Kristina Westlund

Hur kan man arbeta med hållbarhet i förskolan? Hur kommer man vidare från skräpplockarrundor och sopsortering? Hur förbereder man dagens barn på de problem de kommer att få hantera som vuxna? I Hållbarhet och egenmakt i förskolan besöker Marit Olanders tre förskolor, två i Malmö och en samisk förskola i Norge, som arbetar med dessa frågor. Hon möter Kungen i mikrosamhället Den återvunna staden, hon får se hur barn och pedagoger gör egna leksaker av trä, och hon får en inblick i respekten för naturen i samisk kultur. Boken belyser också teoretiska aspekter av hållbarhet och egenmakt: barns delaktighet och tillträde till det offentliga rummet, vikten av artkunskap samt ledarskapsperspektiv. Med Hållbarhet och egenmakt i förskolan får läsaren verktyg att skapa egenmakt i teori och praktik tillsammans med barnen. Avslutningsvis diskuterar boken hur man kan förstå människans förhållande till jorden, med en jämförelse mellan västerländsk kultur och tre urfolkskulturer. Boken vänder sig till blivande förskollärare samt yrkesverksamma på olika nivåer inom förskolan.

Boken tar sin utgångspunkt i att relationer spelar en stor roll i förskolan. Dels för att de är viktiga för varje barns dagliga vistelse på förskolan och dels för att relationer kan bjuda in barn och föräldrar till att vara delaktiga i förskolan och på sikt i samhället. Men hur uppstår och formas de? Vilken roll kan en pedagog och en förskoleverksamhet spela för att ge barn möjlighet att skapa varaktiga relationer som kan växa och utvecklas? I boken får vi ta del av exempel på inte bara olika sorters relationer, utan också på hur miljö, material samt pedagogers närvaro och förhållningssätt spelar roll för de relationer som barn ­ingår i. Förskolan är en av de första samhällsinstitutioner som barn möter. Där får de och deras familjer möjlighet att utveckla relationer som kan få en avgörande betydelse för deras framtida relationer i andra möten med samhället och dess medborgare. Boken kan med fördel användas i grundutbildning av förskollärare. Den kan användas som underlag för utveckling av förskoleverksamhet och förskollärares kompetensutveckling. Den är också angelägen för politiker, tjänstemän, rektorer och vårdnadshavare som är intresserade av förskoleverksamhet.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning. Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens SverigeUtbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

I licentiatuppsatsen Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande undersöks vad arbetet med förskolebarns inflytande kan innebära i praktiken. Genom observationer på två förskoleavdelningar samt intervjuer med pedagogerna, besvaras frågor om vilket innehåll, vilka arbetsformer och vilka dilemman som kommer till uttryck i detta arbete. Frågeställningarna handlar även om hur arbetet kan förstås ur ett kritiskt relationellt perspektiv. Arbetet med barns inflytande rymmer en variation i såväl arbetsformer som innehåll, visar studien. Stor vikt läggs vid att barn ska få individuella möjligheter att välja och bestämma. Pedagogerna ställs inför dilemman som bland annat rör genus, individualism och rättvisa. När ett kritiskt relationellt demokratibegrepp används för att förstå pedagogernas arbete, utmanas den individualistiska tolkningen av inflytande som träder fram i resultaten. Begreppet samflytande förs in, vilket vidgar förståelsen av vad barns inflytande kan innebära. Pedagogernas arbete med förskolebarns inflytande visar sig ske i en ständig avvägning mellan frihet och styrning. Det kritiskt relationella perspektivet i studien bidrar till att problematisera detta spänningsfält.