Karl-Arvid Färm

Få ämnen har diskuterats med samma intensitet – för att inte säga konfliktnivå – som det om hur det nya, heterogena Sverige representeras i medierna. Åsikterna kring hur det ser ut idag, hur det borde se ut i framtiden liksom hur vi bäst tar oss dit, är många och diskussionen blir gärna fylld med känslor. Och det kanske inte är så konstigt: ämnet berör djupt personliga frågor kring representation, identitet och rättvisa. Det får människor att agera med kraftiga moraliska imperativ – på båda sidor av debatten. Samtidigt finns en slående brist på medieforskning på området och den forskning som finns hämtar ofta teorier från andra skolbildningar. Institutet för mediestudier bad ett antal forskare att titta närmare på medierepresentation i etern och i tidningar. Vad är relevant att mäta? Finns experimentella och innovativa metoder som är värda att testa? För att fånga det samhälleliga sammanhanget bad vi också en rad skribenter, med olika utgångspunkter i diskussionen om etnisk mångfald i medier, att bidra till denna antologi.

Journalistik i en ny tid är den tredje och avslutande rapporten i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

Reklamköpen i nyhetsmedier sjönk under pandemin ännu kraftigare än tidigare, 2020 minskade reklamomsättningen med 700 miljoner kronor. Men nu börjar svenska mediehus våga sätta sitt hopp till läsarintäkter. • Konsolideringen av mediemarknaden fortsätter, och ägarkoncentrationen har ökat markant på bara några år. • De vita fläckarna, kommunerna helt utan redaktioner, har slutat öka. Totalt sett är antalet redaktioner också stabilt, och kommunerna ger högre betyg än tidigare till den lokala journalistiken. • Journalistiken decentraliseras igen, medan många andra funktioner i mediehusen centraliseras. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning – en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.