Kristina Alexanderson

Vi märker det som små skakningar i vår vardag. Plötsligt har alla facebook. Media maler på om sociala medier och cyberbrottslighet. Fildelning blir en valfråga. Ny teknik hör till stenåldern redan efter några dagar. Varenda person under tjugo förvandlas till en potentiell IT-tekniker, redo att rädda medmänniskor från krånglande mjukvara och datorhaveri. I skakningarna förs världen samman och delas på samma gång. Kontrasten mellan att i ena stunden vara inloggad på twitter, och i andra stunden prata med morföräldrar som vägrar köpa en dator, är fullständig. Teknikklyftorna, mellan de som kan och de som inte kan, tycks plötsligt lika oöverstigbara som de ekonomiska. Förändringen väcker nya politiska frågor med konsekvenser för den fördelningspolitiska debatt som så ofta stått i centrum för politiken. Nya problem uppstår och gamla förlorar i betydelse. Ett informationspolitiskt paradigmskifte är här.

Sjukförsäkringen, dvs. möjligheten till ekonomisk ersättning när en person p.g.a. sjukdom eller skada inte kan få inkomst från arbete, är en central del i alla välfärdssamhällen. I Sverige har antalet personer med sådan ersättning varierat mycket över de senare decennierna; mer än i de flesta andra länder. Läkare har en central roll i sjukskrivningsprocessen och många interventioner har genomförts under de senaste åren med syfte att påverka just läkares arbete med sjukskrivning av patienter.

Begreppen hälsa och hälsofrämjande används alltmer i olika måldokument på lokal, nationell och internationell nivå. Det är dock sällan som begreppen definieras. Detta har inneburit en stor osäkerhet kring vad som egentligen avses med dessa begrepp och denna osäkerhet har ibland skapat irritation över vad som uppfattats som ”flummigt” och vagt kring hälsa. Denna bok är en litteraturgenomgång av olika teorier om och definitioner av hälsa och hälsofrämjande. Teorier och definitioner förklaras och klassificeras utifrån termer som holistisk, biostatistisk, teleologisk, strategi, handling o.s.v. Vi belyser frågor som: Är hälsa motsatsen till sjukdom? Är hälsa något annat än frånvaro av sjukdom? Går den att förklara med termer som handlingsförmåga, välbefinnande eller mening? Finns det någon skillnad mellan hälsofrämjande och prevention? Vad kan olika hälsosyner ha för inverkan på mötet med patienter, klienter etc. Målgruppen omfattar blivande och praktiserande läkare, sköterskor, folkhälsovetare, arbetsterapeuter, socionomer och andra yrkesgrupper som professionellt arbetar med hälsa och hälsofrämjande.