Kristin Järvstad

Beredskap och krig har hittills betraktats som manliga författares domän i svensk litteratur, särskilt vid tiden för andra världskriget. Men vad händer om blickarna riktas mot de kvinnliga författarna? Kristin Järvstads studie visar hur även deras texter fokuserar beredskaps- och krigsrelaterade ämnen, både under krigsåren och därefter. I en mängd romaner gestaltas allt från kvinnliga luftbevakare "någonstans i Sverige" till kvinnliga pacifister som ser sig tvungna att döda för fredens skull. Den ofta förekommande soldaten i dessa verk får också inta en radikal position när han som desertör lägger ner sina vapen i protest mot kriget. Dessutom behandlas ett av tidens mest laddade ämnen knutet till kön ur ett unikt perspektiv: "tyskjäntorna" och deras relationer med ockupanter skildras utan den fördömande inställning som präglar samtiden i övrigt. Den mest brännande frågan rör dock främlingskap, kopplat till ras: vem är egentligen inkluderad i den svenska nationen? Här uppvisar texterna en svidande kritik mot den snäva svenskheten och den antisemitism som florerar i samtiden. Genom analyser av en rad samtidsskildringar av kvinnliga författare fördjupar Under beredskap och krig den tidigare bilden av svenskt litterärt 1940-tal. De författare som utforskas här uttrycker ett djupt och ofta kritiskt engagemang i frågan om krig och våld, länkat till kön och främlingskap. Periodens mest radikala litterära budskap finner vi också bland deras romaner: kravet på upplösning av den militaristiska och patriarkala nationen, med dess strävan att utöka sitt territorium utan hänsyn till människoliv. Kristin Järvstad är forskare i genus- och litteraturvetenskap vid Malmö universitet. Hon behandlar texter av kvinnliga författare från 1890-talet och framåt och analyserar dem ur ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. I sina studier har hon lyft fram en mängd författare som marginaliserats i tidigare forskning och litteraturhistorieskrivning. Bland hennes utgivna titlar märks avhandlingen Att utvecklas till kvinna. Studier i den kvinnliga utvecklingsromanen i 1900-talets Sverige (1996) och Den kluvna kvinnligheten. Öfvergångskvinnan som litterär gestalt i svenska samtidsromaner 1890--1920 (2008). Trådbundet kartonnageband med strukturerat pärmöverdrag.

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten. Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld. Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.