrala Norrköping, återfanns för några år sedan i Östergötlands museums stora fotografiska samling. Fotografens namn är Johan Wilhelm Bergström och fotografiet dateras till år 1845.