Kurt Johannesson

Antologi om Tegnérs förhållande till retoriken. En symposievolym med sju bidrag ger på samma tid en bild av retorikern Tegnér och hans samtid. "Esaias Tegnér verkade vid en tid då talekonsten ännu framstod som en av de stora vittra konstarterna. Han var väl bevandrad i den och hade många tillfällen att utöva den både som professor och som biskop. Men bortsett från talet vid jubelfesten 1817, som länge fanns med i skolantologierna, har hans talekonst varit föga känd och inte heller varit särskilt uppmärksammad av forskningen." (Ur Louise Vinge & Jerker Blomqvists förord).

Nio essäer om Sven DelblancI Sven Delblancs romaner förenas fantasifull fabulering med allegoriska och mytiska mönster. Hans prosa växlar mellan frisk realism, uppsluppen grotesk, humor och nattsvart förtvivlan. I hans texter finns både stark medkänsla och sinnrik idédiskussion. I en värld präglad av kris och undergångskänsla diskuterar Delblanc ett viktigt problem. Finns det ett humanismens tredje alternativ till auktoritär ordning och egoistisk frihet? Delblancs bild av världen är mörk, men mörkret motsägs både av en absurd och trotsig motståndsvilja och en enastående språklig vitalitet. I föreliggande bok belyser nio litteraturhistoriker och kritiker Delblancs mångfacetterade författarskap. Fem av texterna härrör från Delblancsällskapets symposion i samband med dess 20-årsjubileum 2019. De har kompletterats med fyra tidigare publicerade texter. Kurt Johannesson skriver om modernism och retorik i romanerna Kastrater, Speranza och Jerusalems natt och Bo Gustavsson diskuterar pjäsen Senecas död, romanen Ifigenia och essän Homerisk hemkomst, alla med koppling till antiken. Håkan Lindgren och Crister Enander tar upp Delblancs civilisations- och samhällskritik i Grottmannen och Änkan. Bo Larsson belyser Delblancs dialog med Kierkegaard i Moria land, och Jenny Maria Nilsson tar samma roman som utgångspunkt för en personlig betraktelse av människans villkor. Helene Blomqvist skriver om den mänskliga beröringen i Delblancs texter och Lars Ahlbom om hans livslånga intresse för Jesusgestalten. Boken avslutas med en essä av Magnus Halldin om Slutord, den dagboks- och tankebok Delblanc skrev när han drabbats av den cancer som skulle ta hans liv 1992. Sven Delblanc (1931-1992) Sven Delblanc debuterade med Eremitkräftan (1962), en spännande bildningsroman som slår an det i författarskapet genomgående frihetstemat. Hans riktigt stora genombrott kom med Prästkappan (1963), en färg-rik, både uppsluppen och förtvivlad pikareskroman som utspelar sig i Fredrik den Stores Preussen. Med de episka tetralogierna Hedebysviten (19701976) och Samuelsviten (19811985) erövrade Delblanc en stor publik. Den förstnämnda blev succé som tv-serien Hedebyborna. Samuels bok, som inledde den senare sviten, belönades med Nordiska rådets stora pris. De idéanalytiska historiska kortromanerna Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983) behandlar respektive konsten, politiken och religionen. I de självbiografiska böckerna Livets ax (1991) och Agnar (1993) skildrade Sven Delblanc smärtsamt självutlämnande sin uppväxt med en auktoritär far. Livets ax belönades med Augustpriset.

Band 1, Översättning av Kurt Johannesson Band 2, Kommentar av Kurt Johannesson och Hans Helander Band 1 och 2 ges ut tillsammans i en klädd kassett HISTORIA DE OMNIBUS GOTHORUM SVEONUMQUE REGIBUS ("Historia om goternas och svearnas alla kungar") skrevs av Johannes Magnus, Sveriges siste katolske ärkebiskop, som dog i exil 1544. I det väldiga verket berättar författaren om Sveriges alla kungar, ända från rikets grundande kort tid efter syndafloden, och dessutom om goternas utvandring och deras öden i främmande länder. Boken väckte intresse i Europa, och den fick stor betydelse för Vasakungarnas självbild och senare för stormaktstidens historieskrivning. "Goticismen" blev påbjuden svensk statsideologi. Johannes Magnus menade att hans historieverk skulle läsas också som en furstespegel och inte minst som ett passionerat försvar för den katolska kyrkans absoluta maktanspråk. Kurt Johannessons översättning är den första kompletta översättningen av verket från latin till svenska och ges här ut med originaltryckets illustrationer. Det andra bandet innehåller inledande texter samt utförliga kommentarer av Kurt Johannesson och Hans Helander. Kurt Johannesson (f. 1935) är professor emeritus i retorik. Hans Helander (f. 1942) professor emeritus i latin.

Demostenes stoppade munnen full av stenar för att lära sig att tala tydligt. Churchill lärde sig sina tal utantill. Men det finns enklare sätt att bli en bra talare. Kurt Johannesson, Sveriges ende professor i retorik, har skrivit en handledning i konsten att bli en bra talare. Pedagogiskt och enkelt och med hjälp av klassiska föredömen på retorikens område som Cicero och Martin Luther King lotsar Johannesson läsaren förbi alla blindskär på den svåra seglatsen för att bli en talekonstens mästare.

Hur övertygar man människor? Genom språket, orden. Det finns inget effektivare sätt om man vill forma människors tankar, känslor och handlingar, och leda dem till en viss övertygelse. De gamla grekerna visste det, de gjorde talandet till en särskild konst - retorik. Retorik eller konsten att övertyga vill lära oss att förstå och kritiskt granska mekanismerna i språket. Med hjälp av många exempel, de flesta från vår egen tid, beskrivs retorikens begrepp, principer och historia. I flera fall görs fylliga analyser av tal, till exempel av av Cicero, Goebbels, Martin Luther King, Olof Palme och av earl Spencer vid prinsessan Dianas begravning. I ett nytillkommet kapitel analyseras vår tids retorik - reklamen - utifrån ett retoriskt perspektiv. Detta är andra reviderade och omarbetade upplagan.

»Af og til hører man en som taler godt; ordene flyder let og naturligt og det virker som om alle lytter med glæde og interesse. Er det noget medfødt? Er det en naturens gave som nogle har og andre mangler? Eller kan man lære sig at tale godt?«Demostenes proppede munden fuld af sten for at lære sig at tale tydeligt. Churchill lærte sig sine taler udenad. Men der er enklere måder at lære at blive en god taler. Med forunderlig klarhed og et personligt engagement har den svenske retorikprofessor Kurt Johannesson gjort retorikken kendt og anvendt af en stor svensk læsekreds. Nu får vi også chancen i Danmark. Praktisk retorik kan bruges som håndbog på talekurser - eller til selvstudier. Med sine mange konkrete råd, tips og eksempler er den velegnet både som praktisk opslagsbog, når en tale skal skrives og holdes, og som introduktion til den måske sværeste kunst af alle: talekunsten.

En lättsinnig äventyrare som fick blicka ut genom många fängelsegaller - och just därför skrev så ljuvliga visor om friheten och den sköna svenska naturen. Detta är den klassiska bilden av Lars Wivallius som skapades av Henrik Schück vid 1800-talets slut och som sedan har fortlevt genom dikter, dramer, filmer och romaner. Men denne gåtfulle poet hade också andra bottnar. Han levde under 1600-talet, karriäristernas guldålder, och drömde som många ofrälse om att en gång bära adelsmannens rang och ära. Och dit skulle han nå genom dikter, på latin och svenska, eller andra skrifter och flygblad, som skulle fostra det svenska folket till fromhet och lydnad och försvara den svenska politiken i det trettioåriga krigets Europa. Samtidigt var Wivallius en sann retoriker med många gester och masker. Han kunde uppträda som hövisk älskare, from psalmdiktare, illusionslös politiker, allt efter stundens krav. Även detta är typiskt för 1600-talsmänniskan som ofta såg världen som en stor teater. Essäerna i denna bok bygger på de föredrag som hölls vid ett symposium som Kungl. Vitterhetsakademien ordnade för att fira 400-årsminnet av Wivallius födelse.