Kristina Ziegert

Varför behöver sjuksköterskan ha kunskaper och färdigheter att leda omvårdnaden och fatta beslut som baseras på evidens? Hur kan sjuksköterskans ledarskap ta sig uttryck i praktiken? Hur kan den nya vårdinformationsmiljön skapa möjligheter till gemensamma besluts- och processtöd för olika vårdgivare, och leda till ökad patientsäkerhet? Boken Våga leda omvårdnad beskriver hur omvårdnadsprocessen och kliniska resonemang hänger ihop och bör användas av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Boken inleds med ett kapitel om sjuksköterskans kärnkompetensområden och ett reflekterande ledarskap samt beslutsstöd. Andra kapitel handlar om Magnetsjukhus samt ledarskap och beslutsfattande inom en rad vårdområden: prehospital akutsjukvård, kommunal hälso- och sjukvård, perioperativ vård och intensivvård, pediatrisk omvårdnad, sjuksköterskeledda mottagningar, palliativ omvårdnad, psykiatrisk omvårdnad samt förlossningsvård. Alla kapitel innehåller fallbeskrivningar med reflektionsfrågor för fördjupad kunskap. Boken är avsedd som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande och avancerad nivå. Den passar även kliniskt verksamma sjuksköterskor som vill förkovra sig i frågor kring sjuksköterskans ledarroll och få inspiration att utveckla den egna ledarrollen inom omvårdnad. Om författarenBokens huvudredaktör Kristina Ziegert är leg. sjuksköterska, med.dr, professor i omvårdnad vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.

God hälsa är eftersträvansvärt för alla människor. Sjukdom och ohälsa är inte ”slumpens skördar” utan många av hälsans bestämningsfaktorer är kända. Vi vet genom forskning att till stor del beror människors ohälsa och flertalet kroniska sjukdomar på ohälsosam livsstil, t.ex. rökning, felaktig kost, fysisk inaktivitet och överdrivet alkoholbruk. Man talar idag om välfärds- eller livsstilssjukdomar. Beteenden och vanor är inlärda och kan därför påverkas av egen kraft och ersättas med mer hälsofrämjande beteenden. Det är däremot inte så enkelt som det låter att ändra sin livsstil, som är rotad i strukturella förhållanden som kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktionshinder. För att ändra livsstil måste människors kunskap och medvetenhet om sambanden mellan livsstil och hälsa stärkas. Friskfaktorer, som främjar hälsan, är t.ex. att ha ett arbete man trivs med, ekonomisk stabilitet och goda sociala relationer. Deltagande i kulturlivet har också hälsofrämjande effekter, oberoende av tidigare kulturvanor. Syftet med Hälsa och Livsstil – forskning och praktiska tillämpningar är att ge en bakgrund till hur människor själva, i stor utsträckning, kan påverka sin hälsa i positiv riktning genom en hälsofrämjande livsstil. Boken presenterar forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan olika aspekter av människors livsstil och deras hälsa, t.ex. kost, fysisk aktivitet och rökning. Boken uppmärksammar också förutsättningar för lek, fysisk aktivitet, delaktighet och medbestämmande för människor med funktionshinder samt hur sociokulturella och samhälleliga faktorer påverkar befolkningens hälsa och livsstil. På detta sätt vill vi fokusera hälsans och livsstilens komplexitet. Målgruppen är alla som är intresserade av hälso- och livsstilsfrågor och kanske främst studenter inom hälsorelaterade ämnen.