Kristian Sjöblom

Necronomicon, också känd som De döda namnens bok och den arabiska Dödsboken: En antik, vansinnesbringande bok som avslöjar universums verkliga beskaffenhet, vilka väsen som egentligen härskar över naturlagarna och krafterna i kosmos. Dessa väsen är gudar i egen rätt, men kyligt föraktfulla emot oss obetydliga människovarelser. Necronomicon och dess monstruösa gudavärld framträdde i mardrömmar för den amerikanske skräckförfattaren Howard Phillips Lovecraft (1890-1937), som byggde hela sitt författarskap på visionerna. Kritiker och belackare påstår fortfarande att mytologin är rena fantasier, trots att bevisen växer för varje år. Eller har kritikerna trots allt rätt? Tillsammans med Necronomicon i Sverige, en tidigare antologi från Aleph Bokförlag, fyller denna samling med noveller, essäer, uppsatser och tidningsklipp ett betydande hål i forskningen och mytbygget kring Lovecrafts svartkonstbok och vidunder. Oftare än någon kunnat ana skymtar boken i den skandinaviska historiens dunkla vrår, ofta med katastrofala följder för de berörda människorna. Detta är den andra, fristående delen i Alephs serie "Necronomicon i Norden". INNEHÅLLFörord Fragment av den arabiska Dödsboken i dansk historiografi. Av Rasmus WichmannBläckfiskmedaljongen i Aleppo. Av Kristian SjöblomNarlatephs skugga. Av Rickard BerghornFyrväktaren. Av Edgar Allan Poe & Rickard BerghornNecronomicon i Nordmaling. Av Tommy BildströmFöljaren i natten. Av H. P. Lovecraft & Erwin Neutzsky-WulffMörkret över Karlskrona. Av Mats AnderssonNidmörker. Av Rickard BerghornMellan raderna finns döda universum. Av Markus DimgårdOstron. Av Rasmus WichmannMälardrottningen. Av Paul Philip AbrigoFallet Olof Kah: en psykologisk studie relaterad till Tordönet. Av Henrik Klasson

I världen bortom möter vi äldre tiders sällsamheter jämsides med nutida vidunder. Magi förenas med vetenskap, kackerlackor ingår parningsritual med människor, uråldriga skogsväsen lockar till sig en stockholmsfamilj på kantarelljakt. Mäster Vredben och en buktalardocka är på människojakt. Och vampyrer lever för evigt i universitetens skymningskorridorer. Tolv osaliga berättelser där klassiker blandas med moderna författare.

Jag drömde om ett sammetsmörker, där en Apollostaty med gula kattögon spände blicken i mig och sade:”Du vill påbörja en roman, men ditt huvud är tomt och du stirrar på ett blankt papper. Är du villig att anta mitt erbjudande, vad det än må vara?””Jag antar erbjudandet”, sade jag.” Nåväl”, sade Apollo, ”då förvandlar jag dig till en av dina romanfigurer. Väl i din egen fiktiva värld kan du göra precis vad du vill, och om du återvänder har du en historia som inte liknar någon annan. Vilken romanfigur väljer du?””Dig”, sade jag. ”Romanen har redan börjat, du är en av mina karaktärer.” Och jag såg nu att Apollos ansikte betraktade mig ur en rund spegel, som jag höll i handen. Så inleds Apato, en experimentell kortroman i den fantastiska genren, inspirerad av författarens resa till det polynesiska öriket Tokelau. Till det yttre är det en idyll som övergår i mardröm, förlagd till ett antikt tempel på en öde söderhavsatoll. Djupare sett är det ett utforskande av berättarpsykets roll som både drivhus och fängelse: en mångskiktad, cyklisk text som väver samman verklighet, fiktion och sin egen tillkomstprocess. Kortromanen följs av Andra berättelser, sexton fantastiska noveller förlagda till arkaiska miljöer och genomsyrade av antik mytologi, filosofi och religion. Kristian Sjöblom är musiker och litteraturvetare från Lund, numera bosatt i Stockholm.