Karin Olsson

Mormor, var är Lina? Fast Anton och Freja sade hejdå till Lina i går är det så svårt att förstå att hon inte finns mer. Lina – världens bästa hund som alltid har funnits i barnens liv. Den busigaste kompisen som alltid vill leka och kramas är borta. Varför? Barnens sorg är stor och funderingarna många. Nu är det inte ens kul att vara hos mormor och morfar där Lina bodde. Mormor tar fram en massa foton och filmer på barnen och Lina och till slut skrattar de tillsammans över alla tokigheter Lina gjort. Om man pratar mycket om svåra saker så känns det ofta bättre. Lina finns ju kvar inom barnen, hon är bara på en annan plats. Barns lek genom sorgen är viktig bearbetning och sorg kan vändas till glädje. Den här boken kan fungera som diskussionsmaterial när barn förlorar en älskad djurkompis. Till och med en guldfisk som spolas ner i toaletten kan orsaka tunga tankar hos ett barn. Viktigast är att prata mycket och inte tro att det bästa är att bara glömma. Barn sörjer också även om sorgen är randig och blandas med glädje. Så ska det ju vara.

Saudos namn betyder ”lycka” på somaliska, det är Saudo stolt över. Men det finns en sak hon inte vill erkänna ens för sig själv. Hon skäms ibland över sin mamma. Hon som har världens snällaste mamma. Man varför måste mamma se så annorlunda ut? Och varför är Axel alltid dum mot Saudo i skolan? Hur ska hon kunna hjälpa Axels storebror så att inte polisen kommer? Saudo vill så gärna att Axel ska sluta reta henne och mamma. Fast ibland kan hon känna att allt är mammas fel. Mest vill Saudo bara vara som alla andra. Hon drömmer om att få en hund men vet att de inte har tillräckligt med pengar till det. Mamma jobbar nästan jämt så Saudo känner sig lite ensam. Hon går inte på fritids efter skolan fast hon bara går i andra klass, istället är hon ofta hemma ensam i lägenheten. Men när Saudo som vanligt handlar åt mamma på Coop så händer det något oväntat, något som kommer att förändra hennes liv. Det visar sig att drömmar kan slå in och att oväntad vänskap kan dyka upp när man minst anar det. Saudo betyder lycka handlar om att familjer kan se annorlunda ut och att livet kan förändras på en sekund. Boken passar bra för högläsning och samtal i klassrummet kring vikten av empati, vänskap och mod. Den väcker tankar om att alla växer upp med olika förutsättningar och hur viktigt det är att gå sin egen väg och tro på sig själv. Presentation: Karin Olsson är bosatt i Luleå. Hon är gift, har två barn och två barnbarn. Och inte minst en hund. Efter att ha avslutat ett yrkesliv inom ekonomi och administration förverkligar hon drömmen om att skriva. Karin brinner för att få barn att känna empati och förståelse för andra i den hårda värld vi lever i. Saudo betyder lycka är hennes debut som författare.

Medier, oavsett om det är etablerade tidningar eller sociala sajter på någon ytterkant, kritiseras ofta för uthängningar av eller drev mot såväl enskilda personer som mer kända samhällsaktörer. Frågan är om det blivit sämre eller bättre än förr? I den här rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera. Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

Specialpedagogik i förskolan är ett område som ännu inte har fått lika mycket fokus i litteraturen som specialpedagogik i skolan, men som här får en helt egen bok. Det är framför allt i förskolan som tidigt stöd kan sättas in för att förebygga senare lärandesvårigheter och skapa förutsättningar för en bra start i det livslånga lärandet. I den inkluderande förskolan blir specialpedagogisk kompetens och systematiskt kvalitetsarbete viktigt och boken lyfter detta ur olika perspektiv. Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet får läsaren ta del av exempel på vad särskilt stöd och positiva lärmiljöer kan innebära i arbetet med barns utveckling och lärande. Betydelsen av samverkan i förskolan och samverkan med vårdnadshavare belyses och i exemplet Förskolan Villekulla beskrivs det närmare hur förskoleverksamheten arbetar inkluderande för att möta alla barn. Boken tar även upp den inkluderande förskolan i ett internationellt perspektiv med en europeisk jämförelse. Specialpedagogisk verksamhet - för ALLA barn i förskolan riktar sig till personal i förskolan, olika lärarutbildningar och andra närliggande verksamheter samt vårdnadshavare och till alla andra som har intresse av att lära sig mer om hur förskolan kan möta barns varierande behov.

Vegetarisk mat klarar sig utmärkt på egen hand. Den behöver inte härma och försöka bli ett nyttigt substitut till fisk- och kötträtter. Många delikata rätter låter sig inte ens göras utanför det vegetariska köket. Men mat är inte bara något man stoppar i sig för att bli mätt eller ens äter bara för att det är gott. Ibland är det mer traditioner och umgänget som styr. Då passar det bra att göra svenska julbordsklassiker som gubbröra, Janssons frestelse och värmlandskorv på vårt vegetariska vis. Vi som gjort kokboken, Karin och Erik, är bara deltidsvegetarianer, vi äter sällan kött och fisk. Eftersom vi, till skillnad från riktiga vegetarianer, kan jämföra är våra recept till för både riktiga vegetarianer och för dem som bara vill dra ner på köttkonsumtionen. Varför äta en julkorv av kött när vår variant med cashewnötter är lika god? Och varför ha sill i sin Jansson när det som skapar rättens karaktär är de kryddor man gör ansjovis i? När Karin stod i vårt kök och experimenterade fram gubbröran var det sista hon sade innan det var klart att det ?det här blir nog jätteäckligt?. Sen provsmakade vi och fast vi stod upp höll vi på att ramla av stolarna. Det smakade gubbröra! Tänk, vi som älskar ansjovis tyckte lika mycket om vår veganska gubbröra som den vi brukar göra av köpefisk och kokta hackade ägg. Även den som inser att miljön inte klarar att det är kött i all mat kan laga klassisk julmat, som mormor lagade den. Man behöver inte avstå från smaken av sill, sylta skinka, korv, lax och köttkorv bara för att man är vegetarian.

Midsommaraftonen 1523 tågade Gustav Vasa in i Stockholm och markerade att medeltiden slutade och renässansen började - fast det visste han ju inte själv. När barnbarnsbarnet Kristina hundratrettio år senare abdikerade och flyttade till Rom hade en hel del förändrats, inte minst matkulturen. Den katolska kyrkans hårda fasteregler försvann med reformationen. Att Sverige blev större till ytan genom erövringarna i Baltikum och Tyskland gav medborgare med andra mattraditioner och sätt att tillaga mat på. Upptäkten av nya världsdelar och handelsvägar förde nya råvaror till Europa, råvaror som också nådde hit. Varför en bok om mat från den svenska renässansen? Jo, för att Sveriges historia - för att travestera Erik Gustaf Geijer - är en historia om dess måltider." Renässansmat ? Recept och mathistoria från Vasaättens tid" är en modern kokbok med recept anpassade för dagens Sverige. De flesta ingredienser finns i vanliga matbutiker. Men boken är också en kulturhistorisk beskrivning av den svenska renässansen, då så mycket förändrades. Karin Olsson skrev 1994 den första svenska kokboken med afrikanska recept "Mat från Afrika", och var redaktör för en serie med böcker om afrikansk kultur. Bok nummer två i serien var en bok med sånger från Afrika och den tredje och avslutande delen "Textil i Afrika" skrevs av Erik Cardfelt, som också stod för den grafiska formgivningen av böckerna. 2005 utgav Karin Olsson och Erik Cardfelt boken "Mat från Öland" med klassiska recept från Sveriges gröna ö. Agnes Hulthén har under många år arbetat med att levandegöra den svenska historien och inte minst bidragit till att lyfta fram ett av Sveriges mest bortglömda fältslag, det vid Axtorna i Halland 1565. Mer än 4 000 människor dog, men eftersom danskarna vann har svenskarna glömt slaget, och då Halland idag är en del av Sverige är inte heller danskarna särskilt intresserade av att hålla minnet vid liv.

Arbetet började med en liten annons där vi efterlyste gamla öländska recept. Vi fick kontakt med några intresserade, men kom ganska snabbt fram till att det skulle bli ett ganska tunt häfte. Vi ville göra en riktig kokbok. I »Mat från Öland« redogörs grundligt för hur man bäst tillreder öländska kroppkakor. Men här bjuds också på mer än 100 recept till, både klassiker som kropphuvud, ett torskhuvud fyllt med lever, till moderna grönsaksrätter som hämtat sin inspiration från Medelhavet - men råvarorna från Öland. Vad är det som utmärker Öland i matsammanhang? Jo, att en stor del av de bästa svenska råvarorna kommer härifrån. Därför har vi valt att presentera recept - både gamla och nya - som utgår från dessa ädla råvaror. Det finns en orsak till att Öland kallas för Nordens Provence. Här växer alla svenska bruna bönor. Den finaste löken odlas här. En stor del av midsommaraftonens färskpotatis är från Öland. De sötaste jordgubbarna har öländska rötter. Under senare år har öländsk sparris blivit en efterfrågad delikatess. Svensk vitlök har också ofta öländskt ursprung. Lägger man till fåren man stöter på runt om på ön, pumporna som pryder varje trädgård vid skördetid och landskapsfisken Kalmarsundsflundra, tonar bilden av ett landskap där mat betyder mycket fram. För öländsk matkultur är inte bara kroppkakor, även om det knappast finns något mer genuint att sätta tänderna i. Tidigare har vi skrivit kokboken »Mat från Afrika«, den första kokboken på svenska med afrikanska recept. I juli 2012 utkom boken "Renässansmat".