Klas Nyberg

Beteckningen Det svenska begäret avser att visa att fenomenet lyx vinner på att betraktas som ett dynamiskt element i sitt historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang. 1600-, 1700- resp. 1800-talen har haft olika välbeställda grupperingar som skilt ut sig genom olika typer av lyx: slottsbyggen, lyxig klädsel och heminredning; stora egendomar och nybyggnation. I boken utforskas lyxens svenska historia från nya infallsvinklar med utgångspunkt i aktuell forskning av historiker, konst- och modevetare. Här skrivs om manlig resp. kvinnlig lyx i förordningar och modeartiklar; hur svensk aristokrati beställde lyxartiklar som kalescher och karosser; hur spetsar – den vita lyxen – demonstrerade välstånd; hur indigoblått markerade god ekonomi; hur borgerliga värderingar och ideal tar sig uttryck i lyxens tjänst. Hur lyx och begär demonstrerades i svensk film på 1910–1940-talen; hur medelvägens lyx i form av franska hantverkstraditioner passade in i det svenska folkhemmet etc. Paula von Wachenfeldt, docent, modevetare, litteraturvetare universitetslektor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet, redaktör och författare i boken. Klas Nyberg, modevetare och professor i nationalekonomi vid Södertörns Högskola. Professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och professor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet. redaktör och författare i boken.

Se Stockholms historia i ansiktet! Pigor, grosshandlare, militärer, fabriksarbeterskor, sjömän, byråflickor. 1860 utbryter cartomani i Stockholm. Ny teknik revolutionerar bildvärlden. Porträttfotografiets guldålder inleds. Alla vill förevigas hos fotograf. Ateljéer öppnar överallt och stockholmarna lär sig posera och gå på visit med kort. Album blir högsta mode. Porträtten manifesterar den moderna epokens nya rörelser, ideal och urbana identiteter. Samtidigt blir kameran ett verktyg för tidens strävan efter ordning och övervakning. Porträtten har bevarats på Stadsmuseet. 400 000 ansikten. Lika många levnadsöden. Nu lyfter vi dem från magasinshyllan och in i den digitala tidsåldern. Vad kan dagens teknik få dem att berätta? Möt 1800-talets stockholmare i en antologi om porträttens besvärjelser och gåtor, lurendrejerier och maktmedel. Boken är ett resultat av forskningsprojektet Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1870–1930, som finansierats av Vetenskapsrådet 2021–2025.

Ekonomisk kulturhistoria Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720-1850 Det svenska 1700-talets kulturhistoria var inte bara estetisk, den var också materiell. Boken fokuserar på en förbisedd men central aspekt av 1700-talets kulturella guldålder: konstnärers och konsthantverkares ekonomi i det dåtida Stockholm som var ett centrum för kulturarbetare och deras mecenater, och deras arbete ansågs ha nationalekonomisk betydelse. Konst och hantverk var föremål för en aktivistisk statlig politik sedan slutet av 1600-talet. Man betraktade konstindustrin som en del av ett näringspolitiskt sammanhang. Främjandet av handel och manufaktur var tänkt att skapa ett växande välstånd inom landet efter det krigiska 1600-talet. Därför lagstiftade man i början av 1700-talet om nya institut, det var då som hallrätten och konstakademien tillkom. De främjade en friare konstnärlig utveckling jämfört med skråväsendet samtidigt som konst och konsthantverk blev mer kommersiellt inriktat och ibland ekonomiskt framgångsrikt. Konst blev nu även en vara som såldes på en växande marknad. De flesta konstnärer identifierade sig som hantverkare. En viktig fråga bakom antologins undersökningar är i vilken grad kulturarbetares försörjning skilde sig åt beroende på vilka institutioner de tillhörde: skråväsendet, hovet, adliga hushåll, konstakademien eller hallrätten. Den andra huvudfrågan är hur de undersökta konstnärerna och konsthantverkarnas finansiella nätverk var sammansatta. Deras ekonomi bestod av ett komplicerat spindelnät av krediter. De hade dels fordringar och skulder mellan varandra för köp av material, varor och tjänster. Dels hade de fordringar på kunder och skulder till privata bankirer och mecenater. Deras ekonomi utgjorde en myriad av finansiella transaktioner och borgensförbindelser. Det visar de många konkurserna. Bokens undersökningar har utformats i ett samarbete mellan disciplinerna konstvetenskap och ekonomisk historia efter internationella förebilder. Undersökningarna omfattar såväl yrkena målare, möbelsnickare och scenarbetare som fallstudier av Pehr Hilleström, Pehr Hörberg och Carl Enhörning. Klas Nyberg är verksam som professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Han har en bakgrund som professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet med inriktning på 1700-talets näringsliv och finansväsen.

Frihetstiden satsade stort på en svensk textilindustri. Fabriker växte upp med statligt stöd över hela landet, från Skåne i söder till Medelpad i norr. I Stockholm fanns de flesta, små som stora. I boken Från kläde till silkesflor ges för första gången en utförlig illustration till vad man tillverkade. Främst var det vardagsvara inte kunglig prakt. Boken återger tre stora textilprovsamlingar från 1700-talet i sin helhet. Den äldsta och första samlingen är från 1740 42 med prover från Göteborg, Malmö och en lång rad svenska småstäder. Den andra samlingen, som är störst och vackrast, från Stockholms fabriker 1751. I den finns exempelvis prover av ylle från Barnängens textilmanufaktur på östra Södermalm, den fabrik som Per Anders Fogelström förevigat i romanen Vävarnas barn. Den tredje samlingen är sammanställd år 1766 av Adolph Modéer, sekreterare i Kungliga Patriotiska Sällskapet. Den var tidigare okänd, och innehåller provbitar av siden och ylle. Tillsammans innehåller dessa tre böcker 1500 typrover från 1700-talets storhetstid för svenskt konsthantverk. Proverna är små men ofta försedda med uppgifter om benämning, var de är gjorda samt om vävens bredd och pris. De bildar en unik kunskap om vad man tillverkade i landet och förstklassiga fotografier ger en visuell upplevelse av de tyger som så samvetsgrant finns bokförda i arkiven. Modeskapare, formgivare och inredare kan inspireras av historiska mönstertraditioner och färgval. Forskare ges möjlighet att tolka äldre texter där textiler nämns. Provsamlingarna är en guldgruva för alla textilintresserade! Antologins huvudförfattare, docent Elisabet Stavenow-Hidemark är en känd kulturhistoriker med bakgrund som ansvarig för Nordiska museets textilsamlingar. Redaktören och medförfattaren Klas Nyberg är ekonomihistoriker och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet och bl.a. ledamot av Nordiska museets forskningsråd. Övriga medverkande är förre landsarkivarien i Uppsala Lars Otto Berg och fil. lic. Martin Ciszuk, verksam vid Textilhögskolan i Borås. Boken Från kläde till silkesflor omfattar hela 384 sidor och är inbunden med dubbla märkband i s.k. halvklot i det imponerande formatet 245 x 340 mm.

Storköpmän som samhällskraft Borgerskap och Grosshandelssocietet i Stockholm. Del 1. 1736 1850 För enskilt och allmänt väl Borgerskap och Grosshandelssocietet i Stockholm. Del 2. 1850 2010 Stockholms Grosshandelssocietet och Skeppsrederierna bildades 1736 för att hantera burskapsansökningar och tillvarata handelns och sjöfartens intressen i Stockholm. Societeteten, dvs handelns skråväsende, hade stort politiskt inflytande i staden och har i stor utsträckning bidragit till den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen, till viss del även på riksnivå. Idag arbetar man ideellt bland annat genom att stödja utbildning inom handel och sjöfart, att bevara det maritima kulturarvet och att skapa förutsättningar för ett drägligt åldrande bland medlemmarna. Verksamheten och utvecklingen finns nu dokumenterad i två band. Del 1 är skriven av Klas Nyberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Del 2 är skriven av Håkan Lindgren, professor emeritus i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm Båda banden är rikt illustrerade, med delvis unikt bildmaterial. Böckerna är inbundna med skyddsomslag och har formatet 190 x 240 mm. Del 1 är på 362 sidor, del 2 på 312 sidor. Böckerna säljs i ett set om båda banden.

Med freden i Fredrikshamn 1809 förlorade Sverige Finland som blev ett ryskt storfurstendöme. I anslutning till tvåhundraårsminnet av freden utkom en rad böcker om kriget 18081809 och om dess följdverkningar. Uppfattningarna går isär. Innebar rikssprängningen en förlust för båda parter, eller var den början på något nytt och bättre? På Nordiska museet hölls vid slutet av det så kallade märkesåret 2009 en konferens, svenskt i Finland finskt i Sverige, där forskare från både Finland och Sverige belyste utvecklingen på ömse sidor om Bottniska viken under de senaste tvåhundra åren. En del av föredragen har nu samlats i denna volym. I ett tiotal bidrag diskuteras bland annat språk, historieskrivning och konstitutionella villkor. Boken fördjupar perspektiven på den identitetsformering som varit aktuell i de båda länderna.

De stora handelshusen i Stockholm under den gustavianska tiden spelade en viktig roll i moderniseringen av Sverige. Kopparkungen är både ett porträtt av en betydelsefull aktör och en skildring av en tidsålder då Europa omdanas och den moderna tiden inleds. Grosshandlare Bengt Magnus Björkman ingick i oppositionen mot Gustav III och krävde en ekonomisk-politisk reformering av dåtidens samhälle, men var också en av Sveriges ledande storföretagare och finansmän.