Denna bok behandlar Substance over form och ekonomisk verklighet i redovisningsrätten. Det sker främst med utgångspunkt i regelverket för noterade företags redovisning, IFRS, men även utifrån branschpraxis för redovisning av entreprenader. Avhandlingens allmänna del kan läsas för att få kunskap om både redovisningsprinciper, kvalitativa egenskaper, internationella, utländska och nationella normgivare och de redovisningsstandarder som torde kunna användas vid utveckling av en redovisningsprincip när vägledning saknas från IASB. En genomgång görs av den internationella redovisningsrättens rättskällelära, som tillämpas bl.a. då det saknas vägledning från IASB för utveckling av en redovisningsprincip. Vidare ges en kortfattad redogörelse för rättvisande bild (fair presentation) och vad som idag konstituerar god redovisningssed för marknadsbolag. I avhandlingens särskilda del görs en omfattande undersökning av redovisningsreglernas teoretiska uppbyggnad i syfte att undersöka om dessa ger uttryck för "substance over form" och ekonomisk verklighet. Regelverket för redovisning av varulager, materiella anläggningstillgångar, förvaltningsfastigheter, immateriella tillgångar, entreprenader, finansiell och operationell leasing och vissa koncernmässiga frågor undersöks. Vidare undersöks vilken verklighet normerna avser att avbilda, företagets och/eller marknadens. I avhandlingen identifieras även fall då overridingregeln avseende rättvisande bild möjligen kan bli tillämplig. Även de kvalitativa egenskaperna i IASBs Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter undersöks i syfte att utreda om de kan ge uttryck för substance over form och ekonomisk verklighet. En redogörelse ges också för de förändringar som föreslås i ett nytt gemensamt ramverk för IASB och FASB avseende de kvalitativa egenskaperna. Eftersom en stor del av avhandlingen består av tolkning av principbaserade regler, som oftast sker med hjälp av typfall, kan avhandlingen läsas för att få kunskap eller argument för hur en regel bör eller kan tolkas vid den juridiska argumentationen. Undersökningen resulterar i en kretsloppsmodell som beskriver en tillgångs och skulds livscykel i ett företag och dessutom åtta beståndsdelar som utgör utgångspunkten för en deskriptiv teori om ekonomisk verklighet i redovisningsrätten. Denna teori benämns livscykelteorin. Vidare framförs en normativ teori, dimensionsteorin, i syfte att förbättra avbildningen av den ekonomiska verkligheten i existerande och vid utveckling av nya redovisningsstandarder. Livscykelteorin och dimensionsteorin kan ses som utgångspunkter för en vidareutveckling och uppbyggnad av teoribildningen på redovisningsrättens område. Slutligen presenteras en metod för att förbättra existerande redovisningsstandarder eller utveckla nya och en metod, som kan tillämpas vid den juridiska argumentationen. Avhandlingen torde vara intressant för normgivare och olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med redovisningsfrågor såsom revisorer, redovisningskonsulter, ekonomichefer, advokater och akademiskt verksamma inom redovisningsområdet. Kjell Johansson är verksam som forskare vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet och som lärare vid Institutionen för data- och affärsvetenskap, Högskolan i Borås.
