Karin Sporre

Barns existentiella och etiska funderingar kan dyka upp i alla skolsituationer och årskurser – livsfrågorna är ständigt närvarande. Trots det är det väldigt olika vilket utrymme dessa frågor faktiskt får i skolan samt hur de bemöts och bearbetas. Livsfrågor har funnits med i svensk läroplan sedan 1969, främst inom religions- och etikundervisning, samtidigt som detta allmänmänskliga tema passar och är viktigt för flera skolämnen. Vilken funktion har då frågorna i barnens bearbetning av sin tillvaro och världen? Hur kan man konkret arbeta med frågorna i klassrummet och vad händer om de inte hinns med? I Barns livsfrågor och skolans svar presenteras forskning kring ämnet. Genom barns texter, lärarintervjuer och internationella jämförelser framträder en bild av läget i dagens skola. Som fond till de nya forskningsresultaten finns såväl tidigare studier som aktuell utbildningsteori och utbildningsfilosofi. Tillsammans ger bokens kapitel en gedigen grund för en fördjupad didaktisk diskussion om livsfrågornas plats i skolan. Boken vänder sig till verksamma och blivande lärare i alla ämnen och årskurser samt andra med intresse för livsfrågor.

Att ge plats för att bearbeta motsättningar och konflikter är en viktig del av skolans uppdrag. Skolan är en av de viktigaste arenorna för byggandet av framtidens samhälle, och därför behöver ungdomar få resurser och verktyg för hur de ska hantera och förhålla sig till den mångfald och de åsiktsskillnader som präglar dagens samhälle och som de möter i medier och andra vardagliga sammanhang. I antologin Känsliga frågor, nödvändiga samtal diskuteras hur lärare kan bemöta känsliga frågor samt hur dessa frågor förstås i aktuell forskning och relaterar till skolans styrdokument. I både skola och samhälle kan frågor som berör yttrandefrihet, klimatförändringar, genus, rasism, migration, populism och religion, men också civil olydnad, artificiell intelligens, mänskliga rättigheter och resursfördelning skapa häftiga reaktioner och ibland konflikter. Oavsett vad vi tycker i dessa laddade frågor är det nödvändigt att vi lär oss bygga våra resonemang på vetenskapligt belagd kunskap och att vi kan skapa ytor där olika åsikter kan diskuteras i skolan. Bokens målgrupp är främst lärare och lärarstudenter inriktade på grundskolans senare år och gymnasiet.

I den här boken kommer tre feministiska teologer till tals om vad förtryck innebär och hur det påverkar kvinnors moraliska handlande. I fokus står samhällets ojämlika maktrelationer och vad de leder till. Vad innebär det att som svart amerikan ständigt höra till de nedersta av de nedersta? Eller att som asiatisk kvinna i sin kropp erfara det lidande och den smärta förtryck skapar? Har västerländsk filosofi och teologi någon delaktighet i förtryck av det här slaget? Karin Sporre beskriver och analyserar etiken i texter av Katie G. Cannon, Chung Hyun Kyung och Mary C. Grey. Analysen kretsar kring begreppen förtryck, subjekt, etisk kunskap och visioner. Det blir tydligt hur brutaliteten i förtryck kringskär människors möjlighet att handla, då de görs till medel för andra. Samtidigt lyser texterna av kraft, av visioner om framtiden, glädjen över livet i sig och erövrandet av värdighet i motståndet mot förtryck. I boken diskuterar författaren också begreppen kontextualitet och universalism inom etiken, rättvisa som återställelse samt frågor kring hur en mångkulturellt öppen feminism teoretiskt kan konstrueras. Först när vi får ansikten - ett flerkulturellt samtal om feminism, etik och teologi, vill bidra till samtalet om rättvisa mellan kvinnor och män globalt genom att rikta uppmärksamheten mot kvinnors olika livsvillkor och erfarenheter. Genom en sådan uppmärksamhet framträder nya ansikten och röster. Karin Sporre är verksam vid Högskolan i Dalarna. Först när vi får ansikten är hennes doktorsavhandling vid Lunds universitet. (Atlas Akademi)