Klas Grinell

Dikterna i brennøyarna rör sig från tidernas begynnelse till Doggerland och Göteborgs södra skärgård. Här möts Moses, lotsbönder, flora och fauna. Det är bygdepoesi, livsfilosofi och klimatbesvärjelse. I brennøyarna hämtar Klas Grinell inspiration från geologi och lokalhistoria, från islamisk tradition och från vardagens vandringar i skärgårdsnaturen. Skrönor, tankar och naturbetraktelser flätas samman i ett utsträckt här och nu som bejakar och besvärjer Skriften och vår plats på jorden. Klas Grinell (f. 1969) är författare och docent i idéhistoria. Sedan 1999 bor han på Brännö i Göteborgs södra skärgård. Han har bland annat varit intendent på Världskulturmuseet, föreståndare för Centrum för Europaforskning och forskare vid Göteborgs universitet och utvecklingsledare vid Göteborgs museer och konsthall. Han har givit ut ett tiotal böcker, med brennøyarna debuterar han som poet.

Sedan invigningen 1869 har Suezkanalen erbjudit en snabb fraktväg mellan Europa och Asien och gynnat den globala handeln. Samtidigt har den, just för sitt strategiska läges skull, blivit en brännpunkt för våldsamma uppgörelser. Mest dramatiskt var det 1956-1957, under Suezkrisen. Konflikten utlöstes när Egyptens president Gamal Abdel Nasser utan förvarning nationaliserade kanalen. Som direkt svar gick Israel och kanalbolagets forna ägare, Storbritannien och Frankrike, till militärt angrepp. Kriget var ett faktum. Först efter påtryckningar från USA, Sovjetunionen och FN upphörde striderna. Egypten stod som segrare och behöll kontrollen över Suezkanalen. Nassers framgång sände svallvågor över hela den avkoloniserade världen och tände ett hopp om att en ny världsordning var möjlig. Genom att sätta in Suezkrisen i ett större sammanhang ger idéhistorikern Klas Grinell tankeväckande ingångar till kolonialismens fall, kalla kriget och dagens konfliktlinjer i Mellanöstern.

»Rafflande … Grinells bok är varken omstörtande eller tendentiös och just därför så välkommen som folkbildning.« Dagens Nyheter »Grinell visar att han är uppdaterad på forskningen om Muhammed och islams begynnelse … En tillgänglig och välkommen bok om Muhammed.« Respons Få personer i världshistorien har haft mer inflytande än Muhammed ibn Abdullah. Vid 40 års ålder blev han kallad att vara Guds profet. När han dog år 632 var han ledare för ett enat Arabien och en blivande världsreligion. Bara några år senare erövrade hans följeslagare hela Mellanöstern. Islam kom på så sätt att från första början bli både religion och politik. I denna bok skildrar idéhistorikern Klas Grinell såväl barmhärtighetens som svärdets betydelse för islams grundande. Människan Muhammed ges liv både ur historiska och religiösa perspektiv, samtidigt som hans gärning på arabiska halvön sätts in i storpolitiska sammanhang. Det fördjupar inte bara bilden av islams profet och Mellanösterns historia, utan även många av samtidens konflikter.

En koncis bok om de övergrepp som följer på autokratins frammarsch i världen, speglad genom situationen i Turkiet. Boken tecknar de mänskliga rättigheternas konfliktfyllda historia i Turkiet i dess internationella sammanhang. Huvudfokus ligger på de avskedanden, bortföranden, fängslanden, den tortyr och det dödliga våld som sedan kuppförsöket 2016 har drabbat journalister, författare, offentliganställda och enskilda medborgare i Turkiet. Den oroväckande utvecklingen i Nato-staten Turkiet är viktig i sig. Den speglar också autokraternas frammarsch i världspolitiken. Framställningen bygger till stor del på de rapporter som har utarbetats av Turkiettribunalen – ett oberoende initiativ som utifrån internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter försöker ställa Turkiet till ansvar för sina brott. Oavsett valresultatet 2023 är Turkiet en autokrati med en lång väg mot demokrati. Det kommer ta lång tid att läka de sår som de senaste årens attacker mot mänskliga rättigheter skapat. Klas Grinell är författare och docent i idéhistoria, med inriktning på islamisk tradition, kulturarv och filosofi. Han är knuten till Turkiettribunalen som officiell oberoende observatör. På Celanders har han tidigare gett ut en bok om kuppförsöket 2016 med titeln Imamen, kuppen och tjänarna.

Exhibitions of Islamic artefacts in European museums have since 1989 been surrounded by a growing rhetoric of cultural tolerance, in response to the dissemination of images of Islam as misogynist, homophobic and violent. This has produced a new public context for exhibitions of Islam and has led to major recent investments in new galleries for Islamic artefacts, often with financial support from the Gulf and Saudi Arabia. This Element addresses contemporary framings of Islam in European museums, focusing on how museums in Germany and the UK with collections of Islamic heritage realise the ICOM (International Council of Museums) definition of museums as institutions in the service of society. The authors find that far too often the knowledge of Islamic cultural heritage is disconnected from contemporary developments in museum transformations, as well as from the geopolitical contexts they are a response to.

Antikens grekiska filosofer var varken européer eller kristna. Deras arv har inte heller bara förvaltats i Väst. Även inom den muslimska världen har den antika filosofin varit viktig. De traditioner som idag alltför ofta framställs som varandras motsatser delar alltså centrala arv. Islams filosofihistoria är den första boken på svenska som tecknar filosofihistorien från muslimsk horisont. Här presenteras den islamiska förståelsen av filosofer som Pythagoras, Platon, Aristoteles och Plotinos. Filosofin följs vidare via medeltida storheter som Ibn Sina, al-Ghazali och Ibn Rushd, till moderna filosofer som Muhammad Iqbal, Seyyed Hossein Nasr och Tariq Ramadan. Genom att lära känna islams filosofihistoria får vi inte bara en bredare bild av islams idéhistoria, vi får också nya perspektiv på den antika filosofin. Klas Grinell är docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet, och intendent vid Världskulturmuseet i Göteborg.

De senaste åren har de politiska spänningarna i Turkiet ökat. I svensk media framställs president Erdogan som den maktfullkomliga handen bakom landets alltmer auktoritära utveckling. I Turkiet däremot har såväl kuppförsöket i juli 2016 som mycket annat tillskrivits imamen Fethullah Gülen och den rörelse som inspireras av honom. Imamen, kuppen och tjänarna försöker reda ut alla de anklagelser som riktats mot rörelsen i Turkiet. Boken ger en bred presentation av Gülens författarskap och Gülenrörelsens globala verksamhet, och Turkiets bredare politiska historia som kanske bättre förklarar den situation landet nu befinner sig i. Imamen, kuppen och tjänarna är en bok som öppet försöker förstå och som därmed ger ovärderliga nycklar till att tolka inte bara vad som pågår i Turkiet, utan också till att förstå islams roll i det samtida Europa.

As traces left behind by the last two hundred years of profound historical change, architecture and photography contribute both to our contemporary skyline and to our image of the past. Their common history thus provides an indispensable background to every discussion of what has been called the contemporary past - that is, to modernity considered as an open problem rather than a closed historical period. Architecture can be seen as a kind of macromodernity, a social scope where the diverse discourses of modernity have assumed their most large-scale form. In analogy, photographic media constitute a micromodernity, where the underside of modern society has been registered, identified, classified, and archived. In both cases, we trace out the irregular borderline between the discursive and its opposite, the material. At this point of intersection, an interesting confrontation between traditional academic historiography and an artistic application of historical perspectives might be staged. What contribution can architecture and photography make to the exploration of our contemporary past? Victor Buchli, in his afterword, underlines the potential of such confrontations: Translation always betrays the original intention, but what might be described as the infelicities of the translation that are inherently treacherous are precisely what constitute its productive capacities.

Kanons vara eller icke vara har debatterats från olika perspektiv under de senaste åren. I boken Kanon ifrågasatt diskuteras kanon som företeelse: Är den alls nödvändig eller gör den trots allt mer nytta än skada? Boken behandlar också tänkare och traditioner som tidigare inte beretts plats i kanon, liksom för oss välkända tänkares väg in i kanon. Förhållandet mellan kanon och universitetsutbildning är både en praktisk och en utbildningspolitisk fråga. Men i grunden är det också fråga om demokrati: Vad är värt att läsa? Vilka texter har egentligen allmänintresse? Och hur bestäms det? Hur dessa frågor besvaras påverkar vad som inte betraktas som varande av allmänt intresse. I boken diskuteras teoretiska perspektiv företrädda av Gayatri Spivak och Allan och Harold Bloom, filosofihistoriska kanoniseringspraktiker kring Descartes, det mödosamma arbetet att skriva in kvinnliga tänkare i den filosofihistoriska kanon. Dessutom belyses kanoniseringens verktyg för att hålla utomeuropeiska tänkare utanför kanon. Även vita europeiska män utesluts när deras ärenden inte passar kanons hegemoniska intressen. Kanon ifrågasatt innehåller tio essäer skrivna av idéhistoriker och filosofihistoriker, flertalet verksamma vid Göteborgs universitet. Redaktörer för Kanon ifrågasatt. Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet är idéhistorikerna Katarina Leppänen och Mikela Lundahl. De har arbetat inom projektet Kanon ifrågasatt. Genus i undervisning och lärande inom idé- och vetenskapshistoria som har handlat om att utveckla nya metoder och nytt material för att förbättra och fördjupa integrationen av genusperspektivet i grundutbildningen framför allt i ämnet idé- och lärdomshistoria. Båda disputerade 2005 på avhandlingar inom projektet Kön, ras, sexualitet konstruktion eller essens. Ett bidrag till essentialismens historia som bland annat handlade om att undersöka hur beteckningen essentialistisk använts som ett verksamt redskap för att utesluta texter och tänkare ur den västerländska logocentriska kanonen.