Karl Ove Knausgård

Karl Ove Knausgård er en eftertragtet essayist, også internationalt, og det essayistiske er en drivende kraft i hele hans forfatterskab. I denne samling følger vi ham på en rejse gennem Amerika og ind på en operationsstue i Albanien, hvor der udføres hjernekirurgi. Samlingen består tillige af tekster om litteratur, maleri, fotografi, om kunstens tilblivelse og vilkårene for at skabe, altid med det underliggende ønske om at se bag de kategorier, der former vores blik på os selv og verden. Han skriver blandt andre om Anselm Kiefer, Anna Bjerger, Jon Fosse, om Michel Houellebecq og Laurie Anderson. "Knausgård er et enormt essayistisk talent." The New York Times

Authots: Vigdis HjorthSiri HustvedtWencke MühleisenAgnes RavatnMaria Navarro SkarangerDag SolstadOle Robert SundeDemian VitanzaKarl Ove KnausgårdPhotos: Tine PoppeHva vil det si å vaere norsk i dag? Kan vi definere noe som norsk, eller finnes det bare individuelle opplevelser av å tilhore et fellesskap? Finnes det en norsk måte å oppleve verden på, og hva betyr det å vaere norsk for deg og meg? Redaktorene H. K. H. Kronprinsesse Mette-Marit og Geir Gulliksen har invitert tolv forfattere, som begge verdsetter, til å bidra med nyskrevne noveller og essay med utgangspunkt i disse sporsmålene. Tekstene gir et interessant innblikk i noen av samtidslitteraturens sterkeste stemmer, samtidig som de til sammen tegner et litteraert tidsbilde. H. K. H. Kronprinsesse Mette-Marit og Geir Gulliksen er redaktorer for denne samlingen skjonnlitteraere tekster. Kronprinsessen ble invitert til å vaere redaktor i forbindelse med at Norge er gjesteland på Bokmessen i Frankfurt 2019, og i kraft av sin rolle som ambassador for norsk litteratur i utlandet. Hun valgte seg forfatter Geir Gulliksen som medredaktor. Forfattere: Agnes Ravatn, Dag Solstad, Demian Vitanza, Helga Flatland, Karl Ove Knausgård, Maria Navarro Skaranger, Marit Eikemo, Ole Robert Sunde, Siri Hustvedt, Tomas Espedal, Vigdis Hjorth og Wencke Muhleisen.

"Proschanie" - pervaja kniga shestitomnogo avtobiograficheskogo tsikla "Moja borba" sovremennogo norvezhskogo klassika Karla Uve Knausgora. V nej avtor s predelnoj otkrovennostju pishet o svoem detstve i podrostkovom vozraste, ob uvlechenii rok-muzykoj, ob otnoshenijakh s ljubjaschej, no pochti nevidimoj materju i otdalivshimsja, vsegda nepredskazuemym ottsom, o gorechi utraty i zameshatelstve posle ego smerti. Kogda Karl Uve sam stanovitsja ottsom, emu prikhoditsja iskat balans mezhdu neobkhodimostju zabotitsja o seme i zhelaniem posvjatit sebja pisatelskomu trudu... Blagodarja beskompromissnoj iskrennosti, s kotoroj pishet Knausgor, banalnost povsednevnoj zhizni obretaet u nego metafizicheskuju glubinu. Perevodchik: Streblova InnaRedaktor: Chevkina Ekaterina

Karl Ove Knausgård skriver fiktion i novellen Fuglene under himlen, der handler om en kvinde, der er flyttet tilbage til sit barndomshjem for at passe sin svagelige mor. Morens stemme er næsten forsvundet, benene kan ikke længere bære hende, men alligevel udgår der en voldsom kraft fra hende. En dag kommer kvindens datter uventet på besøg. Hun bærer på et mørke, og alt ændrer sig. Teksten danner også udgangspunkt for forestillingen Venter, der handler om moderne Solveitg fra Peer Gynt. Den musikalske forestilling opføres to gang i maj 2019 i hhv. Bergen og København.

Femte delen av Karl Ove Knausgårds mäktiga autofiktiva roman Min kamp är skriven med våldsam kraft och uppriktighet. Han flyttar till Bergen för att satsa allt på skrivandet men det får rakt motsatt verkan. Han vill så mycket att det knyter sig för honom. Samtidigt ser han hur en efter en av hans vänner debuterar som författare. Han misstänker att han aldrig kommer att få något ur händerna. Här finns också en roman om nya starka vänskapsband och ett omskakande kärleksförhållande. Så en dag når han två helt avgörande punkter i sitt liv: fadern dör - och kort därefter blir han färdig med sin första roman. Det var med femte delen som läsarna i Norge, och senare i Danmark, började inse proportionerna av detta litterära kraftprov. Tidningen Politiken menade att Min kamp med tiden kommer att få lika stor betydelse som Goethes Den unge Werthers lidanden. Karl Ove Knausgårds roman är en av de senaste årens mest omdiskuterade böcker. Den har belönats med prestigefulla priser och vållat en debatt långt utanför hemlandet Norges gränser." Det är inte den våghalsiga ärligheten som gör att man sugs fast, det är den där uppenbarelsen när en författares minne och språk förenas i den perfekta dansen." Daniel Sjölin

Fjärde delen av Karl Ove Knausgårds mäktiga autofiktiva roman Min kamp kretsar kring en ung man och hans författardrömmar. Men allt hotas att slås i kras av en förbjuden kärlek. När han är arton år gammal och har precis gått ut gymnasiet flyttar Karl Ove Knausgård till en liten fiskeby långt i norr för att arbeta som lärare. Jobbet är han helt ointresserad av, precis som han är ointresserad av att jobba överhuvudtaget. Målet är istället att spara pengar för att kunna resa bort och få tid till att skriva. För det är författare han vill bli. Till en början ser allt hoppfullt ut: han skriver några noveller, blir accepterad på byn och uppvaktas av flera intressanta tjejer. Men i takt med att vintermörkret sänker sig över det svindlande vackra landskapet går allt fel. Hans skrivande knyter sig och han kommer ingen vart. Han börjar dricka för mycket och får ofta minnesluckor, vilket skrämmer honom då det påminner om faderns alkoholism som präglade en så stor del av hans barndom. Men det tycks dessutom omöjligt för honom att göra sig kvitt oskulden; det som ser lovande ur slutar varje gång i förödmjukelse. I sitt uppstressade tillstånd börjar han hysa varma känslor för en trettonårig elev i hans klass.

" Spørgsmålet om hvorfor jeg skriver forekommer simpelt, men simpelheden er et bedrag." Således indledes Hvorfor skriver jeg? af Karl Ove Knausgård. I denne tekst beskriver han, hvordan og hvorfor han begyndte at skrive, om hvordan det at skrive for ham handler om at stå åben for øjeblikket og stedet, om at se på verden med et uvidende og forsvarsløst blik. Det at vide noget om noget står ofte i vejen for at skrive om det:: " Jeg er nødt til at komme uforvarende til det, eller det må komme uforvarende over mig," skriver han. Hvorfor skriver jeg? er et personligt essay om skrivning og den kreative proces af forfatteren til det autofiktive værk Min kamp. Karl Ove Knausgård (f.1968) debuterede som forfatter i 1998. Hans værker er oversat til 30 sprog, og han har modtaget en række litterære priser.

Tredje delen av Karl Ove Knausgårds mäktiga autofiktiva roman Min kamp kretsar kring en familj som en vacker augustidag 1969 flyttar in i sitt nya hus i Tromøya utanför Arendal på den norska sydkusten. Familjens yngste heter Karl Ove och är bara åtta månader gammal. I detta hus ska ha tillbringa hela sin barndom med cykelutflykter, kompisar, fotboll och musik. Men idyllen har en mörk underton. Pojken som framstår som så känslig har också en beräknande och manipulativ sida - djupt präglad som han är av livet i en familj styrd av en kontrollerande och oberäknelig fader. I första delen av Min kamp fick läsaren följa Karl Ove Knausgårds tonår och de blandade känslorna i samband med faderns begravning, i den andra delen står ett mognande författarskap och flytten till Sverige i centrum. Bok tre behandlar uppväxten i en kärnfamilj. Karl Ove Knausgårds roman är en av de senaste årens mest omdiskuterade böcker. Ännu en gång har han skrivit en fascinerande och mångfasetterad närstudie - den här gången i form av ett porträtt av konstnären som ung.

Under hela sitt författarliv använde Ingmar Bergman sig av vad han kallade för arbetsböcker - små spiralblock, i vilka han skrev ner utkasten till sina berättelser, och sedan fortsatte att anteckna i under hela processen med ett verk. I sina självbiografier Laterna magica (1987) och i synnerhet i Bilder (1990) citerar han ibland korta passager från arbetsböckerna; i övrigt är de aldrig tidigare offentliggjorda. Arbetsboken 1975-2001, som tar vid direkt efter den redan publicerade arbetsboken som sträckte sig mellan 1955 och 1974, ger en fortsatt unik inblick i Bergmans kreativa process fram till 2000-talet, då anteckningarna allt mer börjar tunnas ut. Sammantaget blir de två nu publicerade arbetsböckerna en påminnelse om ett av landets största konstnärsskap men också en unik beskrivning av hur hans berättelser väcktes till liv. Volymens förord är skrivet av författaren Karl Ove Knausgård och presenteras tillsammans med utförliga kommentarer av Jan Holmberg som sätter in varje avsnitt i sitt kronologiska sammanhang. I samband med Ingmar Bergmans 100-årsjubileum 2018 ger Norstedts förlag i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman ut Ingmar Bergmans Skrifter. Det innebär bland annat att Det sjunde inseglet och Smultronstället, tidigare publicerade på ett trettiotal språk, för första gången ges ut på svenska. Dessutom kommer ett antal tidigare okända texter att få sina första läsare. Förutom sex band i bibliofilformat, i vilka nyskrivna förord och utförliga kommentarer ingår, så publiceras även trettiofyra Filmberättelser med efterord av Jan Holmberg och i vissa fall förord av författaren själv." Inte en dag för tidigt att läsa Bergman med egna, ocensurerade ord." Dagens Nyheter"Geniet självt är inte huvudsaken - inte i arbetsboken, och inte i min läsupplevelse. Det tuggbenet kan vi släppa nu, och i stället suga märgen ur de mångformiga benpipor av olidligt och vackert omständligt arbete som stiger ur den här boken. För de är faktiskt omistliga." Expressen

"Litteraturen er uferdig som livet, meningsløs som livet, mangfoldig som livet, retningsløs som livet, og kan av og til, også som livet, fortette seg i enorme klustere av meningsfullhet og verdensnærvær". "I kyklopenes land" er en samling tekster om litteraturens og kunstens betydning, om skjebnens plass i det moderne menneskets liv, om det å være jordbundet, men å bære en uendelighet i seg. Knausgård skriver om litteratur, maleri, fotografi, om kunstens tilblivelse og vilkår for å skape, med det underliggende ønsket om å se bakenfor de kategoriene som former vårt blikk på oss selv og verden. Han skriver om Anselm Kiefer, Anna Bjerger, Jon Fosse, om Michel Houellebecq og Laurie Anderson, blant mange andre. «Knausgård har et enormt essayistisk talent.» The New York Times

Vi lever livet vårt blant tingene. Vanligvis er tingene bakgrunnen som alt det viktige utspiller seg mot - sengen vi ble født i, med sitt hvite laken; marken under kirsebærtreet utenfor vinduet der vi sov som barn, hvit som av snø de få dagene i året treet blomstret av; støvdottene i hjørnet på lokalet hvor bryllupsfesten ble holdt, grå og myke og så vare for alle luftens bevegelser; bordet vi kanskje en gang vil dø ved, fatet med makrell og skivene med agurk som kanskje vil stå på det. I denne boken er det tingene som står i forgrunnen. «Om året» samler de fire bøkene «Om høsten», «Om vinteren», «Om våren» og «Om» sommeren til én bok. Den er skrevet av en far til hans datter, i tiden fra barnet vokser i morens mage til hun er noen måneder gammel, og den handler om gleden ved tingene og gleden ved livet, selv når det er på sitt vanskeligste. Verket er illustrert av fremstående, nålevende kunstnere. «Om høsten» er illustrert av Vanessa Baird «Om vinteren» er illustrert av Lars Lerin «Om våren» er illustrert av Anna Bjerger «Om sommeren» er illustrert av Anselm Kiefer

Edvard Munch er en af Norges store kunstnere. Karl Ove Knausgård har ved flere anledninger skrevet om billedkunst og kunstnere, og i denne bog nærmer han sig Munchs billeder i et forsøg på at forstå, hvad der er på spil i dem og hvad de betyder for os i dag. Men først og fremmest skriver han om sit eget, personlige forhold til Munch og ikke mindst stiller han spørgsmålet: Hvad er kunst?

Hva vil det si å være en av verdens største kunstnere? Hva var det med Munch som skilte ham ut fra hans samtidige, og som gjør at vi fortsatt ser på hans kunst og snakker om den? Karl Ove Knausgård nærmer seg Munchs bilder i et forsøk på å finne ut hva som stod på spill i dem, og på hvilke måter de lever videre i kulturen. Han oppsøker noen av Munchs steder, og han snakker om Munch med kunstnere og kunstkjennere, men først og fremst skriver han om sitt eget forhold til Munch, aldri langt unna det like grunnleggende som naive spørsmålet om hva kunst er og hva vi egentlig skal med den. Boken er blitt til i forbindelse med Karl Ove Knausgårds samarbeid med Munchmuseet om utstillingen "Mot skogen - Knausgård om Munch", 6. mai-8. oktober 2017, der han blant annet har valgt ut flere malerier, grafiske trykk og skulpturer som aldri før har vært utstilt. Om utstillingen sier han dette: «Jeg ville vise ukjente bilder, ut fra forestillingen om at man da kunne se Munch som for første gang, som det han var, en maler som aldri falt til ro, og som aldri stivnet.»

Knausgårdin palkittu esikoisteos vihdoin suomeksi26-vuotias opettaja Henrik Vankel ajautuu kohtalokkaaseen suhteeseen 13-vuotiaan oppilaansa Miriamin kanssa. Suhteen paljastuttua Henrikin on paettava pikkukaupungista synnyinseuduilleen Kristiansandiin. Kirjan toinen osa keskittyy Henrikin vanhempien tarinaan, ja kolmas osa on tarina tarinassa, unenomainen visio Henrikistä toisessa ulottuvuudessa, miss mikään ei ole sitä miltä näyttää. Kohua herättänyt romaani voitti ilmestymisvuonnaan 1998 Norjan kriitikoiden kirjallisuuspalkinnon.