Karl Erik Gustafsson

Stig Fredriksson (1939-2008) hade tänkt bli läkare men blev en av Sveriges mest framgångsrika tidningsledare. Han började byta yrkesbana när han i Lund först läste sociologi. Efter en fil.lic. i ämnet, flyttade han med hustru Christina Hamrin till Stockholm för att göra karriär. I Stockholm deltog Stig Fredriksson i utvecklingen av en linje i konsumentupplysning vid journalistutbildningen. På försvarets forskningsanstalt (FOA) medverkade han i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) utredning av ett svenskt institut för framtidsstudier. I mitten av 1960-talet värvades han av sin svärfar Carl-Olof Hamrin till Hallpressen i Jönköping. År 1970 utnämndes han till chefredaktör och ansvarig utgivare för Jönköpings-Posten och blev samtidigt VD för koncernen H. Halls boktryckeri AB. Stig lämnade 2007 över ledningen av koncernen till en Hamrin i fjärde generationen, sin yngsta dotter Lovisa. När Stig Fredriksson trädde till i Jönköping hade Halls bolag ca 270 anställda och omsättningen närmade sig 150 miljoner kronor (i 2007 års värde). När han lämnade fyrtio år senare hade omsättningen vuxit till 2,3 miljarder och antalet verksamma i koncernen, som bytt namn till Herenco, var drygt 1 500. Kassan var välfylld: en miljard. Karl Erik Gustafssons biografi över Stig Fredriksson följer hans levnadsbana från uppväxtåren i Vaggeryd, studietiden i Lund, karriärförsöken i Stockholm till ledningen av familjeföretaget Herenco med en frimodig diversifiering in i helt andra branscher än dagspressen. Stig Fredrikssons stora intresse för forskning ledde till att familjen 1986 grundade en stiftelse för medieforskning: Carl-Olof och Jenz Hamrins stiftelse.

Boken handlar om den växelverkan mellan reklam och medier som skapar massmedier. Framställningen omspänner en lång period av massmedieutveckling, från folkliga dagstidningar och riksspridda veckotidningar på 1800-talet och deras fortsatta popularisering under 1900-talet, via filmens utbredning med hjälp av produktplaceringar under 1900-talets början, radio för den breda publiken från 1960-talet och den internationella televisionen därefter, till dagens MTV-format, gratistidningar och internet. Det handlar också om vikten av att i denna växelverkan inte skada allmänhetens förtroende för massmedierna, vilket är ett påtagligt problem vid egenreklam, sponsring, produktplacering och andra former av s.k. inbäddad marknadsföring. Även statsmakternas roll i massmedieutvecklingen uppmärksammas.

Detta är det andra bandet av fyra i ett planerat verk om den svenska pressens historia från begynnelsen fram till idag. Verket beräknas vara komplett hösten 2002. I detta band beskrivs åren 1830 till 1897. Den moderna svenska pressen brukar räkna sin start från Aftonbladets tillkomst 1830. I spåren följde sedan en hel rad nya tidningar. När trämassa kunde ersätta lump som pappersråvara sjönk produktionskostnaderna dramatiskt, och med telegrafen förändrades villkoren för nyhetsförmedlingen. Det växande utbudet av tidningar och tidskrifter var både orsak och verkan när ståndsriksdagen avskaffades och de politiska partierna växte sig starka. Marknadsekonomins utbredning speglas i annonsernas mångfald. Den svenska pressens historia har en stor bredd. Det är ett samarbetsprojekt över ämnesgränser, mellan teoretiker och praktiker. I projektledningen finns bland andra kända tidningsprofiler Mats Svegfors och Hans Bergström. Avsnittsförfattarna är många och framträdande inom sina respektive ämnesområden. De representerar litteraturvetenskap, historia, ekonomisk historia och företagsekonomi. Några är därtill praktiskt verksamma som journalister.

Den svenska pressens historia är med sina fyra band och totalt 1500 sidor den första breda teckningen av den svenska pressen från 1600-talet och framåt. I det första bandet följer vi historien tillbaka till de första tidningarna och tidskrifterna på 1600-talet, men i själva verket ännu längre, till tider av förberedelser. Den innefattar både den spännande framväxten av en grundlagsfäst tryckfrihet - ett arv som fortfarande har stor betydelse - och en av de största publicistiska fejderna: striden mellan den gamla och nya skolan. Inte förrän tidningarna år 1824 började tryckas på stämplat papper har man något så när säkra uppgifter om upplagorna, men spridning, ekonomi och teknik är också faktorer som uppmärksammas redan i detta första band. De resterande tre banden ges ut enligt nedan. Band II: april 2001 Band III: oktober 2001 Band IV: april 2002