Katrin Goldstein-Kyaga

»En mycket läsvärd och tankeväckande bok.« Bibliotekstjänst»En riktig klokbok! Om vad det egentligen innebär att vara vis. Jag har ibland undrat om min humor tenderar att vara lite för svart, men här får jag lära mig att flera studier visar på ett nära förhållande mellan intelligens och humor, särskilt svart humor. Tack för det!« Pekka HeinoVad är kreativ visdom? Behövs visdom i det moderna samhället? Och hur kan strävan efter visdom göra oss lyckligare? På senare år har forskningen formligen exploderat av initiativ som gett sig i kast med begreppet visdom. Detta har möjliggjorts genom den tekniska utvecklingen, som medfört att man kunnat studera hur hjärnan och tänkandet fungerar på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har utvecklingen gjort det möjligt att studera vilka effekterna blir av att utveckla personliga egenskaper som är förknippade med visdom. Man kan numera mäta visdom. Resultaten är på många sätt häpnadsväckande! I boken Visdom för människor i en föränderlig tid beskrivs fenomenet visdom med utgångspunkt i såväl historiska och kulturella källor som den senaste forskningen inom neurovetenskap och författarna besvarar frågor som: Vad är visdom? Behövs visdom i det moderna samhället? Vad kan den nya neuroforskningen bidra med? Och hur blir vi visare? Simon Kyaga är överläkare i psykiatri. År 2014 la han fram en uppmärksammad avhandling vid Karolinska Institutet som undersökte sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa. Katrin Goldstein Kyaga är forskare och professor i interkulturell pedagogik och disputerade 1993 vid Stockholms universitet. Katrins forskning som professor i interkulturell pedagogik och Simons forskning som psykiatriker har närmat sig människans tänkande, lärande och kreativitet från skilda vetenskapstraditioner, och den här boken har skrivits i skärningspunkten mellan deras olika synsätt. Fler röster om boken: »Hoppfullt om att vi alla har möjlighet att bli visare och därmed också lyckligare.« M Magasin

Vi lever i en tid av ökande globalisering och intensifierade kontakter över gränserna. Idag är världen sammanflätad på ett helt annat sätt än någonsin tidigare. Här presenteras en undersökning om hur ungdomar i Sverige, Polen och Tjeckien ser på andra kulturer och folkgrupper än den egna, om deras konstruktioner av identitet, utvecklandet av kosmopolitiskt lärande och om hur deras vänner, familjer och skolor påverkar deras inställningar. Många ungdomar i Polen och Tjeckien tar upp hur de fasor som deras familjer upplevt under andra världskriget fått dem att inse hur viktigt det är att upprätthålla freden medan de svenska ungdomarnas syn påverkats av den långa perioden av fred. Den här boken är ett resultat av ett forskningsprojekt vars syfte varit att undersöka vilken betydelse nya identitetskonstruktioner och kosmopolitiska, interkulturella lärandeprocesser har för fredliga kontra fientliga etniska relationer i det mångkulturella, globaliserade samhället.