Karin Johannisson

Det psykiska lidandet är omfattande i millennieskiftets Sverige. Utbrändhet, stressrelaterat trötthetssyndrom, depression, självskärande, övervikt, anorexi, asperger och ADHD är bara några av namnen. Den allt starkare medikaliseringen och psykiatriseringen av människors psykologiska och sociala problem gör att biomedicinens tolkningsföreträde vid dessa tillstånd sällan ifrågasätts. I boken möts forskare och kliniska praktiker kring kontroversiella frågor som rör psykiskt lidande och den behandling som erbjuds. – Är utbrändhet en sjukdom? Hur uppstår nya former av psykiskt lidande? – Vad är normalt resp. avvikande uppförande? Har området för det normala blivit snävare? – Hur skapas en diagnos? – Är ADHD en vetenskaplig diagnos? – Finns det en pendelrörelse mellan att betona arv resp. miljö som orsaker till psykiskt lidande? – Är medicin alltid billigare än psykoterapi? – Är det pengarna som styr skapandet av ny kunskap? – Vilka förhållanden gynnar forskningsfusk och hur bevaras forskarnas integritet. Redaktören Gunilla Hallerstedt skisserar i sin introduktion de senaste decenniernas samhällsförändringar, de nya formerna av psykiskt lidande och sätt att tala om dem. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, hävdar att diagnosen fungerar som en kommentar till samhället, ett gränsvärde för vad som uppfattas som normalt, rimligt och acceptabelt. Sigmund Soback, chef för Psykoterapienheten vid Stockholms läns landsting, ger en överblick över sjukdomsstatistik. 1998-2003 ökade antalet nyanmälda långtidssjukskrivna pga utbrändhet, depression eller svår stress nästan fem gånger – bland människor under 35 år har siffran nästan 9-dubblats. Men vilken hjälp får de? Och vad betyder evidensbaserad behandling på psykoterapins område? Enligt Eva Kärfve, docent i sociologi i Lund, har den biologiska människosynen varit dominerande i många sekler; förklaringen till särdrag och egenheter har varit blodsarv. Hur slår det igenom i synen på avvikelser och vid diagnosticering? Thomas Brante, professor i sociologi i Lund, granskar den amerikanska psykiatrin och kontroversen kring diagnosen ADHD. Aant Elzinga, vetenskapsteoretiker och prof. emeritus, reflekterar utifrån de tidigare inläggen och visar hur forskarvärlden, entreprenörsvärlden och den politiska världen är insnärjda i varandra.

Hypnotism, spiritism och parapsykologi har alla rötter i den animala magnetismen, som lanserades som en sensationell terapeutisk metod av den österrikiske läkaren Franz Anton Mesmer på 1770-talet. Enligt honom genomströmmades kosmos av ett magnetiskt ämne som varje organism var beroende av. Genom handpåläggning utförd av en magnetisör kunde detta ämne överföras från en frisk till en sjuk kropp. Man upptäckte att patienterna, som ofta försattes i hypnotisk sömn, uppvisade förbluffande paranormala förmågor. I Sverige fick magnetismen inflytande på mycket varierade områden: den präglade swedenborgianismen och Frimurarorden, men även läkare och filosofer använde den i sina verksamheter. I Magnetisörernas tid visar idéhistorikern Karin Johannisson hur magnetismen hastigt slog igenom i Sverige under 1780-talet, fick fäste på nytt under det tidiga 1800-talet, och varför många av dess föreställningar fortfarande lever kvar. Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

"Istorija melankholii" shvedskoj issledovatelnitsy Karin Jukhannison - dramatichnoe i uvlekatelnoe povestvovanie ob ujazvimosti chelovecheskoj dushi. Glubokij analiz fenomena melankholii i toj roli, kakuju ona igrala i igraet v zapadnoj kulture, proilljustrirovan mnogochislennymi primerami iz zhizni, literatury i kino. Sredi glavnykh geroev knigi Frants Kafka, Virdzhinija Vulf, Maks Veber, Marsel Prust i mnogie drugie.5-e izdanie. Perevodchik: Matytsina IrinaRedaktor: Krasnikova A.

Var helst ni stöter på något av denna skarpsynta idéhistoriker ska ni stanna till och läsa eftersom man alltid får veta något nytt om allas våra psyken och kroppar. Så skrev Åsa Beckman i en recension av Karin Johannissons "Den sårade divan" från 2015. Det är ett råd som man fortfarande gör rätt i att följa. Karin Johannisson (19442016) var en av ­Sveriges mest inflytelserika intellektuella, närmast folkkär, och hennes forskargärning tog med tiden formen av ett författarskap, flerfaldigt prisbelönt, kritikerhyllat och vida spritt. I verk som "Den mörka kontinenten", "Melankoliska rum" och "Den sårade divan" synliggjorde hon den kvinnliga kroppen och den kvinnliga erfaren­heten. Men hennes gärning var bredare än så. I framför allt Dagens Nyheter skrev hon genom åren om allt från badhus och elallergi till vänskap, migration och galenskap. I denna samling samsas dagspressartiklar med essäer och texter som tidigare inte fått så stor spridning och som kastar ett nytt ljus över ­hennes produktion. Bredden, precisionen och den språkliga spänsten hos Karin Johannisson lyser från sidorna och visar varför hon för all framtid intar en särställning i svensk offentlighet. Med förord av Åsa Beckman.

Begreppen "kultur" och "hälsa" är mångtydiga och vaga och därför undflyende. Det tycks de nio essäförfattarna vara ense om i denna bok. Författarna är personer som i sin vetenskapliga, konstnärliga eller i övrigt professionella verksamhet på ett mycket påtagligt sätt kommit att arbeta med begreppen kultur och hälsa i olika avseenden och sammanhang. Deras utgångspunkter är olika och deras perspektiv skiftar, men därigenom bidrar de med bred fördjupning och precisering av samspelet mellan kultur och hälsa på ett mycket spännande sätt. Boken är ett försök att respektfullt närma de två sedan länge separerade kulturerna till varandra. Den utgör en förhoppning att detta närmande kan vara en av nycklarna till att skapa nya förutsättningar för ökad mänsklig hälsa och ökat välbefinnande. Med inledning av före detta kulturminister Bengt Göransson

Att bli omhändertagen av samhället är ett djupt ingrepp i en människas liv. De individuella mötena med anstalten uppmärksammas sällan, men i Inspärrad får vi följa personer som varit intagna på sinnessjukhus, sanatorier, fängelser, uppfostrings- och alkoholistanstalter i Sverige någon gång mellan 1850 och 1992. Genom att ta del av de intagnas berättelser får vi kunskap om hur de förhållit sig till sin situation och sin omvärld, såväl innanför som utanför anstaltens väggar. Författarna är forskare i skilda discipliner och möts i sitt engagemang för den inspärrades röst. Genom att även höja blicken från de enskilda fallen fångar skribenterna också in övergripande drag och samhälleliga strukturer. I centrum för studierna står uttryck för makt och motstånd, förhandling, identiteter och strategier. Skribenterna belyser de intagnas erfarenheter och vill med dessa exempel utveckla ett forskningsfält som fått förnyad aktualitet.

I Den mörka kontinenten (1994) betraktar Karin Johannisson kvinnosjukligheten ur samhällets, vetenskapens, gynekologins och kvinnans egen synvinkel. Från ett idéhistoriskt perspektiv ger hon en spännande och skakande skildring av kvinnan och medicinen, med material från bland annat läkarrapporter, medicinsk vetenskap, sexologiska studier, etikettsböcker och dagböcker.

Kroppen har en historia. Den har omskapats efter klassens och könets konventioner, men också efter vilket kroppsspråk, sjukdomsspråk och smärtspråk som tiden tillåter. Kroppens tunna skal (1997) handlar om smärtans språk och hypokondrins illusioner, om dårskapens former och sjukdomens mening, om hur folkhemmets oönskade skars bort från den rationella samhällskroppen.

Läkaren och den sjuka definierar sjukdom på olika sätt. Om medicinens öga ser den sjuka som ett objekt för rationella ingrepp, är Karin Johannissons perspektiv den vanliga människans, patientens. Hon visar att det ofta är samhällets behov som präglat den medicinska praktiken: "Medicinen lever i ett kulturellt rum, i ett slingrande samspel mellan kunskap, behov, värderingar och maktspråk."

Denna antologi utmanar etablerade sanningar i dagens undervisning, forskning och debatt om relationen mellan arbete och hälsa. Utifrån aktuell forskning analyserar författarna kritiskt hälsoinriktade aktiviteter i arbetsliv och samhälle och deras betydelse för människors yrkes- och privatliv. Läs en debattartikel i DN om ett av bokens ämne. "Erkänn ditt arbetshandikapp annars förlorar du a-kassan"