Kerstin Sandell

De nyliberala mönster som breder ut sig över Sverige idag behöver utforskas och granskas. Som feministiska genusforskare vill vi undersöka och diskutera den betydelse de får för (o)jämlikheter och (o)jämställdheter, för aktivism, civilsamhälle och inte minst för den feministiska kritikens villkor. Vi vill synliggöra och bråka med sådana både emotionellt motbjudande och samtidigt lockande förändringar som vi själva dessutom upplever oss inbegripna i. Vi vill dra fram dem i ljuset och granska dem. Vi har samlats för att undersöka rådande maktordningar och de ambivalenser och paradoxer de skapar i termer av begränsningar och öppningar, förtryck och möjligheter. Ur innehållet: Feministiska läsningar av nyliberalism begrepp och grepp om samtiden Nyliberal styrning och ideologi i offentlig verksamhet Ambivalenta feministiska positioner i en nyliberal akademi Tillståndet som förlorade sitt namn men fick en fungerande lösning Hur det känns när strukturer kryper in under skinnet Femininitet och agens i nyliberala styrningsnätverk R som i rasism, F som i feminism Den aktiv/istiska företagaren En annan värld är möjlig

Högre utbildning och forskning är en av de samhällsarenor där kvinnors position radikalt har förändrats de senaste trettio åren. Kvinnor är inte länge en minoritet inom akademin i stort, sam­tidigt som män fortfarande dominerar på lednings­positioner och professors­tjänster. Andra minoritiserade grupper har också uppnått en större närvaro och synlighet. Policy för jämställdhet och mångfald är ofta centralt i universitetens framställning av sig själva som framgångsrika. "Att bryta innanförskapet" är en ansats att kritiskt granska och expandera vad jämställdhet och mångfald är och skulle kunna vara inom akademin. Forskare inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och rättssociologi undersöker här kopp­lingar mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och makt, gränser och villkor för närvaro samt hur olika grupper av anställda erfar, namnger och tolkar sina positioner och möjligheter inom ramen för de akademiska strukturförändringarna. I antologins texter undersöker vi å ena sidan vem och vilka som problematiseras och ska åtgärdas i policy, samt vilken plats policy har inom forskningspolitik och inom organisationen. Å den andra lyfter vi fram underordnade gruppers erfarenheter av att jobba och verka inom akademin. En inkluderande under­ordning i förhållande till minoritiserade grupper är fortfarande en realitet på akademiska arbetsplatser och i vetenskapliga discipliner.

Vad är "det normala"? Vad ingår i detta mångtydiga och inflytelserika begrepp, och hur skapas och återskapas det? Den moderna plastikkirurgin ger oss möjlighet att modifiera våra kroppar - bota skador och rätta till brister. Denna möjlighet kan också uppfattas som ett krav och ett hot, och medicinens dubbla roll som frälsare och förtryckare går som en röd tråd genom boken. Var går gränsen mellan sjukvård och skönhetsvård, mellan normalt och idealt? Vad vill patienterna ha, och vad erbjuder kirurgerna? Kerstin Sandell har fältarbetat på kliniker som utför bröstrekonstruktioner efter bröstcancer, bröstreduktioner, och behandling av brännskador. Ett rikt empiriskt material, som bygger på observationer, medicinsk facklitteratur och intervjuer av patienter och vårdpersonal, ställer hon mot teoretiska begrepp som "medikalisering" och "den manliga blicken", och detta möte resulterar i en insiktsfull diskussion av begreppet normalitet, sett mot bakgrund av feministiskt inspirerade analyser av plastikkirurgisk praktik.