Kutte Jönsson

I den här boken fokuseras samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på det flervetenskapliga ämnet idrottsvetenskap. Författarna ger en introduktion till barn- och ungdomsidrottens, elitidrottens och breddidrottens framväxt och organisation i Sverige samt problematiserar och diskuterar utvecklingen. Vidare presenteras svensk och internationell forskning på området. Varje kapitel innehåller problemfokuserade uppgifter och en bibliografi som kan leda läsaren vidare till forskning och nya studier. Boken avslutas med ett kapitel om hur det självständiga arbetet eller examensarbetet kan läggas upp. Idrottsvetenskap – en introduktion är avsedd för studerande på högskolenivå, men också givande för läsare som vill sätta sig in i vad samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning innebär.

Sportjournalistiken är en av få gemensamma lägereldar som finns kvar inom journalistiken. Till skillnad från många andra medieområden är den lönsam, lockar publik och bidrar till en nationell självbild. Samtidigt brottas sportjournalistiken med problematiska kopplingar till diktaturer och dess miljardärer. När idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet blivit i en miljardindustri, suddas också tidigare självklara gränser ut mellan redaktion och annonsörer. I den här boken granskar medieforskare och journalister sportjournalistikens professionalisering, framgångar och utmaningar. Hur hanteras uppdraget att trovärdigt och opartiskt granska sportvärldens aktörer? En kvantitativ innehållsanalys av mediernas bevakning av polisens arbete mot läktarvåldet, visar på ett tydligt ställningstagande för supporterföreningarnas kritik. Förhoppningen är att boken ska lägga grunden för en diskussion om sportjournalistikens villkor och fortsatt forskning inom området.

I idrottskulturen framträder tränaren i ett särskilt ljus. Tränaren kan vara mer eller mindre synlig, ha stark eller mindre stark karisma, hen kan befinna sig i bakgrunden eller mitt i idrottens själva epicentrum. Tränare kommer i olika former och har olika idéer om sin roll. Det finns olika stilar, eller arbets- och förhållningssätt, att göra till sina eller ta avstånd ifrån. Men för att kunna reflektera över och på djupet förstå de moraliska frågor som följer med tränarrollen, krävs också en förståelse för den idrottskultur i vilken de moraliska frågorna uppstår. Tanken med boken Tränaretik är att uppmuntra till etisk reflektion, såväl över tränarskapets inneboende natur som över konkreta fall, oavsett om du är tränare själv, går en tränarutbildning eller på annat sätt har med idrottstränare att göra.

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten. Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld. Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.