Kristina Lund

Pedagogiskt arbete har under 2000-talet vuxit fram som ett ämne och forskningsområde. Det är lärares ”eget” forskarutbildningsämne inom vilket forskarutbildade lärare själva kan bidra till kunskapsutveckling med relevans för läraryrket. Det är den här bokens huvudsyfte att bidra till ämnets formering och utveckling - med utgångspunkt i de yngre årens pedagogiska praktiker, det vill säga förskola, förskoleklass och fritidshem. Innehållet är indelat i fyra teman. Det första rör ämnets identifiering och huvudfrågor. Inom det andra temat tar författarna upp etiska och metodologiska perspektiv samt dilemman inom den praktiknära forskningen. Det tredje temat rör pedagogiskt arbete utifrån samhälleliga utmaningar förr och nu, bland annat barns rätt till en likvärdig utbildning. Inom det fjärde temat står praktisk pedagogisk handling i fokus, exempelvis konkreta undervisningssituationer och systematiskt kvalitetsarbete. Författarna är en grupp forskare, doktorander och lärarutbildare, som tillsammans ger en bred bild av ämnet och forskningsområdet pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. I boken väcks frågor i relation till den utbildningspraktik som studeras och som bör beaktas av såväl verksamma lärare, lärarutbildare som forskare. Boken vänder sig främst till lärarstudenter, lärarutbildare, doktorander, forskare och verksamma lärare med inriktning yngre barn.

Badrummet har under 1900-talet utvecklats från ett glömt och gömt rum till ett statusrum. Olika tiders badrum berättar om människors attityder till bad och renlighet, om klassklyftor och socialt liv, om tekniska landvinningar, hygientänkande, modernitet och välfärdsstatens framväxt. I badrummet kan vi spegla oss själva som vi är, men vårt mest intima rum speglar också dramatiska förändringar i samhället. Nordiska museets bokserie Folkhemmets rum berättar om den svenska bostadens utveckling under 1900-talet och in i ett nytt sekel med fokus riktat mot folkhemstiden. I de fem delarna Köket, Sovrummet, Vardagsrummet, Badrummet och Tvättstugan skildras visioner och ideal, bostadsvanor och levnadsmönster, möbler och inredning som har präglat olika tiders bostäder. Böckerna speglar också samhällsförändringar och nya förbättrade levnadsvillkor i svenska hem under de senaste hundra åren. De berättar också om de senaste årens utveckling och pekar mot framtiden. Böckerna,som är skrivna av intendenter och forskare vid Nordiska museet, är rikt illustrerade med bilder ur museets arkiv.

Tvättstugan är en unik svensk institution med rötter i folkhemmets vision om ett rättvist och jämställt Sverige där alla skulle kunna tvätta och hålla sig rena. En av de första gemensamma tvättstugorna i modern tappning byggdes i Stockholm på 1920-talet. På 1950-talet kom den verkliga tvättstugeexplosionen. Tvättstugan skulle frigöra tid för kvinnan och blev en symbol för det rationella hemarbetet. I en bok med många fotografier skriver etnologen Kristina Lund om den svenska tvättstugans historia, men också om tvättstugan idag en mötesplats med konflikter och kärlek, smuts, ludd och arga lappar. Tvättstugan är en vardagsvärld som speglar vår tids frågor om individen, kollektivet och miljön. Nordiska museets bokserie Folkhemmets rum berättar om den svenska bostadens utveckling under 1900-talet och in i ett nytt sekel med fokus riktat mot folkhemstiden. I de fem delarna Köket, Sovrummet, Vardagsrummet, Badrummet och Tvättstugan skildras visioner och ideal, bostadsvanor och levnadsmönster, möbler och inredning som har präglat olika tiders bostäder. Böckerna speglar också samhällsförändringar och nya förbättrade levnadsvillkor i svenska hem under de senaste hundra åren. De berättar också om de senaste årens utveckling och pekar mot framtiden. Böckerna, som är skrivna av intendenter och forskare vid Nordiska museet, är rikt illustrerade med bilder ur museets arkiv.

Det är musik, rytm och poesi. Det är ett budskap, ofta från förorten. Och det ska komma från hjärtat. På Fryshusets gymnasium är rapp en schemalagd passion. Att uttrycka sina känslor är inte bara en rättighet utan en del av en medveten fostran. I Rätt att rappa får vi följa en annorlunda undervisning i verkligheten och i vardagen. Vi får möta personer och passioner, lärare och elever med brinnande hjärtan och drömmar om att bli stjärnor. Kristina Lund, etnolog och journalist verksam inom Nordiska museets forskningsverksamhet, diskuterar också rapp och hiphop i ett större perspektiv, som en rörelse som drivs både av politiska krafter och av marknadskrafter. Det som kan synas paradoxalt att fostras till individualist, att önska sig framgång i musikbranschen och samhället genom att uttrycka utanförskap och motstånd blir en talande tidsbild och en tänkvärd beskrivning av en ny generation och kanske ett nytt sätt att vara svensk.