Karin Edmark

Nationalekonomins frågor är en grundläggande lärobok i nationalekonomi. Till skillnad från många traditionella böcker i ämnet fokuserar National­ekonomins frågor på aktuell forskning, aktuella forskningsmetoder och praktiska tillämpningar av dessa metoder. Boken ger på detta sätt studenter och lärare ett verktyg för att utveckla ett nationalekonomiskt tänkande bortom grundmodellerna, vilka dock är en förutsättning för denna utveckling. Genom att visa på ämnets bredd och möjligheter svarar boken på frågor av typen: Kan man verkligen säga något om verkligheten med dessa modeller? Är nationalekonomisk forskning samhällsrelevant? och kanske till och med Varför ska vi lära oss det här? Nationalekonomins frågor täcker ett brett spektrum av ämnen och visar på nationalekonomins stora spännvidd. Trots detta representerar de frågor som tas upp i boken endast en mycket liten del av den nationalekonomiska forskningen och bland läsarna kommer det säkert finnas de som tycker att flera viktiga frågor saknas. Självklart rymmer nationalekonomin många andra intressanta ämnen och förhoppningsvis kommer boken att inspirera till många framtida uppföljare som tar upp fler nationalekonomiska frågor. Boken vänder sig till studenter som läser nationalekonomi på grundnivå men fungerar förstås också utmärkt som introduktion till 18 viktiga forsknings­områden på såväl fördjupningsstudier som för den allmänintresserade läsaren.

Sedan finanskrisen har produktivitetsutvecklingen klingat av betydligt i de flesta OECD-länder, så även i Sverige. 2024 års Konjunkturråd undersöker vilka faktorer som påverkar produktivitetsutvecklingen i näringslivet. Med detaljerade svenska data om företag och anställda under perioden 20002021 studerar de hur produktiviteten varierar mellan olika branscher och över tid och vad som kännetecknar företag med en god utveckling. De diskuterar också policyåtgärder för en ökad produktivitet. SNS Konjunkturråd 2024 består av Lars Persson (ordförande), professor i nationalekonomi verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, Karin Edmark, docent i nationalekonomi och lektor vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi verksam vid IFN, och Erik Prawitz, fil.dr i nationalekonomi och lektor vid Linnéuniversitetet.

400 000 svenskar får socialbidrag. De hushåll som tar emot bidraget får det i genomsnitt sex månader. SNS Välfärdsråd 2008 analyserar hur man ska bete sig för att minska antalet individer som får socialbidrag och kostnaderna för bidraget. Sedan 1999 har regeringen haft en ambition att kraftigt minska kostnadena för socialbidragen, vilket har visat sig vara svårt att göra. Rapporten kartlägger vilka grupper som får socialbidrag, går igenom vad man gjort i andra länder och diskuterar därefter för- och nackdelar med olika förslag. Forskarna avslutar med ett antal policyförslag till de svenska beslutsfattarna. Välfärdsrådet 2008 består av docent Matz Dahlberg (ordförande, Uppsala universitet), fil dr Karin Edmark (IFAU), associate professor Jörgen Hansen (Concordia University, Kanada) och docent Eva Mörk (IFAU).