Kjell O. Lejon

Bilden av Linköpings stifts långa, innehållsrika och spännande historia målas i denna introduktion, presenterad i två separata volymer, med relativt breda penseldrag. Den visar på internationella utvecklingslinjer, som påtagligt påverkade händelseutvecklingen i den medeltida svenska kyrkoprovinsen och därmed också i Linköpings stift. Efter stor turbulens och reformationens inbrott under 1500-talet, över enhetssamhällets tid och in i modern historia, är utvecklingen inom stiftet intimt förknippad med utvecklingen på den nationella scenen, såväl inom den politiska, sociala, ekonomiska som kyrkliga sfären. För att en rimlig bild av stiftets historia ska kunna framträda, presenteras därför även en mer eller mindre omfattande nationell kontext. De breda dragen tecknas samtidigt som mer precisa lokala skeenden får utrymme. Det kan gälla utvecklingen i en bygd eller händelser i en församling. Det kan också gälla personer som haft en avgörande betydelse på lokal- eller stiftsnivån, eller detaljer som belyser en viss tid eller en viss händelse, alltså konkreta realiseringar av övergripande utvecklingstendenser och beslut. De båda volymerna, rikt försedda med noter, är en uppföljning av författarens tidigare publicerade volymer om Linköpings stiftfts historia. Det sammantagna personregistret omfattar omkring 1 300 namn. Kjell O. Lejon är professor em. i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet. Han har föreläst i tolv länder och vid sidan om en lång rad artiklar även publicerat ett 30-tal böcker.

Med handen på Bibeln och med orden »so help me God« svärs de amerikanska presidenterna in. Landets motto är »In God We Trust« och med trohetseden till nationen deklareras att landet är »one nation under God«. Presidenterna hänvisar ofta till Gud. De citerar inte sällan bibelord och alluderar på andra. Såväl inrikespolitiska som utrikespolitiska beslut motiveras utifrån kristen övertygelse. Talen avslutas ofta med »God bless America.« För oss som lever i ett av världens mest sekulariserade länder kan detta te sig både uppseendeväckande och obegripligt. Hur kommer det sig att situationen är så annorlunda i USA i jämförelse med Sverige? I denna bok, som är en väsentligt utbyggd version av författarens Från Truman till Trump (2020), inkluderas tjugotvå presidenter, alltifrån George Washington till Joe Biden. Den innefattar de senaste årens politiska utveckling, inklusive två presidentvalskampanjer och de politiska och juridiska turerna omkring Donald Trump. Professor Kjell O. Lejon är en av Sveriges främsta kännare av religion och politik i USA. Här ger han en initierad och lärorik beskrivning av den amerikanska situationen, nödvändig för den som på ett mer fullödigt sätt vill förstå de amerikanska presidenterna, deras bakgrund, förståelsehorisont och presidentutövning, liksom USA som nation. Den kristna trons roll i Vita huset och i USA som helhet är fortsatt viktig, då den religiösa dimensionen alltjämt är en självklar del av det amerikanska självmedvetandet.

Det är inte särskilt komplicerat att påstå att själva idégrunden till vår demokrati och vårt tillits-samhälle är byggt på ett gemensamt kristet tankegods och kulturarv. Utan kunskap om kristen tro blir väsentliga delar av det kulturella arvet obegripligt. Om vi inte talar om detta eller förmedlar det till kommande generationer kommer vi som land att utarmas, både kulturellt och existentiellt.

Få historiska företeelser har varit så omgärdade av spekulation och myter som tempelriddarna och den Orden de verkade inom. I den här boken ges en kortfattad historik över Tempelherreordens historia utifrån den senaste forskningen. Författaren går igenom de olika korstågen och visar också hur ett modernt historiebruk inte alltid ger en korrekt bild av historiska skeenden. Boken avslutas med tre omfattande bilagor på engelska som innehåller källtexter med stor betydelse för Tempelherreordens historia.

I boken diskuterar författarna åtta exempel på radikala uttryck eller radikalism: från konstvetenskapligt, religionsvetenskapligt och från filosofiskt perspektiv. Vad innebär det att vara radikal eller inta en radikal position? Vad medför en radikalisering? Onekligen uppfattas vissa idéer och handlingar som radikala i vissa sammanhang, men inte i andra. Här möter vi olika typer av radikala idéer och uttryck. Sammantagna ger exemplen perspektiv på det som kan betraktas som en radikaliseringsproblematik. Ordet radikal har många betydelser, vilket diskuteras i kapitlen - inom vetenskapen, konsten och politiken osv. Man iakttar sex vågor av radikalism: den första anarkistiska; den andra som anti-kolonialvågen; den tredje som vänstervågen; den fjärde som den religiösa vågen; ibland därtill en femte genom högerextremistiska krafter och slutligen även en sjätte miljöradikal våg. Här avhandlas kulturskapande anarkister i 1890-talets Paris; radikala filosofer i Wienkretsen; modernismen; radikal arkitektur; efterkrigstidens skandinaviska konstscen; etropisk konflikthantering; våldsutövning i IS; den ariska rasens Ragnarök; Martin Heideggers förslag i radikal tradition. Författarna är forskare, docenter och professorer vid universiteten i Linköping och Växjö och har tidigare utkommit med flera liknande antologier.

Med handen på Bibeln och med orden so help me God svärs de amerikanska presidenterna in. Landets motto är In God We Trust och med trohetseden till nationen deklareras att landet är one nation under God . För oss som lever i ett av världens mest sekulariserade länder kan detta te sig både uppseendeväckande och obegripligt. Här ger en av Sveriges främsta kännare vad gäller religion och politik i USA en initierad och lärorik beskrivning, nödvändig för den som på ett mer fullödigt sätt vill förstå de moderna presidenterna, från Harry S. Truman till Donald Trump, deras bakgrund och presidentutövning liksom USA som nation. Den kristna trons roll i Vita huset och i USA som helhet är fortsatt viktig då den religiösa dimensionen alltjämt är en självklar del av det amerikanska självmedvetandet. Kjell O. Lejon är professor vid Linköpings universitet.

Vad är lycka? Hur vi än beskriver den, så verkar det som att vi i alla tider och i alla sammanhang funnit den eftersträvansvärd. Längtan efter att vara lycklig eller att få erfara lycka präglar även fortsatt många mänskliga uttryck. Den kan närmast betraktas som något som obönhörligt är förknippat med den mänskliga existensen. Vi drivs framåt, men såsom av en längtan tillbaka till ett förlorat paradis. Men är lycka en känsla man vill uppnå? Eller ett välbefinnande? Ett önskvärt tillstånd, bortom det flyktiga? Och var finner man lyckan? Den verkar i så många sammanhang snabbt övergående. Kan den bli beständig? I så fall, hur? Kan jag själv bidra till min egen lycka? Eller till mina närmastes lycka? Här möter vi elva intresseväckande infallsvinklar utifrån fyra olika disciplinära perspektiv: filosofiska, konstvetenskapliga, religionsvetenskapliga och socialantropologiska. Alla författarna är verksamma vid Linköpings universitet. Med prof. Kjell O. Lejon som redaktör är Tankar om lycka den tredje volymen efter Föreställningar om döden och Perspektiv på den andre . Övriga medverkande är konstvetarna Niclas Franzén, Anna Ingemark, Kerstin Lind, Karin Ström Lehander och Gary Svensson, socialantropologerna Björn Alm och Åsa Nilsson Dahlström, religionsvetaren Fredrik Gregorius samt filosoferna Martin Berzell, András Szigeti och Fredrik Stjernberg.

Vem är "den andre"? I alla kulturer och sammanhang tycks det vara så att det finns olika typer av beskrivningar av "den andre". I denna antologi rymms en rad aspekter på detta fenomen. Det kan gälla den filosofiska frågan om "den andre" över huvud taget existerar eller om tanken på "den ädle vilden" brukas i frågan om hållbar utveckling eller hur man pekar ut "den andre" på ett sätt som gör att man självklart kan lagstifta om att tvångssterilisera densamme. Det kan också handla om hur konstnärer porträtterar personer från Orienten, eller att man som konstnär gör publiken till "den andre" eller hur man tar parti för "den andre". Det kan även vara så att man väljer att definiera sig själv som "den andre" och med starka uttryck markerar ett provocerande utanförskap. De olika disciplinära perspektiven vi här får del av kan tydligt berika vår bild på hur man kan se på "den andre" eller "det andra" och ge incitament till fortsatta meningsfulla diskussioner. Vem är jag och vem är egentligen "den andre"? Bokens redaktör, Kjell O. Lejon, är professor i religionsvetenskap. Övriga medarbetare är Björn Alm, socialantropolog, Niclas Franzén, konstvetare, Fredrik Gregorius, religionsvetare, Anna Ingemark, konstvetare, Åsa Nilsson Dahlström, socialantropolog, Kerstin Lind, konstvetare, Fredrik Stjernberg, filosof, Karin Ström Lehander, konstvetare, Gary Svensson, konstvetare, András Szigeti, filosof och Håkan Ulfgard, religionsvetare. Alla verksamma vid Linköpings universitet och utgav våren 2017 boken Föreställningar om döden: Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning.

Ingen undgår döden. Vad händer efteråt? Har vi ett eller flera liv? Kan vi tala med de döda? Här skriver ett antal forskare om ämnet: Om konsten att dö; Att umgås med de döda; Fåfängligheters fåfänglighet; Kan vi förlåta de döda?; Snövits död o.s.v. Här behandlas hur döden i västerlandet skiljer sig från den i andra kulturer liksom hur man i konsten handskas med döden. Läsaren överrumplas av de olika bidragens rikedom på infallsvinklar.

Denna bok handlar om Carl Olof Rosenius (1816 1868), Sveriges mest betydande lekmannapredikant. Med anledning av 200-årsminnet av hans födelse hölls våren 2016 ett symposium på Johannelunds teologiska hög- skola: Carl Olof Rosenius teolog, författare, själavård- are. Föredragen från detta symposium har samlats i denna bok. I bokens bidrag belyses Rosenius bredd, betydelse och bestående inflytande. Olika aspekter av hans verksam- het uppmärksammas: Luthertolkaren, bibelutläggaren, missionsmannen och själavårdaren. I ett par artiklar ges bilder av den miljö där han framför allt var verksam och den tidshistoriska ramen för hans arbete tydliggörs. För att komplettera bilden av Rosenius betydelse finns fyra artiklar om hans inflytande i USA, Danmark, Fin- land och Norge. Och till sist vänds blicken till nutid och framtid. Rosenius förkunnelse är fortfarande aktuell och det finns mer att lära om och av honom.

Från 1100-talets senare hälft fram till 1520-talets slut var klostret i Askeby en del av en vittförgrenad europeisk klostertradition och komdärför att utgöra ett tydligt tecken på ett kyrkligt kontinentalt nedslag i den svenska och östgötska kultursfären. Men klostret ingick även i flera viktiga nationella sammanhang på såväl central, regional som lokal nivå, samt blev en viktig aktör på en rad olika områden. I denna unika bok har författaren, utifrån samtida material, levandegjort det dagliga livet i ett svenskt medeltidakloster.