Karin Grundström

Funktionskravet tillgänglighet och användbarhet används sedan 2009 i regelverk för den svenska byggsektorn. Funktionskravet anger en lägsta kvalitetsnivå för byggnadens egenskaper och utformning med tanke på användare med en funk-tionsnedsättning. Samtidigt får även andra användare stora fördelar av en tillgänglig och användbar byggd miljö. Kravet omfattar både bostäder och offentliga byggnader. Det är byggherrens ansvar att genomföra funktionskravet. Kravet av-ser både det byggda rummets egenskaper och utformning. Genomförandet ska bejaka användarens rörlighet och förflyttning i rummet samt deras förståelse och orientering i det. Kravet kontrolleras i den kommunala bygglovshanteringen och samrådsprocessen. För medlemsländer i den Europeiska unionen är funktionskra-vet aktuellt, eftersom EU arbetar med ett nytt direktiv för tillgänglighet och an-vändbarhet i offentliga byggnader, servicesektorn och transporter. Informanter i nationella och internationella nätverk för forskning, sakkunnigkontroll och myndigheter medverkade i studien. Totalt 122 informanter från nio länder inom EU, samt från Japan, Kanada, Storbritannien och USA inbjöds att delta i enkät om tillgänglighet och användbarhet som funktionskrav. Enkäten innehöll 37 frågor som behandlade funktionskravet i regelverk och praktisk till-lämpning. Sammanlagt 62 svar lämnades varav 43 svar var direkt avböjande svar. Nitton informanter besvarade hela enkäten. Svaren var möjliga att analysera vidare för att få en bild av funktionskravet i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Japan, Kanada, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Tysk-land och Sverige. Svaren lämnades av 10 kvinnor och 9 män, företrädesvis med arkitektkompetens.

Malmö University publications in urban studies nr 16. Denna antologi är ett resultat av ett gemensamt arbete mellan forskare och tjänstemän för att diskutera möjligheterna och formerna för det praktiska arbetet kring hållbar stadsutveckling. År 2010 utlystes medel inom programmet Samordnad stadsutveckling - en förutsättning för hållbarhet, vilket har finansierat forskningsprojektet Omvandling av fragmenterade städer. En studie av att integrera hållbarhetsmål genom urbana rörelsestråk, med finansiering från FORMAS och RAÄ för att under tre år fördjupa sig i hållbar stadsutveckling och inte minst kring sociala utmaningar. I fokus för projektet är Malmö stads satsning på att knyta ihop de östra och västra delarna av Malmö genom förstärkandet av ett stråk. Antologin presenterar både konkreta resultat av dessa satsningar, och reflektioner kring de processer som initierades.