Kristofer Hansson

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner. Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur. I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenome- net TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar. Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Hälsa är starkt kopplat till ojämlika livsvillkor och det finns tydliga länkar mellan sociala problem, sociala orättvisor och ohälsa. Det sociala arbetet som ämne har dock sällan fokuserat dessa frågor och socionom­studenter har generellt sett inte förberetts för att arbeta med problemställningar kopplade till hälsa och ohälsa. Denna bok avser hjälpa till att fylla denna kunskapslucka. I boken beskrivs och analyseras ohälsa som ett socialt problem, såväl utifrån teoretiska perspektiv som forskning och praktik. Antologin fokuserar på både individ-, grupp- och samhällsnivå: från det individuella mötet, via framväxten av olika professioner och organisatoriska villkor, till användningen av forskning och frågor om samhällets strukturer. Ohälsa som socialt problem riktar sig i första hand till studenter på socionomprogrammet, men också andra studenter med intresse för samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsa och ohälsa. Boken vänder sig även till yrkesverksamma socionomer, forskare, politiker och andra aktörer som är intresserade av att lära sig mer om ohälsa som ett socialt problem.

Att leva med bakterier: möjligheter till ett levbart immunitärt liv är en antologi som tvärvetenskapligt undersöker betydelsen av bakteriers växande antibiotikaresistens. Detta är en förändring som håller på att göra antibiotikan ineffektiv och därmed omskapa den mänskliga historien på lång sikt. Det uppskattas att tio miljoner människor år 2050 kommer att dö av infektioner som inte längre svarar på den i dag tillgängliga antibiotikan. Hur kan vi här och nu hitta alternativa vägar mot en mer levbar framtid – med eller utan verksam antibiotika? Antologin är ett resultat av det tvärvetenskapliga forskarsamarbete som under 2019-20 bedrevs vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitetet under Temat Postantibiotiska framtider. I antologin utvecklar tio forskare sina tankar och idéer kring hur samhället idag och i morgon kan utformas för att hantera smittämnen som bakterier och virus i vår vardag. Smittämnen det i framtiden kanske inte finns något botemedel mot. Redaktörer för antologin är Kristofer Hansson, etnolog och lektor vid Institutionen för socialt arbete på Malmö universitet; Cecilia Lenander, apotekare verksam vid Region Skånes regionala läkemedelsenhet samt Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och Henrik Loodin, sociolog och lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap på Lunds universitet

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.

I ett andetag är en bok om den roll astma spelar i ungdomars vardag, hur de försöker bemästra den och leva ett liv så likt andras som möjligt. Vilka risker är man villig att ta för att inte skilja sig från mängden? Vilken roll spelar läkemedlen när ungdomarna försöker utmana sina andningssvårigheter? Sjukvården och läkemedelsföretagen anser att det är individens ansvar att känna sina gränser. Men hur viktigt är det att omgivningen känner till vad som kan hända? I ett andetag presenterar en skiss till en etnologisk etik som ser ansvarstagandet som beroende på situation och relationer.