Karl Dahlstrand

Lyckas medier rätta och ge upprättelse när de felat? Hur bra är medier på att rätta till det som brustit? Rätta på riktigt är en skrift om hur mediernas processer för rättelser och upprättelser fungerar. Och om hur de kan förbättras. Här kommer de drabbade till tals - men också ansvariga för medier och för medieetik. Vi presenterar dessutom en unik studie av hur de som framgångsrikt anmält publiceringar till Pressombudsmannen och Granskningsnämndens för radio och TV ser på hur medierna och de medieetisk systemen ger upprättelse.

Rapporten presenterar ett rättssociologiskt forskningsprojekt som haft arbetstiteln ”Replika av en rättssociologisk undersökning om det allmänna rättsmedvetandet och brottsskadeersättningen”. Att projektet är en replika betyder att syftet har varit att göra en uppföljning av ett ursprungligt forskningsprojekt, i det aktuella fallet av två enkätundersökningar som presterades i avhandlingen ”Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer” (Dahlstrand, 2012). Det ursprungliga projektet finansierades av Brottsofferfonden och pågick 2007–2012 medan den replika som presenteras här finansierats av Ulla V Bondesons stiftelse för rättssociologisk och kriminologisk forskning. Avrapporteringen av repikationen görs tio år efter det att den ursprungliga studien presenterades. Nu presenteras även en fördjupad analys av svarsmönstren utifrån kön. Det rättssociologiska kunskapsintresse som motiverar replikan utgår från de teoretiska och praktiska utmaningarna att värdera brottsoffrens kränkningsersättning. Utgångspunkten vid ersättning för kränkning brukar beskrivas som ett angrepp på den skadelidandes personliga integritet, hens privatliv och människovärde, och vid bestämmande av kränkningsersättning ska en skönsmässig bedömning utifrån förhärskande etiska och sociala värderingar i samhället göras. Syftet med kränkningsersättningen är, förenklat uttryckt, att den ska bidra till en känsla av upprättelse hos brottsoffret, men om nivån på ersättningen ligger för långt från förväntningarna finns en risk att den ger upphov till sekundär viktimisering. Det är därför viktigt att ersättningsbeloppet står i proportion till hur allvarlig kränkningen kan anses vara, vilket motiverar den rättssociologiska kunskap som presenteras här. En central fråga vi ställer är därför: Anser brottsoffer att ersättningen bidrar till en känsla av upprättelse?

Law is everywhere - Rätten finns överallt. Det uttrycket kan beskriva rättens roll i våra liv. Utöver formella lagar, regleringar och avtal möter vi i vår vardag även informella lagar och sociala normer: i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och i samhället i stort. De styr både hur vi tänker och agerar och vad vi förväntar oss av andra. Rättssociologi handlar om att analysera relationen mellan rätten och samhället. I den här boken beskrivs hur rättssociologiska begrepp kan tillämpas på en praktisk nivå, i forskning om och studier av samhället. Konkreta exempel visar hur teoretiska och metodologiska begrepp har tillämpats i olika rättssociologiska studier. Begreppen blir därmed nyttiga verktyg för en ökad förståelse av samhället från ett rättssociologiskt perspektiv. Om rättssociologisk tillämpning är en fortsättning på Baier, Svensson & Nafstads Om rättssociologi (2018). Böckerna är tänkta för studenter på grundnivå i rättssociologi, men kan vara intressanta även för studerande i andra discipliner, som kriminologi, sociologi och juridik. Även forskare, lärare och praktiker kan ha glädje och nytta av böckerna.