Kekke Stadin

Den som vill komma upp sig och bli någon att räkna med i samhällseliten måste röra sig i rätt kretsar. Nu på 2000-talet gäller det att synas i sociala medier och att mingla med många, gärna populära, personer. Under 1800-talet skulle man delta i sällskapslivet helst flera dagar i veckan och i lämpliga miljöer. Grunden i det sociala samlivet var att göra visit hos bekanta, och inom bourgeoisien var detta så viktigt att det länge prioriterades framför familjeaktiviteter och arbetets flit. Historikern Kekke Stadin belyser visiternas roll för anseende och status och deras betydelse för den övre medelklassens självmedvetenhet. Hon ger exempel på hur olika typer av samkväm tog sig uttryck i praktiken. Stadin lyfter fram detaljerna i hela den kultur som omgärdade visiterna, som flott inredda bostäder, sättet att klä sig och umgås. Hur resonerade man kring socialt umgänge som verktyg i strävan efter en central roll i samhället?

Människor har gått i alla tider, men promenader har det inte varit fråga om. Att promenera var under flera sekel detsamma som att åka häst och vagn eller gå till fots en bit, för nöjes skull, utan ett bestämt ärende. Nöjet var en lyx, länge förbehållet kungafamiljen och aristokratin. Den inhägnade lustparken Kungsträdgården fungerade som de övre samhällsskiktens utomhussalong, där de promenerade, visade upp sig för varandra och umgicks. Under 1800-talet kom promenerandet att spridas i allt vidare cirklar. Vägarna i staden försågs med trottoarer, stadsparker anlades. Snart kom flanörerna till, bland dem de som kallades Norrbrolejonen. Vid sekelskiftet 1900 hade promenadkulturen definitivt förvandlats, från att vara ett kungligt framträdande och ett privilegium för aristokratin till att bli ett folknöje. Det var en utveckling som gick i fas med tidens snabba samhällsomvandling och framväxandet av en ny offentlighet. Slå följe med historikern Kekke Stadin i en lustfylld och uppslagsrik exposé över promenadkulturens framväxt och utveckling i Stockholm.

This book studies the making of the bourgeoisie the Baltic Sea region in the nineteenth Century. This region was peripheral in comparison to England and France, with respect to urbanization, economic development, liberalism, and consumption. The bourgeoisie was still a class-to-be. By the end of the Century the bourgeoisie was a self-aware class incorporated in the European bourgeoisie. Their life style was mostly the same as in Western Europe, but there were also some cultural differences. The author argues that in the Baltic Sea area, this life style was shaped by both women and men. Thus, the study deals with the heterosocial life in private homes. Society life became an important instrument for defining and controlling the new social boundaries. This was also where, through the encounters among like-minded people, values and norms were tested, negotiated, and honed. This is studied in the context of the new ideals and morals connected to the bourgeoisie: a bourgeois work ethic based on industriousness and hard work, and the quiet family life of the home. The focus is on the calls, the hub around which society life was formed. No social interaction in the home was possible without morning calls.

This book studies the making of the bourgeoisie the Baltic Sea region in the nineteenth Century. This region was peripheral in comparison to England and France, with respect to urbanization, economic development, liberalism, and consumption. The bourgeoisie was still a class-to-be. By the end of the Century the bourgeoisie was a self-aware class incorporated in the European bourgeoisie. Their life style was mostly the same as in Western Europe, but there were also some cultural differences. The author argues that in the Baltic Sea area, this life style was shaped by both women and men. Thus, the study deals with the heterosocial life in private homes. Society life became an important instrument for defining and controlling the new social boundaries. This was also where, through the encounters among like-minded people, values and norms were tested, negotiated, and honed. This is studied in the context of the new ideals and morals connected to the bourgeoisie: a bourgeois work ethic based on industriousness and hard work, and the quiet family life of the home. The focus is on the calls, the hub around which society life was formed. No social interaction in the home was possible without morning calls.

The establishment in Europe of a postal service revolutionized seventeenth century communications as well as the media landscape. Throughout most of Europe news, which rose sharply in volume, now traveled expeditiously. The comparative ease by which word could be sent helped new social and economic relationships flourish, intensifying the process of state-building. The consequences of this transformation for both postal workers and consumers alike permeate the work contained. The Posts historical role must be considered in the context of European society at large. Focus should move away from its organization and development as an institution in isolation. That is the perspective shared by the contributors to this anthology.

I denna djuplodande och rikt illustrerade bok undersöker författaren hur bilden av manlighet och makt genom historien har kommunicerats genom kropp, kläder, mimik och statussymboler. För att kläder och statussymboler ska kunna tala till oss måste vi kunna tolka dem. Att högklackade, lårhöga stövlar med skymt av en spetsprydd strumpa ovanför i 1600 talets Europa var ett sätt att markera manligt mod är i våra dagar ingen självklarhet. Kläderna gör mannen heter det i ordspråket, men vilka kläder som gör vilken man är fortfarande ett ganska outforskat område. I boken tolkas bland annat ICA-mannens bara överkropp, Prins Carl Philips racerbilskörande och Reinfeldts röda slips, som innefattar en föreställning om manlighet och makt. Genom att ta del av Stadins forskning förstår vi mera av vår egen kultur och historia, och således mer om oss själva. Kekke Stadin är professor i historia och ansvarig för forskarutbildningen vid Södertörn högskola.

Stormaktstiden associeras gärna med manlighet, krutrök och hjältemod, men 1600-talet var så mycket mer än bara krig. Manlighet kan inte begränsas till våld och vi får inte låta krutröken skymma kvinnorna i samhället. Det är först när det manliga ses i relation till det kvinnliga som könsrollerna framträder tydligt. I Stånd och genus i stormaktstidens Sverige undersöker historikern Kekke Stadin hur det kvinnliga och det manliga uppfattades, hur karaktärsdrag och personliga egenskaper, kunskaper, arbetsuppgifter och inte minst maktpositioner kopplades till könstillhörighet. Stånd och genus i stormaktstidens Sverige tar sin utgångspunkt i 1600-talssamhällets två grundelement: hushållet och ståndet. Vi får möta större grupper men framförallt en rad enskilda personer, från den mäktige rikskanslern till den fattige soldathustrun, och vi får följa hur mans- och kvinnoidealen definierades och kanske omdefinierades i konfrontationen med det dagliga livet i skiftande miljöer.

Vad har Arboga med Sveriges stormaktsvälde och Europas expansion att göra? Och hur kan man i denna lilla svenska ort studera någonting så stort och genomgripande som övergången från feodalism till kapitalism? Kan verkligen den västmanländska inlandsstaden Arboga vara av något som helst intresse när sjöfart och rederiverksamhet diskuteras? Det är frågor som en person med avsikt att läsa denna skrift med rätta kan ställa sig. När boken är genomläst bör dessa frågetecken ha förvandlats till utropstecken! Skådeplatsen är Arboga under perioden 1640-1870 och huvudpersonerna är stadens sjömän, skeppare och redare samt Bergslagens brukspatroner. Temat är kapitalismens framväxt i Sverige och närmare bestämt dess förlopp inom inrikessjöfarten. Några av de aspekter som belyses är ägande och andra former av rättsanspråk, social organisation, sociala relationer, disciplinering och konflikter. Men även frågor rörande teknologisk utveckling, stadens situation och statens roll i utvecklingen berörs i skriften.

Skatterna har spelat en avgörande roll i alla historiska samhällen, där det funnits en statsmakt. Deras utformning och betydelse i Sverige frän 1700-talets till 1900-talets början diskuteras i denna skrift. Under den behandlade perioden genomgick det svenska samhället stora förändringar som starkt påverkade skatternas utformning och deras ekonomiska och politiska innebörd. I skriften diskuterar de bägge författarna skatteförändringarna ur historieteoretiska aspekter. Frlgan om deras samband med samhällsutvecklingen behandlas ur ett övergripande historiematerialistiskt perspektiv, varvid förändringarna i statens funktioner ägnas särskild uppmärksamhet. Därefter visar Kekke Stadin hur övergången frän feodalism till kapitalism i Sverige påverkade beskattningen av en sektor i näringslivet, där den stora samhällsomvandlingen relativt tidigt fick påtagliga följder, nämligen sägverksnäringen. Hur och varför de gamla grundskatterna avskaffades och de nya progressiva skatterna infördes omkring sekelskiftet 1900 är temat för Stellan Dahlgrens framställning i skriftens tredje och sista huvudavsnitt. Stellan Dahlgren är docent och universitetslektor i historia vid Uppsala universitet. Han har publicerat bl a avhandlingen Karl X Gustav och reduktionen (1964) och, tillsammans med Hans Norman, The Rise and Fall of New Sweden (1988). Kekke Stadin är docent i historia vid Uppsala universitet. Hon disputerade på avhandlingen Smdstllder, smtlborgare och stora samhllllsfiJrllndringar. Borgarnas sociala struktur i Arboga, EnkiJping och Vllstervik under perioden efter 1680 (1979). Hon har ocksA givit ut bl a några uppsatser med kvinnohistorisk inriktning.