Katarina Fast Lappalainen

Informationssamhället ger upphov till många nya rättsliga över­väganden och det behövs ett juridiskt förhållningssätt till digita­li­seringen av samhället. I boken ges ett rättsinformatiskt perspektiv på mötet mellan ny teknik och juridik. Ett centralt tema i hela boken är automatisering av rättsliga förfaranden och den centrala roll som algoritmer spelar. Efter många år av anpassning av allmänna regler om till exempel upphovsrätt och dataskydd till informationssamhället ser vi nu en tsunami av helt ny EU-lagstiftning. En mängd förordningar och direktiv syftar till att direkt reglera digitala företeelser såsom artificiell intelligens (AI), datahantering, grindvakter på den digitala marknaden och cybersäkerhet. I denna femte upplaga har viktiga uppdateringar gjorts för att beskriva dessa nya regler och ny rättspraxis inom området.

Juridisk skrivguide innehåller skrivråd för jurister och juridikstuderande. Boken är metodorienterad – strategier för arbetsekonomisk produktion av juridiska texter varvas med talrika exempel. Strukturering av material, citat- och hänvisningsteknik samt utformning av litteratur- och källförteckningar behandlas utförligt. Boken presenterar enhetliga kriterier för bedömning av juridiska texter och i separata avsnitt lämnas råd om hur värderingar respektive korrigeringsanvisningar kan utföras. I checklisteform ges därtill detaljerade förslag på hur skrivprocessen kan organiseras och hur utseendemässig formatering av juridiska texter kan ske på ett effektivt sätt. Denna femte upplaga har utökats med avsnitt om att skriva juridik på engelska och ger råd om förhållningssätt och användning av stora språkmodeller och andra hjälpmedels. Övriga delar är uppdaterade och reviderade. Författarna är verksamma vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, respektive vid institutionen för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.

Varför behöver vi ett skydd mot retroaktiv beskattning? På ett övergripande plan ska rättsordningen tillgodose ett grundläggande mänskligt behov för individen att kunna förutse konsekvenserna av sina handlingar. På skatteområdet, som kännetecknas av en hög grad av komplexitet och snabb ändringstakt, är denna problematik ständigt aktuell. Stora summor kan stå på spel såväl för enskilda som för staten. I svensk konstitutionell rätt regleras skyddet utifrån tre huvudsakliga källor: förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i regeringsformen, egendomsskyddet i Europakonventionen samt unionsrättens allmänna rättsprinciper. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera det samlade skyddet mot retroaktiv beskattning. Ett effektivt skydd handlar inte enbart om hur det regleras utan även om hur det tolkas. Ett delsyfte med studien är att utifrån gällande rätt utforma en modell för tolkningen av skyddet som kan bidra till ökad klarhet och samstämmighet. Det lämnas även förslag om hur skyddet kan stärkas avseende både lagstiftning och rättstillämpning. Katarina Fast Lappalainen är doktorand i offentlig rätt och adjunkt i allmän rättslära vid Stockholms universitet. Detta är en doktorsavhandling i rättsvetenskap med inriktning mot offentlig rätt vid Stockholms universitet 2019.