Lambros Roumbanis

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin. Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda. Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten. Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer. Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.

I boken Kierkegaard och sociologins blinda fläck framförs en tankeväckande och kritisk undersökning av de existentiella och ontologiska förhållandena mellan den enskilda människan, kulturen och samhället. Både klassisk och modern sociologisk teori, samt samhällsteori i en vidare mening, ställs inför den djuplodande utmaningen och påminnelsen som den danske 1800-talstänkaren Sören Kierkegaard kom att presentera i sina främsta skrifter angående människans tillvaro. I centrum står frågan om den enskilda människans möjliga strävan efter att leva autentiskt, vilket i sig utgör en unik existentiell rörelse som inte helt och hållet kan förmedlas i den objektiva verkligheten. Människans frihet att välja sig själv, ångestens tvetydigheter, sökandet efter en sann tro, det etiska ansvaret, aktualiserar på olika sätt kulturens och samhällets inre gränsvillkor. Författaren till Kierkegaard och sociologins blinda fläck försöker på olika sätt närma sig samhällsvetenskapernas grundvalsfrågor och problemkomplex, så som t.ex. relationen mellan handling/struktur, mikro/makro och subjektivt/objektivt. Det föreligger en inneboende ambition om att bidra till en alternativ bild om hur samhället möjliggörs och förverkligas mellan människorna och den materiella omvärlden. Och till detta kommer även huvudtesen om att varje systematisk samhällsteori om relationen mellan människan och samhället med nödvändighet bär på en inre ofullständighet - en blind fläck i själva blickfånget.