Kavot Zillén

Det rättsliga området för medicin och hälsa skapar dagligen nyhetsuppslag rörande dess kvalitet, tillgång, ansvar och konsekvenser för människors liv. Medicinsk rätt berör och påverkar flera aktörer på området för hälsa och medicin, såsom hälso- och sjukvårdspersonal, vårdgivare, patienter, forskare och olika beslutsfattare på myndigheter. Medicinsk rätt behandlar kärnområden inom den medicinska rätten, bl.a. följande• Hälso- och sjukvårdens rättsliga ansvar och patientens ställning.• Hälso- och sjukvårdssekretess• Psykiatrisk tvångsvård• Rättsmedicin• E-hälsa• Läkemedelsrätt, det rättsliga området för genetiska ingrepp och klinisk forskning. Medicinsk rättär en lärobok som riktar sig till juriststudenter och studenter inom medicin, vård och omsorg samt verksamma inom samma områden. Det är även en värdefull bok för andra som behöver en fördjupad kunskap om de rättsliga ramarna för svensk hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet. I denna tredje upplaga har hänsyn tagits till den rättsutveckling som skett inom olika delar av den medicinska rätten, vilket medfört ändringar i vissa sakfrågor. Bokens författare har särskilda sakkunskaper inom området för medicinsk rätt, där samtliga har gedigen forskningserfarenhet och/eller stor erfarenhet av juridiskt och praktiskt arbete inom området.

Införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorn har ytterligare aktualiserat behovet av kunskapsutveckling om socialt arbete i hälso- och sjukvård. Kunskap och utbildning är ett viktigt inslag i socionomers individuella professionalisering. Perspektiv på hälso- och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete ger en aktuell bild av arbetets innehåll och karaktär och en fördjupad teoretisk ram för det sociala arbetet i hälso- och sjukvård som vidgar förståelsen för yrkets utmaningar och för hur dessa kan hanteras. Kuratorn befinner sig många gånger i en skärningspunkt mellan olika intressen och röster. I boken beskrivs och förespråkas en bred kunskapsbas som spänner över institutionella, organisatoriska, juridiska, kulturella och relationella aspekter av det sociala arbetet i hälso- och sjukvård. Vidare beskrivs det komplexa sambandet mellan hälsa/ohälsa och det sociala sammanhanget. Boken är därför ett stöd till hälso- och sjukvårdskuratorn i att inhämta kunskap som stärker det professionella självförtroendet och förmågan att hantera arbetets utmaningar. Boken vänder sig huvudsakligen till studenter på avancerad nivå som läser den legitimationsgrundande hälso- och sjukvårdskurators­utbildningen samt yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer, men kan med fördel också användas inom socionomprogrammet och professionsutbildningar inom vård och omsorg.

Området för medicin och hälsa skapar dagligen nyhetsuppslag rörande dess kvalitet, tillgång, ansvar och konsekvenser för människors liv. De frågor som behandlas inom den medicinska rätten ligger i gränslandet mellan medicin och juridik, där även etiska, sociala och policydimensioner spelar in. De medicinrättsliga reglerna berör och påverkar flera aktörer på området för hälsa och medicin, såsom hälso- och sjukvårdspersonal, vårdgivare, patienter, forskare och olika beslutsfattare på myndigheter. Medicinsk rätt behandlar vissa kärnområden inom den medicinskarätten, bl.a. följande:• Hälso- och sjukvårdens rättsliga ansvar och patientens ställning.• Hälso- och sjukvårdssekretess.• Psykiatrisk tvångsvård.• Smittskydd.• Läkemedelsrätt, det rättsliga området för genetiska ingrepp ochklinisk forskning. Medicinsk rättär en lärobok som riktar sig till juriststudenter och studenter inom området för medicin, vård och omsorg samt verksamma inom samma områden. Det är även en värdefull bok för andra som behöver en fördjupad kunskap om de rättsliga ramarna för svenskhälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet. I denna andra upplaga av boken har grundkapitlen reviderats ochfyra nya kapitel tillkommit som alla berör olika relevanta och aktuelladelar av den medicinska rätten. Bokens författare har särskilda sakkunskaper inom området förmedicinsk rätt, där många har gedigen forskningserfarenhet och/ellerstor erfarenhet av juridiskt och praktiskt arbete inom området.

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra. Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc. Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.

En grundläggande förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle är att alla ska ha tillgång till god vård på lika villkor. De personer som lever i samhället ska med andra ord ges möjlighet att genom olika välfärdsinsatser, såsom hälso- och sjukvård, uppnå likvärdiga levnadsvillkor. Trots detta förekommer det idag att särskilt utsatta grupper i samhället inte har rätt till välfärd i samma omfattning som majoritetssamhället. En sådan grupp som på olika sätt exkluderas från det svenska välfärdssamhället är barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Några av de rättsligt relevanta frågorna som diskuteras i denna bok är vilken sjukvård dessa barn har rätt till i Sverige och på vilket sätt de missgynnas i förhållande till andra grupper av barn. Vidare analyseras EU:s regelverk beträffande ekonomiskt utsatta unionsmedborgares rätt till fri rörlighet och rätt till vårdförmåner (vård) i värdlandet. Utöver det analyseras på vilket sätt det svenska regerverket beträffande dessa barns rätt till sjukvård är förenligt med internationella förpliktelser om rätten till hälsa och icke-diskriminering i bland annat FN:s barnkonvention. En principiellt viktig fråga som genomgående diskuteras är varför några av samhällets mest utsatta barn hålls utanför välfärden och hur en sådan exkludering kan motiveras utifrån ett människorättsperspektiv.

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Denna antologi innehåller bidrag på det temat. Juridiska fakulteten har inrättat IfU som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Med utbildningsrätt kan man förstå insikt i och analys av – alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, – de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och – de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida ifu.jur.uu.se. Medverkande författare: Victoria Enkvist, Ingrid Helmius, Johan Höök, Lotta Lerwall, Olle Lundin, Gustaf Wall och Kavot Zillén.

Rätten till religions- och samvetsfrihet har av Europadomstolen beskrivits som en av grunderna i ett demokratiskt samhälle, men hur långt sträcker sig egentligen denna rätt för hälso- och sjukvårdspersonal? Har läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal rätt att få agera i enlighet med sin religion eller tro, och i så fall under vilka förutsättningar? Får exempelvis en läkare vägra att följa ett visst föreskrivet handlingssätt eller att utföra vård och behandling som strider mot dennes religion eller tro? Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka det rättsliga utrymmet för hälso- och sjukvårds­personal att i sin yrkesutövning handla i enlighet med sin religion eller tro utifrån skyddet för religions- och samvetsfriheten, och utifrån de krav som ställs på god vård. En central fråga som diskuteras är vilket skydd religions- och samvetsfriheten ger personal som av religiösa och moraliska skäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård. En förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska ha rätt att utöva sin religion eller tro enligt Europakonventionen, är att det inte finns några motstående skyddsvärda intressen som kan motivera en begränsning av en sådan rätt. Frågan är om och på vilket sätt det är möjligt att tillgodose personalens religiöst grundande önskemål, och samtidigt säkerställa de krav som ställs på god vård och internationella åtaganden såsom rätten till hälsa. I avhandlingen analyseras även vilket skydd diskriminerings­lagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering ger personal som av samvetsskäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård. Dessutom diskuteras arbetsgivarens ansvar att motverka diskriminering som har samband med arbetstagares och arbetssökandes övertygelse. Utöver detta studeras även vilka överväganden som gjorts när olika former av samvets­­grundad vägran, såsom vård­vägran och värnpliktsvägran, behandlats av den svenska lagstiftaren och Europadomstolen. Kavot Zillén är verksam vid juridiska fakulteten i Uppsala och undervisar på jurist­programmet i allmän förvaltnings­rätt, samt i fördjupnings­kurserna Medical Law och socialrätt. Hon är kursansvarig lärare för en kurs om religionsfrihet i sekulära och religiösa kulturer vid teologiska fakulteten och föreläser om medicinsk rätt vid medicinska fakulten i Uppsala. Hon är dessutom ansvarig för en sommarkurs om Comparative Human Rights and Health som årligen hålls vid Yale University i USA. Kavot har tidigare arbetat med medicinrättsliga frågor vid hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och är för närvarande tjänstledig från Inspektionen för vård och omsorg.