Klas-Göran Karlsson

Historiedidaktik handlar om människors möten med historia. De flesta kommer i kontakt med historia under sin skolgång, men också på en mängd olika arenor i samhället: i politik, medier, digitala forum, musik, datorspel, filmer och tv-serier såväl som på museer och i arkiv. Denna bok speglar spännvidden mellan de olika sätt historien kommer till uttryck på. I ett grundläggande kapitel redogörs för de teoretiska och analytiska utgångspunkterna i form av historia som medvetande, lärdom och kultur. Fyra kapitel fokuserar därefter på historieämnet i skolan: från kontinuitet och förändring i skolans styrdokument via hur lärare kan arbeta med historiebruk och identitetsbaserad historia till utformningen av de nationella proven i historia. I bokens avslutande kapitel möts historia och framtid slutligen i en diskussion om digitaliseringens konsekvenser för historieundervisning och historieförmedling. Historiedidaktik i skola och samhälle vänder sig främst till studenter och lärarstuderande i historia på universitet och högskolor samt till yrkesverksamma historielärare och historiker.

"Kunskapsrik, komprimerad och välskriven historik över Ryssland och föregångaren Moskvastaten. [...] Hans bok är därigenom både dagsaktuell och användbar lång tid framöver." Värmlands Folkblad "Karlssons studie är grundlig och perspektivrik. Den visar hur livsfarlig historien kan vara när den används som ett samtida vapen." Dagens Nyheter "En lärd men samtidigt lättillgänglig skildring" Expressen "En fördjupad förståelse för olika historiska processer i det ryska samhället som lett fram till det pågående anfallskriget i Ukraina." BTJ Betyg 5 av 5 Rysslands krig mot Ukraina tog oss med överraskning. Men bara en snabb blick på Rysslands historia borde gjort oss mindre förvånade: Krig och våld har varit ryssarnas ständiga följeslagare. Konflikterna handlar, nu som förr, till stor del om tolk­ningen av historien. Att så få historiker skildrat landets historia och historiebruk förvånar. Därför är denna bok, skriven av historieprofessor Klas-Göran Karlsson, nödvän­dig läsning för alla som vill förstå Rysslands vägval. Här skildras Rysslands hela historia och hur den använts av ryssarna - förhärligats, förbättrats, förvan­skats, förtigits, förnekats. Boken går tillbaka till Kievriket på 800-talet, och med en direkt svensk koppling, eftersom ryssar ivrigt motsäger faktumet att östslaverna tog hjälp av svenska vikingar med att bygga upp sitt rike. Därifrån passerar vi lika kontroversiella grupper såsom mongoler, bysantiner och västvurmande kejsare, till de helt avgö­rande omvälvningarna 1917 och 1991, som också hunnit åberopas i alla tänkbara sammanhang och versioner. Slutsatsen är tydlig: Historia är ett vapen. Tolkningar och bruk av det förflutna mobiliserar ryssar för och rättfär­digar det historiekrig som Putin och hans maktapparat på 2020-talet för mot sitt grannland och mot hela västvärlden. Klas-Göran Karlsson är professor emeritus i historia vid Lunds Universitet. Bland hans expertområden märks historiebruk, Östeuropa, folkmord och globalhistoria.

"Kunskapsrik, komprimerad och välskriven historik över Ryssland och föregångaren Moskvastaten. [...] Hans bok är därigenom både dagsaktuell och användbar lång tid framöver." Värmlands Folkblad”Karlssons studie är grundlig och perspektivrik. Den visar hur livsfarlig historien kan vara när den används som ett samtida vapen.” Dagens Nyheter”En lärd men samtidigt lättillgänglig skildring” Expressen"En fördjupad förståelse för olika historiska processer i det ryska samhället som lett fram till det pågående anfallskriget i Ukraina." BTJ Betyg 5 av 5Rysslands krig mot Ukraina tog oss med överraskning. Men bara en snabb blick på Rysslands historia borde gjort oss mindre förvånade: Krig och våld har varit ryssarnas ständiga följeslagare. Konflikterna handlar, nu som förr, till stor del om tolk­ningen av historien. Att så få historiker skildrat landets historia och historiebruk förvånar. Därför är denna bok, skriven av historieprofessor Klas-Göran Karlsson, nödvän­dig läsning för alla som vill förstå Rysslands vägval. Här skildras Rysslands hela historia och hur den använts av ryssarna – förhärligats, förbättrats, förvan­skats, förtigits, förnekats. Boken går tillbaka till Kievriket på 800-talet, och med en direkt svensk koppling, eftersom ryssar ivrigt motsäger faktumet att östslaverna tog hjälp av svenska vikingar med att bygga upp sitt rike. Därifrån passerar vi lika kontroversiella grupper såsom mongoler, bysantiner och västvurmande kejsare, till de helt avgö­rande omvälvningarna 1917 och 1991, som också hunnit åberopas i alla tänkbara sammanhang och versioner. Slutsatsen är tydlig: Historia är ett vapen. Tolkningar och bruk av det förflutna mobiliserar ryssar för och rättfär­digar det historiekrig som Putin och hans maktapparat på 2020-talet för mot sitt grannland och mot hela västvärlden.

Hur såg världen ut för hundra år sedan? 1920-talet passeras alltför ofta som en transportsträcka mellan första världskrigets efterspel och andra världskrigets förspel. Så är det inte i den här boken. Det stora krigets skugga vilar visserligen tungt över årtiondet, men dess omvälvningar leder in i en ny epok som ritar om kartan, politiskt och kulturellt. Det är en tid av stängda gränser, postpandemisk återhämtning, oroligheter i Palestina, liberal tillbakagång men framgång för nya totalitära ideologier, organiserad brottslighet, generationsuppgörelser, transsexualitet, nya kvinnoideal, konsumtionens insteg i vardagslivet, nyfikenhet kring svart kultur, nya medier och fordon som fruktas slå ut de gamla … Årtiondet är en tankeväckande reflektionsyta för den tid vi själva lever i. 1920-talet – en spegel för vår tid har därför tre historiska perspektiv: krigets verkningar, det dynamiska årtiondet i sig, och dess spegelbild hundra år senare. Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon har verkat vid Lunds universitet som professorer i historia och har skrivit åtskilliga verk för både allmänhet och akademi. Med sina expertkunskaper i politisk historia och kulturhistoria kan de ge en nyansrik fresk över detta spännande årtionde.

»Klas-Göran Karlssons nya bok bringar klarhet i svåra frågor.« Svenska DagbladetFolkmordet i Rwanda 1994. Nazisternas förintelse av judar i Europa under andra världskriget. Kommunistregimers övergrepp på egna befolkningar i Ryssland och Sovjetunionen från 1918, i Kina från 1949 och i Kambodja 1975-1979. Folkmord. Historien om ett brott mot mänskligheten tar ett stort, globalt grepp om de mest avskyvärda händelser som historien rymmer: folkmord. Brott begångna mot människor på grund av vilka de är, inte för vad de gjort. Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid Lunds universitet och har ägnat mycket av sin forskning åt modern historia, etnisk rensning och brott mot mänskligheten i bred bemärkelse. I denna bok får läsaren ett djupgående, historiskt perspektiv som går ända tillbaka till antiken, men med särskilt fokus riktat mot massmord under modern tid. Det är under 1900-talet som nya tekniska, byråkratiska och ideologiska utvecklingar möjliggjort övergrepp i stor skala. I Folkmord. Historien om ett brott mot mänskligheten lyckas författaren på ett föredömligt sätt sammanfatta ofattbart grymma händelser i ett överskådligt och koncist omfång.

”Det är sannerligen en ambitiös utgivning som förlaget Natur & Kultur står bakom … Verket innehåller på det hela taget något för envar. Kortfattade kapitel som ger överblick och bakgrund för alla, oavsett var man befinner sig i det svenska utbildningssystemet.” Historisk TidskriftVi lever i en på många sätt global värld. Då behöver också vår historieskrivning frigöra sig från sitt gamla beroende av nationen och Europa. På senare tid har därför ämnet globalhistoria blivit allt viktigare, men medan somligt har skrivits om det på svenska har betydligt mindre skrivits i det. Natur & Kulturs globalhistoria i två band är därför något av en pionjärsatsning, ett experiment. Ett trettiotal forskare behandlar här var sitt tema (se ovan) som spänner inte bara över stora geografiska områden utan också över stora tidsrymder, ibland tillbaka till människans gryning, för det visar sig att globala fenomen ofta har djupare rötter än man kan tro. Medan äldre världshistoriska verk gått kronologiskt till väga, uppräknande kultur efter kultur, epok efter epok, vill Natur & Kulturs globalhistoria visa att historien kan läsas på annat sätt, genom att i stället sätta utbyte, förflyttning och kommunikation i centrum.

”Det är sannerligen en ambitiös utgivning som förlaget Natur & Kultur står bakom … Verket innehåller på det hela taget något för envar. Kortfattade kapitel som ger överblick och bakgrund för alla, oavsett var man befinner sig i det svenska utbildningssystemet.” Historisk TidskriftVi lever i en på många sätt global värld. Då behöver också vår historieskrivning frigöra sig från sitt gamla beroende av nationen och Europa. På senare tid har därför ämnet globalhistoria blivit allt viktigare, men medan somligt har skrivits om det på svenska har betydligt mindre skrivits i det. Natur & Kulturs globalhistoria i två band är därför något av en pionjärsatsning, ett experiment. Ett trettiotal forskare behandlar här var sitt tema (se ovan) som spänner inte bara över stora geografiska områden utan också över stora tidsrymder, ibland tillbaka till människans gryning, för det visar sig att globala fenomen ofta har djupare rötter än man kan tro. Medan äldre världshistoriska verk gått kronologiskt till väga, uppräknande kultur efter kultur, epok efter epok, vill Natur & Kulturs globalhistoria visa att historien kan läsas på annat sätt, genom att i stället sätta utbyte, förflyttning och kommunikation i centrum.

»Klas-Göran Karlssons nya bok bringar klarhet i svåra frågor.« Svenska DagbladetFolkmordet i Rwanda 1994. Nazisternas förintelse av judar i Europa under andra världskriget. Kommunistregimers övergrepp på egna befolkningar i Ryssland och Sovjetunionen från 1918, i Kina från 1949 och i Kambodja 1975-1979. Folkmord. Historien om ett brott mot mänskligheten tar ett stort, globalt grepp om de mest avskyvärda händelser som historien rymmer: folkmord. Brott begångna mot människor på grund av vilka de är, inte för vad de gjort. Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid Lunds universitet och har ägnat mycket av sin forskning åt modern historia, etnisk rensning och brott mot mänskligheten i bred bemärkelse. I denna bok får läsaren ett djupgående, historiskt perspektiv som går ända tillbaka till antiken, men med särskilt fokus riktat mot massmord under modern tid. Det är under 1900-talet som nya tekniska, byråkratiska och ideologiska utvecklingar möjliggjort övergrepp i stor skala. I Folkmord. Historien om ett brott mot mänskligheten lyckas författaren på ett föredömligt sätt sammanfatta ofattbart grymma händelser i ett överskådligt och koncist omfång.

"en hantverksskicklig och självständig syntes som förmår föra fram förklarande resoneman vars mångsidighet är svåra att göra rättvisa i en recension /.../ en stor bok av internationellt snitt." Aftonbladet"en mycket välskriven bok som har ett analytiskt djup som gör den till ett nöje att läsa." BTJ"Det är en både läsvärd och tänkvärd bok Karlsson har skrivit." Svenska Dagbladet Första hälften av Europas 1900-tal dominerades av två katastrofala världskrig. Det första utbröt 1914 och det andra slutade 1945. Däremellan hann Europa skåda en rad nya totalitära stater, kortlivade allianser, finansiella härdsmältor, exempellösa folkmord och brutala inbördeskrig. Det som senare fick heta mellankrigstiden var inget annat än en halvlekspaus. För att förstå de båda världskrigen och tiden däremellan bör de betraktas tillsammans, inte var för sig. Man kan inte förstå skottet som Adolf Hitler dödade sig själv med 1945 utan att gå tillbaka det skott som Gavrilo Princip avfyrade 1914. Epoken bildar ett slags modernt trettioårigt krig inte utan likheter med det trettioåriga krig som utspelades på samma område fyra hundra år tidigare. Här skildrar professor Klas-Göran Karlsson denna tid, då Europa nådde sin absoluta nollpunkt, samt vilka lärdomar vi kan dra för att inte hamna där igen.

Ska historia förstås och läras som en framåtriktad rörelse, med början, mitt och slut, eller ska historia förstås bakifrån, med utgångspunkt i våra egna, sentida frågeställningar? Vad skiljer och vad förenar historieundervisning på olika nivåer? Vad är viktigast: mängden av historiska fakta, analytiska och kritiska perspektiv eller redskap för att välja ut och hantera den historia som är viktig för vår tid? Vad betyder genus, klass och etnisk identitet för historieundervisningen? Och på vilket sätt kan digitaliseringen påverka historieämnet? Att undervisa i historia på universitetet tar upp dessa och flera andra historiepedagogiska och historiedidaktiska frågor som ges allt för litet utrymme i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna bok fyller därför ett tomrum. Tolv historiker, några med stor undervisningserfarenhet, andra i början av sina karriärer, reflekterar här över både de svårigheter och de möjligheter som möter universitetets historielärare. Att undervisa i historia på universitetet vänder sig till historiker verksamma på universitet och högskolor, men även till skolans historielärare och till andra med intresse för historieförmedling.

? Utdrivningen av det armeniska folket i öknen? var titeln på ett diabildsföredrag som tyske n Armin T. Wegner höll den 19 mars 1919 i Berlin. Det är en gripande berättelse framförd av ett av dem främsta ögonvittnen till armeniska folkmordet under första världskriget i Osmanska imperiet. Som tysk sjukvårdare i turkiska arméns tjänst hade Wegner möjlighet att träffa och intervjua folkmordsoffren, föra dagbok och ta bilder av det öde som drabbade armenierna framför hans ögon. Men hans dokumenterande av händelserna uppskattades inte av den turkiska regimen och på det turkiska befälets begäran arresterades Wegner till slut av tyskarna och hemkallades till Tyskland under december 1916. Gömda i sitt bälte hade han sina fotografiska bilder av det armeniska folkmordet. Wegners bilder av folkmordet räknas som en av de viktigaste visuella källorna till händelserna under första världskriget i Osmanska riket. Denna bok, förutom hans diabildsföredrag innehållande fotografier som numera har ikoniskt värde för armeniska folkmordet 1915, berättar också om pacifisten Wegner som också var en diktare och författare. Även om han numera är relativ bortglömd i hemlandet Tyskland så har han en särskild plats hos armenier och judar världen över och hans dokumentation av armeniska folkmordet 1915 förblir en ovärderlig källa för forskningen.

1900-talets historia präglas av katastrofer. Världskrig och hungersnöd tog miljoner och åter miljoner människors liv. 1900-talet var också folkmordens århundrade. Seklet inleddes med den tyska kolonialmaktens massakrer på hererofolket i Sydvästafrika åren 1904-1905 och dess sista decennier kännetecknades av etniska rensningar i Rwanda och på Balkan. Däremellan förövades de massmord som blivit sinnebilder för begreppet folkmord och som här står i fokus: ungturkarnas mord på armenierna 1915-1918, sovjetkommunisternas mord på egna medborgargrupper 1918-1953 och förintelsen av Europas judar 1941-1945. Författarna analyserar de olika folkmordens intentioner och orsaker, de jämför olika förlopp för att identifiera likheter och påverkansmönster, och de visar till slut hur dessa folkmord satt spår hos eftervärlden i form av minnen och myter som i sig kan öppna för nya konflikter.