Kjell Å. Modéer

The Svea Court of Appeal, founded in Stockholm in 1614, represented a new type of a superior royal tribunal in early modern Sweden. While the first century of the Court has merited scholarly attention before this, fresh insights have been gained by asking new questions, using comparative methods and rereading the sources. This volume contains ten essays and a concluding chapter. They shed new light on the Svea Court of Appeal making law, personifying justice and forming part of the power structures of Sweden. The essays also highlight the legal actors: king, judges, litigants and mag­istrates of Stockholm. The volume reinterprets the founding and role of the Court as well as it provides new perspectives on its activity.

Den som kör över Öresundsbron passerar förr eller senare en skylt, som visar var själva gränslinjen mellan länderna går. Nu är vi i Sverige nu är vi i Danmark. Trots det strömmande vattnet under bron är gränsen långtifrån flytande. Men så har det inte alltid varit. Gränsen mellan länderna har inte heller alltid gått i Sundet. Att skåningarna var danska fram till 1658 går att se spår av i bland annat dialekt, arkitektur, hantverk och kyrklig konst. Före nationalstatens framväxt var statsgränsen inte särskilt viktig för människorna. Före år 1900 hittar vi många exempel på kulturmöten, som inte i första hand handlade om dansk och svensk, utan om andra kategoriseringar. Så vad gör gränser med människor? Och vad gör människor med gränser? De utvecklar förstås strategier för att hantera dem, på såväl laglig som olaglig väg. Gränsen kan vara en tillgång i vardagen, ett sätt att finna arbete när det egna landets arbets­tillfällen tryter, den kan vidga ens horisonter genom ett större kulturellt utbud, och den kan vara ett hinder för handel av det mer ljusskygga slaget. Gränsens gradvis förändrade betydelse blir tydlig när man som i denna bok följer möten mellan dansk och svensk, från det att Skåne blev svenskt 1658 och fram till idag.

Ruth Bader Ginsburg – RBG – är en av få jurister som fått en ikons ställning. Hennes tid spänner över Franklin D Roosevelts första presidentår till Donald Trumps första. Hon blev därigenom samtidigt en representant för sin tid – efterkrigstidens välfärdssamhälle. Hon var både jurist och humanist. Hennes kunskapskultur innehöll både traditionell bildning och progressivt gränsöverskridande. Som professionell jurist prioriterade hon människorna när hon löste deras problem och konflikter. Rättvisa var ett av hennes nyckelord. Hon var en kvinnlig jurist under 1900-talets senare hälft, dvs. vid tidpunkten för genombrottet inte bara för jämlikhet och jämställdhet utan också för ett rättighets- och rättvisetänkande. Hon såg sig själv som en outsider. Hon var det i sin egenskap av att vara yrkesarbetande mamma. Hon var det också som judinna och som kvinnlig jurist. Hon såg kvinnans ställning i det amerikanska samhället som en parallell till den apartheid som de färgade i Amerika samtidigt bekämpade. Den här boken undersöker därför Ruths yrkesroller utifrån ett kunskapshistoriskt perspektiv och genom hennes kunskapsstrukturer (cognitive structures) dvs. vilka förebilder hon hade, vilka ideologier hon omfattade och synliggjorde, och i vilka olika nätverk hon agerade. Hon blev hedersdoktor vid många lärosäten men det första fick hon vid juridiska fakulteten i Lund redan 1969. Bakom utnämningen till hedersdoktor låg ett vetenskapligt projekt som hon utförde tillsammans Lundadomaren, Anders Bruzelius. När hon 2019 efter femtio år promoverades till jubelhedersdoktor i Stockholm framhöll hon, att ingen utmärkelse har betytt mer för henne än den från Lund. Det är hennes anknytning till Lund och inspiration från Sverige som initierat och motiverat denna berättelse om Ruth Bader Ginsburgs amerikanska drömresa från Flatbush Brooklyn till Capitol Hill i Washington D. C. och om vad Sverige genom livet betydde för henne. Kjell Å Modéer är professor emeritus i rättshistoria från Lund och en mångsidig skildrare av rätten som grundpelare i de samhällen vi kallar demokratiska.

Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättades 1820 och började sin verksamhet 1821. I denna bok beskrivs hovrättens historia under dess första 200 år – hur den inrättades och hur dess verksamhet har utvecklats i Kristianstad och Malmö. Dessutom beskrivs de rättsliga förhållandena i Skåne och Blekinge innan hovrätten fanns. Genom boken får läsaren på så sätt en överblick över de senaste tusen årens rättshistoria i Skåne och Blekinge med tyngdpunkt på perioden 1821–2021. Den forskning som ligger till grund för boken bygger inte bara på litteraturstudier, utan även på intervjuer och tidigare obearbetat arkivmaterial. Boktiteln ”Lagens öga” anknyter dels till Esaias Tegnérs kända vers till hovrätten vid dess inrättande, dels till den nuvarande hovrättsbyggnadens utformning. Instiftandet av hovrätten binds därmed samman med verksamheten i den nuvarande hovrättsbyggnaden. Lagens öga var under det tidiga 1800-talet en flitigt använd metafor för rättstryggheten i samhället och för den konstitutionella rättsstaten. Hovrättens bidrag till att upprätthålla rättsstatens ideal uppmärksammas särskilt i boken. Författare: • Kjell Å Modéer är professor emeritus i rättshistoria vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Han har tidigare publicerat bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge. En överrätts tillkomsthistoria (1971) och har även vid ett flertal tillfällen tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätten. • Martin Sunnqvist är docent och universitetslektor i rättshistoria vid Juridiska fakulteten, Lunds Universitet. Han godkändes som hovrättsassessor i Hovrätten över Skåne och Blekinge 2011 och har varit rådman i Malmö tingsrätt.

Comparative legal cultures is today an important field of research for legal historians worldwide. In this volume, prominent legal scholars from several European countries as well as from the United States and Australia contribute not only with chronological surveys but also with interesting field studies to current discourses about courts in Europe from the early modern period of time. Kjell Å Modéer is professor emeritus in legal history and Martin Sunnqvist, LL. D., is a district judge (Malmö City Court) and adjunct senior lecturer in legal history and procedural law. They are both active at the Law Faculty, Lund Univer­sity, Sweden.

Juridiska fakulteten i Lund var en av universitetets fyra fakulteter vid grundandet 1666. Fakulteten kan således se tillbaka på en 350-årig historia i statens och samhällets tjänst. Kjell Å Modéer presenterar i denna monografi för första gången en översikt av fakultetens historia, i vilken inte bara dess professorer och studenter passerar revy, utan där också rättens kunskapsutveckling och fakultetens verksamhet under 350 år sätts in i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Framställningen präglas av både rättskulturella och djupstrukturella dimensioner, men den markerar också fakultetens geopolitiska position, vilken skapar både nätverk och konflikter. Kjell Å Modéer är professor emeritus i rättshistoria vid Lunds universitet.

In 1961 at Columbia Law School the young lawyer Ruth Bader Ginsburg became a participant in a comparative project concerning civil procedural law. She was offered the Swedish part of it, and looked into the implementation of the new Swedish procedural law, Rättegångsbalken, which became effective in 1948. She learned Swedish and went to Sweden in 1962, where she met with her Swedish co-author Anders Bruzelius, a district judge from Lund, the old university town in southern Sweden. This part of the project resulted in a well-reviewed book, Civil Procedure in Sweden, and a translation of the Swedish procedural code into English. For these efforts each of them received an honorary degree from the Law Faculty at Lund University in 1969. In the 1970s Ruth Bader Ginsburg, then as a law professor at Columbia, became a national advocate for gender rights and took several landmark cases to the U. S. Supreme Court. From the early 1980s her career took a new turn. President Carter appointed her to serve on the U. S. Court of Appeals for the D. C. Circuit. President Clinton nominated her to be an associate Justice of the U. S. Supreme Court, a position she still holds. In this extensive conversation with professor Kjell Å Modéer from January 2014 she tells the story of her career, especially her Swedish experiences and her fights for gender rights and interests in comparative law.

Rättskällor är juristernas arbetsredskap för att lösa rättsliga konflikter och problem. Detta arbete handlar om de lagar och förordningar samt den rättstillämpning och rättsvetenskap som juristerna använt från medeltiden och fram till våra dagar. Denna introduktion i rättshistoria inleds med några problematiserande perspektiv, som vill visa att rätten ständigt förändras i konflikt. Rättsliga reformer har både vinnare och förlorare. Och inte sällan står förloraren som vinnare i en förändrad kulturell kontext. Under vissa perioder är juristerna "romantiker" och använder sig av historien som argument, under andra är de "realister" och fokuserar på "gällande rätt" och ser lagen som ett styrinstrument för moderna reformer. De svenska rättskällorna sätts in i ett europeiskt perspektiv och visar hur de har tillkommit vid tre nationella institutioner: Universitet, parlament och domstolar. Framställningen visar att den svenska rätten är en del av en europeisk rättsutveckling och att de svenska juristerna förhållit sig till europeiskt juridiskt tankegods och rättsliga lösningar. Kjell Å Modéer är seniorprofessor i rättshistoria vid Lunds universitet.