Karin S. Lindelöf

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv. Författarna kommer från olika discipliner - etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap - men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Redaktörerna Karin S. Lindelöf och Annie Woube har tidigare bland annat publicerat I tjejers spår - för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande (Makadam 2019). Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren. Finns även som e-bok (ISBN 978-91-7655-460-9).

Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, lockar hundratusentals deltagare varje år och marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje utan jäkt och stress. De större loppen inramas av kringarrangemang som shoppingtält, underhållning och sociala aktiviteter. Tjejloppen ingår i en allmän motionstrend där framför allt löpning, men även till exempel cykling och skidåkning, har fått ett stort uppsving allt sedan 1980-talets joggingvåg, med förnyad styrka under 2010-talet. De skiljer sig dock från många andra motionslopp genom att värden som hälsa, välbefinnande och njutning lyfts fram extra mycket, medan sådant som prestation och utmaning tonas ned. Vad säger dessa lopp om vårt samhälle och vår kultur? Vilka villkor omgärdar tjejloppen och vilka konsekvenser får de i förlängningen för jämställdheten och könsrelationerna i samhället, för motionsidrotten och för de möjliga sätten att motionera som kvinna? Etnologerna och genusforskarna Karin S. Lindelöf och Annie Woube har studerat fenomenet tjejlopp från 1980-talet och fram till idag med utgångspunkt från mängder av skriftliga och muntliga berättelser, egna observationer och upplevelser av olika lopp samt ett stort medie- och arkivmaterial. Här berättar de tjejloppens historia, vrider och vänder på symboliken i begreppet tjej och undersöker det spänningsfält mellan befrielse och begränsning som kan uppstå i loppens enkönade rum.

Polen har sedan kommunismens fall 1989 drastiskt förändrats i riktning mot ett mer västligt samhälle. Detta har påverkat livets alla områden, inklusive människors identitetsskapande och självförståelse. Vilken betydelse har kön i detta, och hur formas femininitet av Polens strävan mot EU? Vad händer när kommunistiska och katolska normer blandas med dagens västeuropeiska könsideal? Vad räknas som normalt och eftersträvansvärt, och vad stämplas som bakåtsträvande och avvikande? I Om vi nu ska bli som Europa undersöker etnologen Karin S. Lindelöf de sätt att vara kvinna som är möjliga för ett antal unga, välutbildade storstadskvinnor i Polen i början av 2000-talet. Utifrån intervjuer och fältobservationer analyseras hur dessa kvinnor balanserar mellan tradition och modernitet, mellan sirlighet och jämställdhet i sitt skapande av polsk och europeisk kvinnlighet. Samtidigt visas komplexiteten i övergången från kommunistisk diktatur till kapitalistisk demokrati. Resonemanget om femininitet och normalitet blir avstamp för en diskussion om centrum och periferi, Öst och Väst, Polen och Europa, och i förlängningen frågor om medborgarskap och tillhörighet.