Kerstin Sahlin

Det talas mycket om utvärdering i den offentliga sektorns organisationer. Många dras in i de allt synligare, vanligare och komplexare utvärderingsprocesserna. Denna bok handlar om hur utvärderingar görs, hur de används och om de kan möta alla förväntningar som ställs på dem. Kan man t.ex. styra med hjälp av utvärderingar? Vad kan man lära av dem? Vilka effekter får de? Utvärderandets legitimitet, rituella aspekter och negativa sidor lyfts fram. Roller och relationer diskuteras. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med utvärderingar i sitt arbete eller av ren nyfikenhet. Den manar till eftertanke inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal. Björn Rombach är professor i företagsekonomi vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Han har givit ut ett flertal böcker om ledning, organisation och styrning av primärkommuner och landsting. Kerstin Sahlin-Andersson är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Hon har skrivit flera böcker om beslutsfattande och samarbete i stora projekt

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

I ett samhälle där kunskap är viktig är kollegialitet en nödvändighet. Kollegialitet ger strukturer och processer för att grunda verksamhet, beslut och utveckling på kunskap och för att utveckla kunskap. Med den definitionen som utgångspunkt visas i den här boken att kollegialitet är en modern styrform. Kollegialiteten står dock inte på egna ben, utan blandas vanligen med byråkratiska och företagslika former av styrning. En konsekvens av denna blandning är att det kan vara svårt att uttyda kollegialitetens särdrag, styrkor och effekter. I den här boken klargörs vad kollegialitet är, på vilka förutsättningar den vilar, när den kan gå snett och hur kollegial styrning kan samspela med andra styrformer. Exempel tas från kollegiala inslag i universitet, skola, sjukvård och andra offentliga och privata verksamheter där kunskapen står i centrum. En utmaning är att kollegialiteten i vardagen ofta saknar klara riktlinjer för hur den ska praktiseras och därmed blir den otydlig. I bokens avslutande kapitel ges fyra rekommendationer för hur kollegialiteten kan stärkas och moderniseras.

När den statliga Riksrevisionen efter lång och het politisk debatt bildades för tio år sedan var det för att stärka riksdagens kontrollmakt och förbättra den statliga revisionen. Riksrevisionen, en ny myndighet under riksdagen, skulle bli mer oberoende från partipolitiken. Det fanns förhoppningar om att granskningen av statlig verksamhet skulle vitaliseras. Tre riksrevisorer fick grundlagsskyddad rätt att välja vad de ska granska, hur granskningen ska genomföras och vilka slutsatser som ska dras. Det var en smått revolutionerande reform som skapade förutsättningar för en självständigare och bättre statlig revision. Hur har det gått? Riksrevisionen tio år innehåller uppsatser som behandlar olika frågor inom den statliga revisionen som varit aktuella under denna tid. De ta upp den statliga revisionens plats i granskningssamhället, förväntningarna på revisionen, effektivitetsrevisionens syfte och innebörd, revisorernas professionalitet och användningen av revisionsrapporterna i riksdag och regering. Författarna är själva revisorer eller forskare med kunskaper om och intresse för dessa frågor. Riksrevisionen tio år riktar sig till en intresserad allmänhet. Några särskilda förkunskaper ska inte krävas och förhoppningen är därför att boken ska läsas och diskuteras av både lekmän och experter.

TRUST IS HARD TO EARN and easy to lose. This is well-known. Public trust in research is decreasing - why? Is it a problem? Have ghostwriting, salami publications, misconduct and distrust something to do with this loss? Is the reason simply that contemporary science seems to focus on productivity more than creativity? From various perspectives the papers and presentations in this volume focus on the ways in which factors affecting distrust and trust, including criteria of quality, are identified, measured and dealt with by universities and other institutions. But the authors do not merely identify a set of problems. They also discuss what is currently being done - and what could and should be done - to deal with the problems. Editors: Göran Hermeren, Kerstin Sahlin & Nils-Eric Sahlin. The volume is a collection of n papers and presentations by participants in a symposium at Kungl. Vitterhetsakademien (The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities).

Institution ger 250 miljoner träffar på sökmotorn Google. I vilka sammanhang används detta slitstarka ord och vilka betydelser bär det på? I den här boken undersöks institutioner som platser, rum och organisationer samt begreppets vetenskapliga utveckling och användning. Institutioner representerar ofta socialt tvång, beständighet över tid och reglering av aktörers handlande. Sagt om boken”Det finns inte många begrepp som kan tävla med ’institution’ när det gäller mångtydighet. Ingen forskare kan dock bestämma dess rätta betydelse. Vad forskare kan göra, och vad Jönsson, Persson och Sahlin har gjort med stor framgång, är att förklara begreppets mångtydighet genom en revy av åtskilliga teorier. Det har blivit en spännande resa genom tid och genom olika ämnen inom samhällsvetenskapen. Resultatet är både lysande och upplysande.” Barbara Czarniawska, professor i allmän företagsekonomi, Göteborgs universitet"Institutionsbegreppet är väldigt mångtydigt, men bokens författare lyckas på ett heltäckande sätt beskriva institutioner ur åtminstone tre infallsvinklar. Första delen av boken tar upp begreppet utifrån ett sociologiskt perspektiv. Andra delen visar institutionsbegreppet dels som det fysiska rum det beskriver och dels utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. Boken är förklarande och tar upp många intressanta studier vilket bör leda till ett fortsatt intresse för institutionsbegreppet som sådant." Bibliotekstjänst, häftepos. 12103155, lektör Louise SverudBeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt. Om författarnaKerstin Sahlin är professor i företagsekonomi, särskilt offentlig organisation, vid Uppsala universitet. Lars-Eric Jönsson är professor i etnologi vid Lunds universitet. Anders Persson är professor i sociologi respektive utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

Rankning och bibliometriska mätningar breder ut sig. Forskningens och forskares kvalitet uttrycks många gånger i termer av citeringsanalyser och andra bibliometriska mått. Sådana bedömningar läggs också till grund för bland annat initiativ till samarbeten, sakkunnigprövningar och resursfördelning. Vid ett seminarium i maj 2010 diskuterades mätningarnas utbredning samt dess konsekvenser för forskning och kunskapsutveckling. I denna rapport sammanfattas delar av seminariets presentationer och diskussioner. Några frågor som diskuterades är: går det att mäta vetenskaplig kvalitet på det sätt som görs, och ger dessa mätningar en rättvis och på lång sikt hållbar bedömning av kvalitet? Särskilt uppmärksammades den begränsade användbarheten av bibliometri och rankning för att mäta kvalitet i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Vid seminariet ägnades också stort utrymme åt frågor rörande vilka konsekvenser den utbredda länkningen och bibliometrin kan förväntas få för forskares och forskningens villkor - och i förlängningen för forskningens kvalitet och för kunskapsutvecklingen i stort.