Kerstin Lind

Maja Fjæstad var en mångkunnig konstnär och god representant för den generation konstnärer som i Arts & Crafts-rörelsens efterföljd på olika sätt arbetade för ett bättre och vackrare samhälle. Hon var en modern kvinna, ofta före sin tid. Som medarrangör av en rad utställningar och grundare av Arvika Konsthantverk betydde hon dessutom mycket för andras framgångar. Det konstnärliga kombinerades med entreprenörskap på ett sätt som känns samtida än idag. Maja blev som nittonåring antagen på Konstnärsförbundets skola, som en av de första kvinnliga eleverna. Där träffade hon de blivande medlemmarna av Rackstadkolonin, Fritz Lindström och Björn Ahlgrenson. Några år senare blev hon presenterad för konstnären Gustaf Fjæstad som sedan blev hennes man. Hon var då en välutbildad yrkeskvinna på god väg att etablera sig i arbetslivet, och arbetade med måleri, textil, grafik och formgivning. 1898 flyttade paret Fjæstad till Taserud utanför Arvika där de fick låna skulptören Christian Erikssons nybyggda hus med ateljé, Oppstuhage. Genom flytten till Värmland fick Maja Fjæstad möjligheter att ge sig i kast med nya tekniker och uppdrag. Rackstad med omnejd är kanske det tydligaste exemplet på en plats där konstnärerna sida vid sida med hantverkarna och med ömsesidig respekt för varandra lever upp till den vision som Arts & Crafts-rörelsen gjort till sitt signum. Boken presenterar ett rikt urval av Majas Fjæstads konstnärskap, där hon gjorde verklighet av tidens tanke; att låta konsten och livet gripa in i varandra. Maja Fjæstad deltog i många utställningar genom åren runt om i Sverige, i de nordiska grannländerna, USA och England. Som ung ställde hon ut med Konstslöjdanstalten och på Konstnärsförbundets vår- och höstutställningar i Stockholm liksom i de nordiska grannländerna. Hon deltog på de stora svenska utställningarna, som Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897, konstindustriutställningen i Stockholm 1909, Baltiska utställningen i Malmö 1914 och Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Maja och Gustaf Fjæstad ställde också ut tillsammans runt om i Sverige och på 1920-talet gjordes en turné i England. Även i USA visas Maja Fjæstads träsnitt. Boken ges ut i samband med Rackstadmuseets jubileumsutställning om Maja Fjæstad 2023. Det är 150 år sedan konstnären föddes och samtidigt firas att Rackstadmuseet fyller 30 år.

Vem är "den andre"? I alla kulturer och sammanhang tycks det vara så att det finns olika typer av beskrivningar av "den andre". I denna antologi rymms en rad aspekter på detta fenomen. Det kan gälla den filosofiska frågan om "den andre" över huvud taget existerar eller om tanken på "den ädle vilden" brukas i frågan om hållbar utveckling eller hur man pekar ut "den andre" på ett sätt som gör att man självklart kan lagstifta om att tvångssterilisera densamme. Det kan också handla om hur konstnärer porträtterar personer från Orienten, eller att man som konstnär gör publiken till "den andre" eller hur man tar parti för "den andre". Det kan även vara så att man väljer att definiera sig själv som "den andre" och med starka uttryck markerar ett provocerande utanförskap. De olika disciplinära perspektiven vi här får del av kan tydligt berika vår bild på hur man kan se på "den andre" eller "det andra" och ge incitament till fortsatta meningsfulla diskussioner. Vem är jag och vem är egentligen "den andre"? Bokens redaktör, Kjell O. Lejon, är professor i religionsvetenskap. Övriga medarbetare är Björn Alm, socialantropolog, Niclas Franzén, konstvetare, Fredrik Gregorius, religionsvetare, Anna Ingemark, konstvetare, Åsa Nilsson Dahlström, socialantropolog, Kerstin Lind, konstvetare, Fredrik Stjernberg, filosof, Karin Ström Lehander, konstvetare, Gary Svensson, konstvetare, András Szigeti, filosof och Håkan Ulfgard, religionsvetare. Alla verksamma vid Linköpings universitet och utgav våren 2017 boken Föreställningar om döden: Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning.

Ingen undgår döden. Vad händer efteråt? Har vi ett eller flera liv? Kan vi tala med de döda? Här skriver ett antal forskare om ämnet: Om konsten att dö; Att umgås med de döda; Fåfängligheters fåfänglighet; Kan vi förlåta de döda?; Snövits död o.s.v. Här behandlas hur döden i västerlandet skiljer sig från den i andra kulturer liksom hur man i konsten handskas med döden. Läsaren överrumplas av de olika bidragens rikedom på infallsvinklar.