Karin Jönsson

Boken diskuterar och problematiserar skilda perspektiv på det språk- och kunskapsarbete som sker tillsammans med barnen i förskola och skolan. Författarna visar hur barn kan få arbeta som kodknäckare, meningsskapare, textbrukare och kritiska analytiker. Boken hjälper läraren att förstå hur man både kan bygga broar till barns språk- och textvärldar och öppna dörrar för barn att göra nya erfarenheter och möta nya textvärldar. Denna nya upplaga är uppdaterad enligt Lgr 11 och innehåller också ett helt nytt kapitel om hur barns berättande idag tar sig nya former. De digitala hjälpmedlen förändrar sättet barnen skriver och kommunicerar på och det behöver skolan förhålla sig till. Boken riktar sig framför allt till studenter vid lärarutbildningen och till lärare i förskola och skolans tidiga år. Fokus i boken ligger på svenskämnena, men kan med fördel läsas av alla lärare som är verksamma inom förskola och skola. Sagt om boken"Redaktör för denna antologi är Karin Jönsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. De sex författarnas bidrag handlar om barnens språk- och kunskapsutveckling i dagens samhälle, med mångfald och tillgång till samt påverkan av digitala källor till barnens språk- och kunskapsvärldar. Alla medförfattare har undervisat vid högskoleutbildning och flera av dem har praktisk erfarenhet av pedagogyrket. Hur kan pedagogerna brygga broar till och förhålla sig till digitala hjälpmedel? Bokens första upplaga utkom 2009 och innehållet i denna andra upplaga är reviderat enligt centralt innehåll i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11). Boken riktar sig till alla lärare och lärarstudenter, då språkutveckling sker i alla ämnen. Den erbjuder en bred belysning av ett aktuellt ämne och styrkan ligger i att bejaka det digitala samhällets möjligheter till nya vägar i språkutveckling. En informativ och överskådlig innehållsförteckning samt ett sökregister ingår." Publiceras i BTJ-häftet nr 4, 2017. Lektör Eeva-Stiina SundénOm författarnaBokens huvudredaktör Karin Jönsson är universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Medförfattarna har alla gedigna kunskaper inom sina specialområden och har undervisat vid olika högskolor och universitet. Flera har lång erfarenhet som lärare i grundskolan.

Hur kan pedagoger på ett jämställt och demokratiskt sätt ge barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen utan också att samtala, läsa och skriva fram en annorlunda och förändrad värld? I den här boken beskriver författarna en aspekt som ofta får alltför lite fokus i arbetet med yngre barn, nämligen ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor – s.k. critical literacy. Kärnan i ett sådant arbete är att barnen undersöker texter av alla de olika slag som omger dem med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt? Genom praktiska exempel diskuterar författarna hur läroplanernas språk-, kunskaps-, identitets- och demokratiuppdrag kan hållas samman som ett och samma uppdrag. Målet är att ge alla barn tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap Denna andra upplaga har uppdaterats utifrån aktuell forskning och nya styrdokument. Glädjen i att förstå vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år.

En kulle i landskapet. Blommor på en grav. Ingen har vägarna förbi här längre. Skulle någon ändå hitta hit så ser de inte graven. En grav över ett hus, ett hem för en far och mor och deras sex barn. Ett hus som blev en parentes i en bys historia men som är grunden för generationer av ättlingar till det par som bodde här från början, kronojägaren Nils Olof Hällgren och hans hustru Stina Kajsa Nilsdotter Nils Olof Hällgren blev i slutet av 1800-talet kronojägare i en liten by i Norrlands inland, några mil norr om polcirkeln. Boken behandlar både hans och hustrun liv runt sekelskiftet men också deras barns och syskons levnadsöden under samma period Nils Olof var en av alla de som dog i spanska sjukan 1918. Hans bostad var tjänstebostad, kallad Bostället, och där skulle den nya kronojägaren bo. 1919 står Nils Olofs änka och hans sex barn utan bostad och inkomst. Här rör vi oss från nybyggare i väglöst land till hantverkare i städerna, från de som stannar hela livet i sin hembygd till de som ger sig av till Amerika. Det handlar om familjer som nästan helt utplånas av TBC och om familjer, som kronojägarens egen, där alla barn blir vuxna.

Revolution är ett av socialismens mest centrala och omtvistade begrepp. I samband med de ryska revolutionerna 1917 exploderade användandet av begreppet i den svenska socialistiska pressen och en kamp uppstod inom och mellan organisationer om dess definition. Genom att använda begreppet revolution i olika typer av texter försökte de svenska socialisterna i vid bemärkelse kommentera, förstå och påverka sin samtid, vare sig medlet för kampen uppfattades gå genom reformer och parlamentarisk demokrati, generalstrejk, politisk revolution eller en position däremellan. Undersökningen, vars teoretiska inspiration huvudsakligen kommer från den tyske historikern Reinhart Kosellecks ”Begriffsgeschichte”, visar att revolutionsbegreppets användning både var präglad av tidigare uppfattningar om den socialistiska revolutionens karaktär och av samtidens konkreta politiska situation. Den ryska Oktoberrevolutionen tvingade snart fram en precisering av begreppets innebörd där de olika svenska organisationernas revolutionsuppfattningar formulerades i förhållande till varandra. Karin Jonsson är verksam på Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola. ”Fångna i begreppen?” är hennes doktorsavhandling i historia.

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas. I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer. De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall. Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid. INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­tande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:Det berättande barnet – att skapa och dela. Berättelser som vidgar världen – litteratur och lärande. Att berätta om sin verksamhet – dokumentation och delaktighet. Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Øde­gaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken. Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsidaGediget, grundligt och nyanserat om berättande. Britt Jakobsson, Pedagogiska Magasinet nr 1 2015

När yngre skolelevers läsning i skolan uppmärksammas är det oftast olika läsmetoder som undersöks och diskuteras. I denna avhandling står emellertid yngre elevers läsning av skönlitteratur i centrum. I ett klassrum där olika litteraturpedagogiska redskap används undersöks litteraturarbetets möjligheter. En utgångspunkt är att läsning är en social process där det är i samarbete och i mötet med andra som förståelse kan skapas. Klassens gemensamma arbete beskrivs som en läsargemenskap. Eleverna i klassen följs under fyra år, från början av årskurs F till slutet av årskurs 3. Läraren är forskare i egen klass och dokumenterar alltså arbetet med ett inifrånperspektiv. Avhandlingen är en studie av klassens litteraturarbete. Studien fokuserar klassens gemensamma högläsning, läsloggsskrivande, boksamtal och elevernas enskilda läsning. För att illustrera hur komplext läsarbete är presenteras särskilt fyra elevers väg in i läsningen under de fyra åren. Studien pekar på att eleverna är aktiva och skapar förståelse genom att bygga upp sin föreställning under läsningen. De använder sig av olika lässtrategier i sitt förståelsearbete och uttrycker detta inte bara genom verbalt språk, utan också genom lek, gester och rörelser och i bilder och andra estetiska uttryck. Avhandlingen lyfter fram och diskuterar hur undervisningen med hjälp av de litteraturpedagogiska redskapen, olika lässtrategier och elevernas läslek fungerar som stödstrukturer för det meningsskapande arbetet. Läraren använder dessutom olikhet och skillnad som viktiga stödstrukturer i arbetet. De språkliga aktiviteterna hänger samman: samtal, lyssnande, läsning och skrivande samverkar när barn undersöker och ger respons på innehållet i böcker.