Kristin Linderoth

De flesta vuxna ägnar runt hälften av sin vakna tid under vardagarna åt att lönearbeta. Trots detta handlar det offentliga samtalet och den politiska debatten inte mycket om vad folk faktiskt gör på jobbet och hur de ser på sitt arbete. Och trots att allt fler oroar sig för demokratins alltmer pressade situation i världen, tycks få bekymra sig över att medborgarna har minimalt demokratiskt inflytande över sina arbetsaktiviteter. Tvärtemot denna tidsanda handlar Fronesis nr 88–89 om vad som händer på jobbet. Det handlar om vilket värde det dagliga arbetet har för den som jobbar, om innebörden av rättvisa och demokrati i arbetslivet och om hur kollektiv organisering på arbetsplatsen kan öka både meningsfullheten och rättvisan i lönearbetet. Den tyske socialfilosofen Axel Honneth gör en idéhistorisk exposé över de olika tankeströmningar som har påverkat vänsterns och arbetarrörelsens syn på arbetets värde och organisering. Den amerikanska politiska filosofen Elizabeth S. Anderson diskuterar det rimliga i att liberaldemokratiska stater tillåter auktoritära styrelseformer över det lönearbete som upptar en så stor del av de flestas dagliga liv. I en rad texter undersöks det svenska arbetslivet. Det handlar om hur klimatförändringarna påverkar skogsarbetares arbetsvillkor och fackliga strategier, om kommunalarbetares krav på samhälleligt erkännande, om tjänstemännens allt vanligare distansarbete och om hur svenskarnas syn på olika yrkens status har förändrats. I numret återaktualiseras även Sverre Lysgaard och Walter Korpi, två centrala forskare inom nordisk arbetslivsforskning vilkas analyser av lönearbetarnas kollektiva makt än i dag är högst relevanta.

Tilldelades Rudolf Meidner-priset 2021På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter. I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter. Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling. "...detaljerat och lyhört [om] hur medlemmar i Kommunal uppfattade, levde med och utvecklades genom förbundets stora strejk 2003. Där bröt sig facket ur sin ombudsmannagrå kokong och framträdde under några månader som ett gnistrande, kraftfullt väsen." – Lars Henriksson, Göteborgs-Posten "Linderoths avhandling visar att strejker, egentligen oavsett hur de utfaller, höjer livskänslan." – Göran Greider, Dagens ETC "... på många sätt en fröjd att läsa och borde vara en obligatorsik läsning på alla fackliga utbildningar." – Arbetarhistoria

Tilldelades Rudolf Meidner-priset 2021På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter. I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter. Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling.

Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar tar sin utgångspunkt i de ständigt föränderliga villkor som servicearbetet står inför. Detta temanummer har sin upprinnelse i en workshop med temat ”Service på marginalen” med deltagare från institutionen för service management och tjänstevetenskap och inbjudna gäster. En kritisk och reflekterande ansats, grundad i empiriska studier som sätter servicearbetet i sitt specifika sociala sammanhang, är en utgångspunkt i samtliga bidrag. Essäerna illustrerar konkreta aspekter på servicemötesproblematiken, såsom det ofta blir när det handlar om mellanmänskliga relationer. En mängd motstridiga bilder av tjänstearbetets villkor är återkommande. Bakgrunden till det flera av författarna skriver om är en diskussion om det individualiserade samhället som ofta betraktas vara i ständig förändring och där medborgarna förväntas förvalta sitt pund på bästa sätt. Det handlar inte enbart om att navigera inom ekonomiska ramar, utan också om kulturella förväntningar och normer kring hur vi ska vara i både vårt yrkesliv och som medborgare.