Klas Åmark

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Klas Åmark, ”De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017” Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson, ”Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965” Kim Silow Kallenberg & Erika Sigvardsdotter, ”Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända” Kommentarer: Per Molander, ”Demokrati – bättre än alternativen?” Sven Hort, ”Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?” Recensioner: Zhanna Kravchenko, ”Ryssland bortom Putin” Mikael Stigendal, ”Segregationens båda poler”

Nazityskland och det andra världskriget berör oss fortfarande, 65 år efter krigets slut. Filmer, dokumentärer, romaner, historieböcker – intresset är enormt. En orsak till det är naturligtvis att Nazityskland och Förintelsen på ett djupare plan ifrågasätter våra föreställningar om det moderna samhället och den moderna människan. Det visade sig att Ondskan var möjlig även i vår tid, i samhällen som vi trott var civiliserade, moderna, bland människor som var ungefär som vi själva. Hur ska vi då se på Sveriges agerande och hållning gentemot Nazityskland? Finns det överhuvudtaget mer att säga? Klas Åmark sammanfattar för en bredare publik de senaste decenniernas innehållsrika svenska forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Genom att välja nya utgångspunkter och perspektiv bygger han upp en ny bild av ett dramatiskt och komplicerat skeende. Här möter vi analyser av nazityska försök att infiltrera det svenska samhället på olika områden, av rasism och antisemitism, av den svenska flyktingpolitikens dramatiska förändringar. Han gör också en nytolkning av neutralitetspolitiken och presspolitiken. Klas Åmark är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Han var samordnare för forsknings­programmet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen . Tidigare har han givit ut bland annat Förövarna bestämmer villkoren och Främlingar på tåg. Han har bedrivit omfattande och tongivande forskning om Sveriges hållning och ­position under andra världskriget.” Vad Åmark erbjuder sina läsare är en stor syntes, en lika lättläst som fascinerande samman­vävning av tidigare och helt ny forskning.” –Sydsvenskan

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Redaktionen, ”Inbjudan till dialog och diskussion om klass” Mikael Stigendal, ”Värdet av ett klassbegrepp” Marcus Lauri & Paulina de los Reyes, ”Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013” Klas Åmark, ”Den socialdemokratiska samhällsordningen” Antonio Gramsci, ”Två anteckningar ur ’Amerikanism och fordism’” Kommentarer: Anders Stephanson, ”En sorts bildningsroman” Bo Rothstein, ”Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv” Christian Andersson, ”Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!” Recensioner: Sarah Schulman, ”Förlorarnas lott” Anders Björnsson, ”Ubåtskrigets magnum opus?” Jonny Hjelm, ”Tegelsten nummer två”

I augusti 1942 mötte den unge diplomaten Göran von Otter en tysk SS-löjtnant vid namn Kurt Gerstein på nattåget från Warszawa till Berlin. Den förtvivlade ­officeren berättade då om hur han bevittnat massmordet på 7 000 judar i förintelselägret Belzec för en förbluffad, tvivlande, allt mer chockad von Otter. Men hur rapporterade von Otter till UD och vad gjorde UD med hans berättelse? De frågorna har under årens lopp fått olika svar först nu kan Klas Åmark ge ett definitivt svar på dem. Från juni 1942 fick västmakterna allt fler uppgifter om vad som skedde och i december 1942 fördömde de ­allierade offentligt Nazitysklands förintelsepolitik. Men vad visste man egentligen i Sverige om Förin­telsen vid den här tiden? Kunde Sverige på något sätt ha agerat för att förhindra Förintelsens omfattning? Professor Klas Åmarks nya bok är det första forskningsbaserade verk som för en bredare publik diskuterar ­frågan: Hur ser historien om Sverige och Förintelsen ut? Klas Åmark är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Han var samordnare för forsknings­programmet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen . Tidigare har han givit ut bland annat Att bo granne med ondskan och Förövarna bestämmer villkoren. Han har bedrivit omfattande och tongivande forskning om Sveriges hållning och ­position under andra världskriget.

Varför bry sig om historien i ett land som Sverige, ett land som haft fred i tvåhundra år? När andra länder minns sina stupade, sina revolutioner, sina hjältar och sina tragedier, vad ska då svenskarna minnas? Svenska historiker hävdar ändå att historiska kunskaper är väsentliga. Historien kan säga oss hur vi hamnat där vi är, varför vi är de vi är och kanske också något om vilka vägar vi kan välja inför framtiden. Den här boken är en introduktion till studiet av historieämnet på universitet och högskolor. Här ges en koncentrerad översikt över historieforskningens utveckling, vad historiska kunskaper kan tänkas säga om existentiella frågor, hur det går till när historiker skriver historia och hur historikerna ser på frågan om sanningen om det förflutna. Boken utgår från den grundläggande frågan ”Varför historia?” och är en plädering för både nyttan och nöjet med historia.

Den välfärdsstat som byggdes upp i Sverige och Norge saknade motsvarighet utanför Norden. Socialförsäkringarna, som var en central del av dessa reformer, väckte stor internationell uppmärksamhet. Klas Åmark har följt historien om hur det gick till när socialförsäkringssystemen etablerades, från de första lagstiftningsförsöken 1880 tills de var fullt utbyggda omkring 1980. I denna bok gör han en unik jämförande analys som saknar motstycke i tidigare forskning. Den svenska efterkrigstidens strider om de grundläggande sociala rättigheterna mellan de politiska blocken och inom arbetarrörelsen jämförs med den norska konsensuspolitiken och samverkan i socialförsäkringsfrågorna mellan de politiska partierna. För de politiska aktörerna blev det ofta viktigare att välja sådana lösningar som var möjliga, snarare än att genomföra vad de helst ville. Politik blev att välja, inte att vilja.

Historisk teori, metod och källkritikMetodövningar är ett sätt att lära sig historieforskningens hantverk. Genom att studera olika källor och väga dem mot varandra kommer man fram till vad som kan vara en hållbar beskrivning och en möjlig analys av ett skeende. Källstudierna ger också anledning till mer övergripande diskussioner av metodisk och teoretisk art. I denna bok, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, har samlats en rad metodövningar som är väl beprövade vid flera olika universitet. Övningarna är utformade som vetenskapliga undersökningar i miniatyr, med autentiska källor, problemställningar och anvisningar. I boken medverkar Carl Göran Andrae, Stig Boberg, Göran Dahlbäck, Stig Ekman, Torbjörn Nilsson, Tom Olsson, Per Thullberg och Klas Åmark.

Statens kaka är liten men säker, brukade det heta. Det är knappast sant. Förr i tiden var den hyfsat tilltagen för dem som satt säkert på sina ordinarie jobb men liten och osäker för många andra, inte minst för kvinnorna. I den här boken har författarna gett sig ut på spaning efter den statliga anställning som flytt, efter den tid då ordinarie tjänster och fasta löneplaner var ideal att sträva efter. Det särpräglade för staten som arbetsgivare var inte så mycket byråkratin - den fanns i de stora företagen också. Men den statliga arbetsgivarpolitiken var politisk, riksdag och regering hade länge ett stort och direkt inflytande över de anställdas löner och anställningsvillkor, och staten hade alldeles speciella krav på sina ordinarie anställda. I utbyte mot trygghet i anställningen var de tvungna att lyda order och de förvägrades rätten att förhandla, sluta avtal och strejka. Det hindrade inte de anställda vid myndigheter som SJ, Posten och Televerket att sluta sig samman i fackföreningar och kämpa för bättre villkor. Skillnaderna mellan olika verk och myndigheter var rätt stora. De fackliga organisationerna ställdes därför inför olika slags utmaningar och de valde olika slags strategier för att möta dem. Den statliga arbetsgivaren utsatte sina kvinnliga anställda för negativ särbehandling. Kvinnor utestängdes länge från många statliga tjänster. När de sedan togs in i större skala berodde det bland annat på att staten kunde spara pengar genom att betala dem betydligt lägre löner än männen. För kvinnor gällde inte vi-i-verket-andan och deras liv och arbete påverkades i hög grad av riksdagsmännens uppfattningar om vad kvinnorna borde göra och vad deras arbete var värt.

Hur vinner man kampen på arbetsmarknaden? Den frågan är utgångspunkten för denna bok, som följer den dramatiska utvecklingen i en av de mest konfliktfyllda branscherna och perioderna i den svenska arbetsmarknadens historia. I detta viktiga bidrag till historisk arbetslivsforskning förenas ett avancerat teoretiskt resonemang med en bred empirisk skildring.

De svenska fackförbundens utveckling präglades i början av märkliga variationer: stora skillnader mellan förbunden och våldsamma omkastningar inom enskilda förbund. På grundval av en ytterst omfattande undersökning försöker Klas Åmark finna en övergripande förklaring till dessa fenomen och ger samtidigt en sammanhängande bild av själva den fackliga organisationsprocessen.