Lars Berggren

Den som kör över Öresundsbron passerar förr eller senare en skylt, som visar var själva gränslinjen mellan länderna går. Nu är vi i Sverige nu är vi i Danmark. Trots det strömmande vattnet under bron är gränsen långtifrån flytande. Men så har det inte alltid varit. Gränsen mellan länderna har inte heller alltid gått i Sundet. Att skåningarna var danska fram till 1658 går att se spår av i bland annat dialekt, arkitektur, hantverk och kyrklig konst. Före nationalstatens framväxt var statsgränsen inte särskilt viktig för människorna. Före år 1900 hittar vi många exempel på kulturmöten, som inte i första hand handlade om dansk och svensk, utan om andra kategoriseringar. Så vad gör gränser med människor? Och vad gör människor med gränser? De utvecklar förstås strategier för att hantera dem, på såväl laglig som olaglig väg. Gränsen kan vara en tillgång i vardagen, ett sätt att finna arbete när det egna landets arbets­tillfällen tryter, den kan vidga ens horisonter genom ett större kulturellt utbud, och den kan vara ett hinder för handel av det mer ljusskygga slaget. Gränsens gradvis förändrade betydelse blir tydlig när man som i denna bok följer möten mellan dansk och svensk, från det att Skåne blev svenskt 1658 och fram till idag.

En svensk historia från vikingatid till nutid behandlar svensk historia under cirka 1200 år. Den utgår från ett socialhistoriskt och kulturanalytiskt perspektiv där kvinnor och män av kött och blod ställs i centrum. Hur deras livsvillkor sett ut och vad som format dessa är centralt i boken. Läsaren får kunskap om arbetets villkor, hur livsförnödenheter producerats och överskottet fördelats under skilda tidsperioder. Denna nya upplaga ger också insikter i hur reproduktionen organiserats och hur synen på sexualitet förändrats. Klass, genus, etnicitet och nation är perspektiv som genomsyrar framställningen. Eftersom författarnas ansats är att peka på de olika företeelser i samhället som inverkat på människors livsvillkor belyses även den politiska historien. Författarnas strävan är att med hjälp av det historiska stoffet bidra till förståelsen av nutidens frågor. I denna nya upplaga har inte bara resultaten från det tidiga 2000-talets historieforskning lyfts in utan också nyare teoretiska dimensioner har använts för att göra framställningen mera spännande. Sålunda har t.ex. ett konstruktivistiskt perspektiv tillämpats för att synliggöra hur föreställningarom svenskhet skapats under olika tidsperioder. Boken vänder sig i första hand till studenter i historia, exempelvis inom lärarutbildningen. Den kan också vara givande läsning för den som vill ha en lättillgänglig, men något otraditionell, översikt över svensk historia. Andra upplagan

Den 6 november 1881 höll skräddaren August Palm ett tal med titeln "Hvad vilja socialdemokraterna?". Platsen var Hotell Stockholm i Malmö och dagen – Gustav Adolfsdagen – var väl vald. Palms tal har betraktats som startskottet för den socialistiska rörelsen i Sverige. Efter talet färdades Palm landet runt för att agitera och organisera.

Politiska fångar på Långholmen 18801950 Världen över förföljs och straffas idag politiskt och fackligt aktiva, journalister och oppositionella. Även i Sverige har ett statligt maskineri av lagstiftning, rättsväsende och säkerhetspolis under perioder satts in mot dem som utmålades som den inre fienden, allt från åtalsraseriet mot den unga arbetarrörelsen till ingrepp mot antifascistiska rörelser under andra världskriget, till exempel blev under själva kriget motståndshandlingar i Sverige mot det nazistiska Tyskland anledning till internering eller straffarbete. I ett trettiotal illustrerade personporträtt möter vi här några av dem som under perioden 18801950 betraktades som inre fiender och vars politiska och fackliga verksamhet förde dem till fängsligt förvar på Långholmen. Årsbok 2012 för Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap/Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.