Kim Silow Kallenberg

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner. Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

Marcus dör när han är inlagd för psykiatrisk vård. Dödsorsaken är kvävning – en följd av alla mediciner som skulle ta honom ur en långvarig psykos. Bara ett år senare dör hans bästa vän Noel av en överdos heroin på soffan hos en kompis. Den här boken handlar om Marcus och Noel. De var två män som båda dog unga och som var författarens barndomsvänner. Vad hände mellan tiden de delade under uppväxten och deras död? Vad har hänt med vännerna och de anhöriga som blev lämnade kvar? Sörjbara liv behandlar en personlig erfarenhet av sorg och förlust, samtidigt som den sätter in den erfarenheten i ett större sammanhang och försöker förstå den socialt och kulturellt. I boken skildras sorg, vänskap, anhörigskap, missbruk och psykisk ohälsa för att svara på frågan: när är livet sörjbart? Boken vänder sig till professionella inom områden som missbruksvård, socialt arbete och psykiatri samt till alla som har ett personligt intresse i frågorna.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Klas Åmark, ”De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017” Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson, ”Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965” Kim Silow Kallenberg & Erika Sigvardsdotter, ”Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända” Kommentarer: Per Molander, ”Demokrati – bättre än alternativen?” Sven Hort, ”Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?” Recensioner: Zhanna Kravchenko, ”Ryssland bortom Putin” Mikael Stigendal, ”Segregationens båda poler”

Ungefär tusen ungdomar placeras på särskilda ungdomshem i Sverige varje år. Detta är en tvångsåtgärd för den som bedöms riskera sin hälsa och utveckling och som av olika skäl inte kan vårdas på frivillig väg. Vistelsen är till skillnad från straffrättsliga påföljder tidsobestämd. Placeringstiden avgörs istället av ungdomarnas framsteg i behandlingen. Avhandlingen sätter fokus på dem vars uppdrag det är att bedriva tvångsvård i praktiken och är baserad på intervjuer med behandlingspersonal och deltagande observationer av dagliga praktiker på ett särskilt ungdomshem. Genom att belysa behandlingspersonalen och deras föreställningsvärldar bidrar studien till en förståelse likväl som en problematisering av deras perspektiv på ungdomarna, behandlingen och det egna yrket. Med utgångspunkt i ett kvalitativt etnografiskt material visar studien hur anställda på särskilda ungdomshem manövrerar i gränslandet mellan vård och straff. Detta visar på en kamp som pågår i tvångsvårdens slutna sammanhang; om tolkningsföreträde – och om att definiera vad den tvångsvårdande verksamheten är och ska vara. Kim Silow Kallenberg är etnolog. Det här är hennes doktorsavhandling.