Laila Reppen

Här får vi en illustrerad introduktion till stadsbyggnad, arkitektur och husbyggnad. I boken beskrivs hur en stad kan ha vuxit fram och hur livet där har förändrats under de senaste 150 åren. I ett stilhistoriskt avsnitt presenteras byggnader, möbler och föremål som är typiska för olika stilepoker från 1880 till 2020-talets början. Kopplingen mellan arkitektur och design blir tydlig. Att bygga ett hus är en komplicerad process som vi lotsas igenom steg för steg, från den första idéskissen till husets byggande, inredning, förvaltning och underhåll. Olika typer av bostadshus och deras konstruktion beskrivs. Pedagogiska fotografier och teckningar löper parallellt med texten och underlättar förståelsen. Cecilia Björk, arkitekt SAR/MSA, Lars Nordling arkitekt AIS, KTH och Laila Reppen arkitekt SAR/MSA har stor erfarenhet av praktisk samhällsplanering. De står också för de flesta av bokens illustrationer

Byggnadsdetaljerna varierar med rådande arkitekturstil, det gäller allt från fasadernas komposition till fönstrens indelning och porthandtagens formgivning. Här får läsaren lust att lära och tolka olika tiders byggnader och detaljer. Kunskap ger rikare upplevelser och ständigt nya intryck av vardagsarkitekturen – vårt byggda kulturarv. Genom fotografier och ritningar visas tydligt hur bostadshusen i staden ursprungligen sett ut samt hur olika stilideal utvecklats. En ritningsdel gör det möjligt att tidsbestämma dörrfoder och golvsocklar – eller nytillverka. Cecilia Björk och Laila Reppen är arkitekter SAR/MSA och författare samt illustratörer till uppskattade böcker som Så byggdes husen 1880–2020, Så byggdes staden, Så byggdes villan samt Tidstypiska Kök & Bad.

Boken är en faksimil av utgåvan från 1988. I "Sekelskiftets byggteknik" presenteras sekelskiftsarkitekten Valfrid Karlson (1855-1935) och framför allt, hans projekt och utförda byggnader. Karlson skrev också en läroboksserie - "Lärobok i husbyggnadskonstruktioner" - som återges i ett redigerat och grafiskt bearbetat urval, aktuellt än idag. Boken ger en högklassig arkitektgärning och av arkitektens arbetsförhållande på 1880-1890-talen.

Skildringen tar sin början under 1880-talet när många städer växer kraftigt i industrialiseringens spår. Det råder bostadsnöd och knappa ekonomiska förhållanden. Bostäderna värms med kakelugnar eller kaminer, maten lagas på vedspis och på gården finns torrdass. 120 år senare, år 2000 när berättelsen avslutas, är hög standard i kök och badrum en självklarhet. Nya trender avlöser varandra och många kök och badrum rivs ut och byggs om, långt innan det är tekniskt nödvändigt. Ökad kunskap om tidstypiska inredningar är en värdefull grund vid bevarande, renovering och ombyggnad. Inspiration kan hämtas ur olika tiders planlösningar, köksuppställningar och inredningar.

Sommaren 1930 går Stockholmsutställningen av stapeln. Utställningen innebär genombrottet för den modernistiska arkitekturen i vårt land. Genombrottet skedde mitt i en period av en intensiv utbyggnad av Stockholms trädgårdsstäder. En av dem var Södra Ängby, kallad den sista trädgårdsstaden, belägen strax väster om Stockholm och byggd åren 1934–1940. Södra Ängby är förmodligen Europas största område med enfamiljsvillor i modernistisk stil. I boken om Södra Ängby bidrar några av landets ledande arkitekturhistoriker och fotografer med att skildra olika fasetter av Södra Ängbys speciella karaktär. Den nordiska modernismen, alltså det som vi här kallar funktionalism, är annorlunda än den modernism vi möter i länder som Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Funkisen är mjukare, lekfullare och förhåller sig följsammare till landskapet. Naturen är ofta närvarande i svensk modernism, inte bara på det sätt som arkitekturen anpassar sig till terrängen utan också hur man möter landskapet från husens interiörer. Den många gånger hårda och industriella modernistiska arkitekturen blev i Sverige närmast organisk. Den programmatiska tendens som vi ser på kontinenten ersattes i Sverige av en lyhörd mänsklighet. På få platser är detta så tydligt som i Södra Ängby.

”Så byggdes villan” är en unik exposé över hur vanliga villors arkitektur utvecklats under modern tid. Boken visar tidstypiska villor och karakteristiska byggnadsdetaljer decennium för decennium, från de första villorna byggda på 1890-talet fram till villor byggda under 2000-talets första decennium. I Sverige finns närmare två miljoner villor som var och en utgör en del av vår livsmiljö, stadsbild och vårt kulturarv. Men vi vet förvånansvärt lite om vardagsarkitekturen och det tidstypiska för en villa från år 1890, 1930, 1950 eller 2000. Stilidealen har varierat under de olika tidsperioderna. Arkitektur, planlösningar, konstruktioner och inredningar har förändrats i takt med tiden. De generella dragen isas i ett stort antal exakta illustrationer i skala. För denna andra utgåva står Svensk Byggtjänst som utgivare till skillnad från första utgåvan som gavs ut av Formas.

Mer än en tredjedel av Sveriges bostäder i flerbostadshus byggdes under de s.k. rekordåren 1961-1975. De börjar nu nå den ålder då stora underhållsåtgärder brukar bli nödvändiga. Samtidigt måste de anpassas till nya behov och samhällskrav. Inför de förändringar som behövs är det angeläget att inte låta bristerna skymma de vardagliga kvaliteterna och den arkitektoniska särprägel som finns i många områden. För att främja en hållbar utveckling krävs varsamhet mot både bebyggelsen och dem som bor i områdena. Boken ger inspiration och idéer till den aktuella förnyelsen och utvecklingen och vänder sig till bostadsföretag, bostadsrättsföreningar, hyresgäster, arkitekter och entreprenörer. Laila Reppen, arkitekt SAR/MSA, har lång erfarenhet av att arbeta med program- och policyfrågor för bebyggelse från olika årsringar samt bokproduktion inom byggteknik och vardagsarkitektur. Sonja Vidén, arkitekt SAR/MSA, docent, har i många år bedrivit forsknings- och utvecklingsarbeten kring varsam förnyelse av bostadshus och bostadsområden inom forskargruppen för bostadsombyggnad (BOOM-gruppen) vid Kungliga Tekniska Högskolan.