Kerstin Thörn

Kvinnor i Doroteaär en lokalhistorisk studie av hur kvinnor, genom arbete, kunskap och engagemang, varit med och format de samhällen där de levt och verkat. Boken bygger på ett omfattande material av litteratur, arkivkällor och intervjuer med efterlevande släktingar och andra närstående, och ger en mångfacetterad bild av kvinnors liv och insatser i Dorotea kommun. Ambitionen har varit att visa bredd och variation i kvinnors arbetsliv och samhällsroller. Urvalet av porträtterade kvinnor kan därför upplevas som ojämnt eller tillfälligt, men speglar de begränsningar som följer av tillgängliga källor. Författaren är medveten om intervjuns subjektiva karaktär och har därför varit återhållsam med personliga minnen och värderingar, för att i stället låta sammanhangen och verksamheterna stå i centrum. Boken inleds med Husmodersskolan i Dorotea – en särpräglad och betydelsefull institution där generationer av kvinnor fått utbildning – och fortsätter med kapitel om skola och sjukvård. Därefter skildras kvinnors arbete inom post och telegraf, turism och hotellverksamhet samt industrin, där Polarvagnen ges ett eget avsnitt. Vidare presenteras näringsidkare inom bland annat renskötsel och jordbruk, följt av kapitel om politik, hantverk, konst, litteratur och musik. Avslutningsvis behandlas pingstförsamlingens roll. Varje huvudavsnitt inleds med korta kulturhistoriska översikter som placerar biografierna i sitt sammanhang. Tillsammans tecknar dessa porträtt en levande och nyanserad bild av kvinnors liv, arbete och betydelse i Dorotea kommun. Bindning: Limhäftad Omfång: 208 s. Utgivningsår: 2025 ISBN 9789189316744

Upptäck kvinnornas avgörande roll i Vilhelmina kommuns historia. Denna fascinerande bok tar dig med på en resa genom Vilhelmina kommun och belyser de många kvinnor som har bidragit till att forma det samhälle vi känner idag. Genom att noggrant granska litteratur, arkivmaterial och intervjuer med efterlevande släktingar, presenteras en rik och varierad skildring av kvinnors liv och arbete. Kvinnorna som lyfts fram är noggrant utvalda för att visa bredden och mångfalden av kvinnors arbetsinsatser. Här får du möta kvinnor som inte bara har skött sina familjer utan också varit verksamma inom områden som turism, utbildning, sjukvård, politik, renskötsel, jordbruk, handel, hantverk, konst, musik och kyrkan. Trots det begränsade formatet hoppas vi att dessa skildringar kan ge en inblick i kvinnornas målmedvetenhet och initiativförmåga. Boken inleds med ett kapitel om Ricklundgården, en unik byggnad mitt i fjällvärlden. Därefter följer avsnitt om turism, hotell, offentliga institutioner som skola och sjukvård, politik samt olika näringsidkare. Hantverk, konst och musik har samlats i ett eget avsnitt, och avslutningsvis behandlas kyrkans betydelse. Varje huvudrubrik inleds med korta kulturhistoriska beskrivningar som sätter kvinnornas gärningar i ett större sammanhang. I början av boken finner du en karta som visar de byar där de biograferade kvinnorna varit verksamma, samt en karta över institutioner och företag i Vilhelmina tätort där kvinnor har spelat en central roll. De korta biografierna som följer ger en djupare inblick i varje kvinnas liv, där bland annat faderns yrke nämns för att ge en bild av familjens sociala och ekonomiska position. Boken belyser hur flickor och kvinnor inspirerades av sina mödrar och systrar, och hur de kämpade för att skaffa sig en egen försörjning och självständighet. Genom utbildning eller praktiskt arbete visade de prov på stor initiativrikedom och beslutsamhet. Kvinnor i Vilhelmina kommun: En historisk översikt är inte bara en bok om historia, utan också en hyllning till de kvinnor vars liv och arbete har format Vilhelmina kommun. Låt dig inspireras av deras berättelser och upptäck den dolda historien om kvinnorna i Vilhelmina.

Syftet med denna bok är att visa hur kvinnor varit delaktiga i skapandet av de samhällen där de levt och verkat. De kvinnor som presenteras i boken är tämligen slumpmässigt valda efter att ha tagit del av relevant litteratur, arkivmaterial och intervjuer med efterlevande släktingar. Även om författaren försökt visa på bredd och mångfald gällande kvinnors arbetsinsatser är det svårt att göra full rättvisa bland annat åt alla de kvinnor som har skött om sina familjer, detta obetalda och till synes självklara arbete. Byarna och kvinnorna är många och urvalet med nödvändighet begränsat. Så finns till exempel endast enstaka exempel på frikyrkliga sammanslutningar som skapat ramar kring många människors liv inom kommunen. Det finns också ett föreningsliv som endast sparsamt kommenteras. Med detta sagt: hoppas att de miljöer som beskrivs och det urval som gjorts kan spegla kvinnors liv och arbete inom Storumans kommun. Bindning: Limhäftad Omfång: 151 Utgivningsår: 2023 ISBN 9789189316485

Av alla tusentals kvinnor som levt och verkat i Sorsele kommun är det endast ett litet antal som presenteras i föreliggande bok. Både infödda och inflyttade Sorselebor finns med liksom kvinnor som kommit till Sorsele för att arbeta under några år och sedan flyttat vidare. Förhoppningen är att vi har biograferat de valda kvinnorna så, att de också kan representera andra kvinnor med likartade erfarenheter. Urvalet av kvinnor har styrts av tillgången på information från arkiv, andra skriftliga källor och från informanter. Utgiven i samarbete med Västerbotten förr & nu.

Socionomer arbetar med välfärdsstatens mest svårlösta problem. De arbetar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, missbruksvården och äldre- och omsorgsverksamheten. Socionomer finns inom kommunerna, i statliga verk, inom kyrkliga och ideella organisationer. För att utföra sitt samhällsmandat behöver de blivande socionomerna utbildning, kunskaper och senare också fortbildning. De måste hantera grundläggande etiska principer, bevaka frågor om alla människors lika värde, slå vakt om ett kritiskt tänkande och ha förmåga att hantera komplexa problem. I antologin ges en helhetsbild av den historiska bakgrunden och den moderna utvecklingen av landets socionomutbildningar. Den första högskoleanknutna utbildningen startades av Centralförbundet för Socialt Arbete år 1921. Under efterkrigstiden tillkom flera nya utbildningar och de har ytterligare expanderat under 2000-talet. Bokens författare guidar läsarna genom en dramatisk historia och riktar blickarna mot framtidens utmaningar. Socionomutbildningen - då, nu och i framtiden vänder sig till studenter och lärare vid socionomutbildningarna, till yrkesverksamma, politiker och förtroendemän och en socialt intresserad allmänhet.

Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligtfamiljeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem. Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning. Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt medkonsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?

Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades 1903. Det andra numret av skriftserien har ett historiskt tema där olika författare från olika vetenskapliga discipliner belyser CSA som socialpolitisk aktör genom att beskriva några för förbundet viktiga skeden samt genom att lyfta fram några centrala personer och viktiga frågor under dessa tidsperioder. av fattigdom och social utestängning. Vi hoppas att dessa texter ska kunna stimulera till ytterligare forskning om den tidiga svenska socialpolitiken och inte minst de kvinnliga pionjärinsatserna inom socialpolitiken och de sociala utbildningarna. Redaktör för skriftserien är professor Hans Swärd, Socialhögskolan i Lund.