Karolina Westling

Hur kan ett barn definieras? Hur kan barn göras delaktiga i allt från stadsplanering till kulturella uttryck? Hur kan barns rättsmedvetande och engagemang stärkas och hur ser skärningspunkten ut mellan föräldrars rätt till yttrandefrihet och barns rätt till privatliv? Syftet med barnrättskonventionen är att inta ett barnrättsperspektiv på mänskliga rättigheter, men det är oklart hur inkorporeringen av barnrättskonventionen som lag kommer att fungera för det enskilda barnet. I En lag för barn problematiseras därför barnrätts­perspektivet utifrån kultur, makt och ålder i relation till barn- och ungdomskulturforskning. Bokens nio kapitel utgår från de olika artiklarna i FN:s barnrättskonvention och lyfter fram barnrätts­perspektiv i relation till förskola och skola, kulturprojekt, film, litteratur och barns del­tagande i olika samhälleliga kontexter. En lag för barn syftar till att bidra till diskussioner och kunskaper om barn- och ungdomskultur relaterade till frågor kring barns villkor i samhället och barns rättigheter belysta utifrån kulturvetenskapliga perspektiv. Boken vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdoms­kultur liksom barns rättigheter i allmänhet och kulturvetenskapliga perspektiv på barns rättigheter i synnerhet.

The Cinematic Enfant Terrible is a groundbreaking study of rule breakers in French cinema. The book approaches the concept of the enfant terrible in the literal sense of the term – young people labelled 'terrible' (awful) by the adult generation. It explores a rich cinematic tradition from Jean Vigo’s Zéro de conduite (1933) and François Truffaut’s Les Quatre cents coups (1959), to Catherine Breillat's 36 fillette (1988) and Ladj Ly's Les Misérables (2019). The book encompasses the cinematic enfants terribles across age groups and genders, addressing the differences between unruly boys and rebellious teenage girls. The early post-war focus on juvenile delinquency and sexual provocations diversifies into filles fatales and angry girls, but also precarious boys and parents terribles. The book charts the evolution of the enfant terrible concept from a negative label to a sympathetically-viewed figure of anti-authoritarian resistance, reflecting the changing position of children within the family in post-war France. The films address the ethical paradox of democratic upbringing – the dilemma of raising children to become obedient individuals with a mind of their own. The asymmetrical relationship between children and parents is seen as a tacit family contract that highlights the importance of an intergenerational perspective for the understanding of generational conflicts. Rebellious children and teenagers on screen are seen in the light of wider social transformations. The book clarifies the interplay between individual protests and cultural currents such as existentialism, feminism and ethnic conflicts. This book will be of interest to scholars and students of French culture and cinema, childhood and youth studies, gender studies and cultural studies.

The Cinematic Enfant Terrible is a groundbreaking study of rule breakers in French cinema. The book approaches the concept of the enfant terrible in the literal sense of the term – young people labelled 'terrible' (awful) by the adult generation. It explores a rich cinematic tradition from Jean Vigo’s Zéro de conduite (1933) and François Truffaut’s Les Quatre cents coups (1959), to Catherine Breillat's 36 fillette (1988) and Ladj Ly's Les Misérables (2019). The book encompasses the cinematic enfants terribles across age groups and genders, addressing the differences between unruly boys and rebellious teenage girls. The early post-war focus on juvenile delinquency and sexual provocations diversifies into filles fatales and angry girls, but also precarious boys and parents terribles. The book charts the evolution of the enfant terrible concept from a negative label to a sympathetically-viewed figure of anti-authoritarian resistance, reflecting the changing position of children within the family in post-war France. The films address the ethical paradox of democratic upbringing – the dilemma of raising children to become obedient individuals with a mind of their own. The asymmetrical relationship between children and parents is seen as a tacit family contract that highlights the importance of an intergenerational perspective for the understanding of generational conflicts. Rebellious children and teenagers on screen are seen in the light of wider social transformations. The book clarifies the interplay between individual protests and cultural currents such as existentialism, feminism and ethnic conflicts. This book will be of interest to scholars and students of French culture and cinema, childhood and youth studies, gender studies and cultural studies.

Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en muntlig och skriftspråklig kompetens. Barns bildvärldar varierar vad det gäller tillgång till material, medier, bilderböcker och konsthallsbesök. Här har pedagogisk verksamhet en viktig roll att spela när det gäller likvärdigheten i barns utbildning. I den här boken erbjuds kulturella redskap och pedagogiska pers­pektiv för att kunna arbeta med bild, konst och medier i förskolan, på fritidshem och i skolans tidiga år. Denna andra upplaga uppmärksammar och utforskar barns förändrade användning av och tillgång till olika medier under de senaste tio åren. Också senare års fokus på estetiska lärprocesser, visualitet och visuell kultur diskuteras i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter visar boken hur arbetet med bild, medier, konst och bildanalys kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och generera barnens lust att utveckla sin förmåga till att skapa och förstå bilder av olika slag. Bild, konst och medier för yngre barn vänder sig till blivande och verksamma förskollärare och lärare i grundskolans tidiga skolår.