Klas Gustavsson

I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. I stället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet, diskuterar vi den som en möjlighet att utmana maktförhållanden som alltför ofta tas för givna. Men det handlar inte bara om maktförhållanden inom den ekonomiska sfären, utan även om vad som konstituerar ekonomin som avskild sfär med egen logik. Det politiska handlar lika mycket om maktkamp inom en viss sfär som en kamp om denna sfärs gränser mot samhällets övriga liv. Innehåll i Fronesis nr 1 (202 sidor): Olle Sahlström: Praktiskt förnuft Svante Skoglund: I stället för cynism och uppgivenhet Magnus Wennerhag: Varför demokratisk ekonomi? Jan Lindhagen: Vid källan smakar vattnet bäst eller Varför går vi medströms? Anders Kalat: Tänkande utan grund Ernesto Laclau och Chantal Mouffe: Socialdemokratin: Från stagnation till ”plantänkande” Gunnar Hansson: Gillesocialismen och Cole G. D. H. Cole: Gilletankens uppkomst Gunnar Hansson: SAP och Wigforss Utdrag ur protokoll från SAP:s kongress 1920: Industriell demokrati Gunnar Hansson: Wigforss och industriell demokrati Klas Gustavsson: Antonio Gramsci Antonio Gramsci: Amerikanism och Fordism Rudolf Meidner: Några kommentarer till ”Det sociala ägandet av kapital” Richard Minns: Det sociala ägandet av kapital Cecilia von Otter: Inte bara en fråga om klass Aleksandra Ålund: Etniska ungdomar och den sociala krisen - Om utbildning, arbete och identitet Alice Kessler-Harris: Genusidentitet: Rätten till arbete och idén om ett ekonomiskt medborgarskap

Sociologen tränger in i vardagens alla skrymslen och vrår: skolan, arbetet, sexlivet och familjen – för att ikläda sig rollen som expert. Samtidigt förutsätter all sociologi att människorna själva besitter en rad olika kunskaper. Sociologin producerar nämligen vetenskap på grundval av människors vardagskunskap. Men hur förhåller sig sociologins begrepp och vetande till vardagsspråket och vardagserfarenheten? I Det vardagliga och det vetenskapliga ger sig Klas Gustavsson i kast med en fråga som berör den sociologiska självförståelsen och som nästan alla sociologer någon gång har ställts inför. Syftet är att kritiskt utvärdera de centrala positioner som har intagits i den teoretiska debatten om den sociologiska begreppsbildningens förhållande till ”det vardagliga” och ”det vetenskapliga” samt att argumentera för det som här kallas för ”en pragmatisk brytningsteori om förhållandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga”. Det vardagliga och det vetenskapliga vänder sig till alla forskare och studenter som på något sätt intresserar sig för samhällsvetenskaplig vetenskapsteori och etnografisk metod. I boken behandlas samhällsteoretikerna E´mile Durkheim, Max Weber, Pierre Bourdieu, Herbert Blumer, Louis Althusser, Alfred Schutz, Peter Winch, Harold Garfinkel och Dorothy E. Smith samt filosofen Ludwig Wittgenstein och den logiska positivismen. Klas Gustavsson är forskare i sociologi vid Lunds universitet. I övrigt har han bland annat arbetat med den samhällsteoretiska tidskriften Fronesis samt skrivit boken "Socialismens liv efter döden" (Atlas, 2004).

Det sägs att vi lever i en ny tid, en tid som vänstern har svårt att hantera. Politiken medieanpassas till utspelspolitik med fokus på personligheter, vilket resulterat i något som kan beskrivas som postpolitik, en politik bortom politiken. Tony Blair med flera talar om tredje vägen men hur ska vänstern skapa en radikal agenda när politik inte längre handlar om maktkritik och har förlorat sin relation till framtiden? Hur ska en bred rörelse skapas?