Kristina Fjelkestam

Sagt om boken: "… en sann glädje att Corinne tilldelats en fräsch svensk språkdräkt och i dag kan få nya läsare att jubla och förfäras i sina bröst.""Romanen innehåller fortsättningsvis allt man kan önska av 1800-talslitteratur: svallande känslor, dramatiska naturscener, lyrisk kyrkogårdsromantik, tragik som drabbar individer ur höga ätter och med stora själar.""Bland ljuspunkterna i denna mörka tid hör förlaget Natur & Kulturs serie ”Levande litteratur” som genom nyöversättningar och kunniga introduktioner ger oss tillgång till äldre verk som under sekler påverkat läsandet, skrivandet och tänkandet." Dagens Nyheter"Corinneär så mycket mer än en roman om kvinnlig intellektuell strävan och olycklig kärlek. Med stor entusiasm och oförvitlig nit synas exempelvis flera europeiska kulturer i sömmarna. Vad utmärker dem, hur förhåller de sig till kärlek och trohet? Hur förändras en människas identitet när hon byter språk och hur ser sambandet ut mellan nationalkaraktär och litterär stil?""Corinneär en oumbärlig bok för den som vill få sin kärlek till Italien bekräftad, reda ut hur några av de stora europeiska kulturerna förhåller sig till varandra på djupet eller bara förvånas över en banbrytande genuskonstruktion från 1800-talet. Eller om man som läsare rätt och slätt känner att man trivs bäst i det extraordinära." SydsvenskanCorinne utkom 1807 och skildrar en dubbel kärlekshistoria – dels mellan den skotske adelsmannen lord Nelvil och den italienska poeten Corinne, dels mellan författaren Germaine de Staël och den italienska kulturen och konsten. Romanen är också ett pionjärverk i skildringen av en kvinnas intellektuella strävanden och förutsättningar. Under Corinnes och Nelvils stormiga relation, ständigt förmörkad av Lucile, en engelsk kvinna som Nelvils far utsett till sonens maka, ställs frågor om frihet, självförverkligande och skapande alltmer på sin spets. Corinne föreligger nu i en nyöversättning av Jan Henrik Swahn och med ett förord av professor Kristina Fjelkestam.

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Går det att hångla med historia? Ja, det finns i alla fall de som försöker. Rent handgripligen går det ju till exempel att slingra sig runt en stilig antik staty, använda en 1700-talsdildo eller pussas med vadmalsklädda personer under någon medeltidsfestival. I vidare bemärkelse kan historiehångel handla om den sinnliga tillfredsställelsen av att dra åt en korsett eller bli rörd av ett kostymdrama på bio. Den här boken undersöker hur det nya millenniets historievurm tar sig njutningsfulla uttryck i en tid när framtiden ter sig mörk bortom klimathot, krig och pandemier. Kanske handlar det ökande historieintresset bara om att med fantasins hjälp drömma sig bort en stund, eller så är det inte särskilt oskuldsfullt. Oavsett syfte så har begäret efter det förflutna något viktigt att säga om vår egen samtid. Kristina Fjelkestam är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. På Makadam har hon tidigare publicerat Det sublimas politik: Emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner (2010) och antologin Kvinnorna gör mannen (huvudredaktör, 2013).

Grundbok i litteraturvetenskap – historia, praktik, teori är en introduktion till litteraturämnets många och skiftande teorier och praktiker. Den perspektivrikedom som karakteriserar den litteraturvetenskapliga verksamheten i dag har ett antal gemensamma grunddrag eller teman som kan ingå i olika konstellationer och problemområden. I den här boken har skribenterna valt att se närmare på författare, läsare, medier, språk och historia. Varje grundtema ägnas ett kapitel som på så vis också belyser olika aspekter av den litteraturvetenskapliga mångfalden. Författarna visar hur några av de centrala diskussionerna historiskt sett ut kring respektive tema, vad de leder till i praktiken – som metoder – och vilka aktuella teoretiska strömningar som kan kopplas till dem. I slutet på varje tematiskt kapitel får läsaren även förslag på vidare läsning. Grundbok i litteraturvetenskap riktar sig till studenter i litteraturvetenskap på universitet och högskolor och till alla som på något vis söker en introduktion till hur litteraturvetare tänker och går tillväga i sina arbeten.

Det sublimas drabbande storslagenhet hade enligt 1700-talets filosofer en förädlande inverkan på den manlige nationsmedborgaren. Baksidan av denna upphöjda sublimitet, det »dåligt« sublima, beskrevs däremot i kvinnliga termer och avfärdades som något alltför politiskt utmanande, närmast revolutionärt. Hos tre kvinnliga 1800-talsförfattare omstöps dessa två sidor av det sublima till en konstruktiv kraft, när de i sina konstnärsromaner förvandlar estetik till politik. Germaine de Staël lägger det sublima till grund för sin politiska teori om hur samhällelig förändring kan komma till stånd. Fanny Lewald visar hur den sublima ögonblicksbilden kan komprimera det förflutnas förtryck med visionen av framtida emancipation och därmed mana till politisk handling i nuet. Louisa May Alcott populariserar det sublima genom att politisera det sentimentala. Kristina Fjelkestam är lektor i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet.

I Kristina Fjelkestams pionjärstudie framträder en spännande samling texter som ger en mångfasetterad bild av en epok präglad av kvinnors väg mot frigörelse och oberoende. Här finns all, från manhaftiga lesbianer till ungkarlsflickor och kamrathustrur.