Lars Calmfors

Coronapandemin har vållat lidande över hela världen. Den har tagit liv, slagit ut företag och gjort miljontals människor arbetslösa. Efter krisen måste det svenska samhället och ekonomin byggas upp igen. Tillfälliga krisåtgärder behöver växlas över till långsiktiga insatser till en ekonomisk och politisk nystart som gör det möjligt för Sverige att komma starkare ur krisen. Mitt under pandemin tillsattes Omstartskommissionen, en grupp bestående av landets ledande experter inom sina respektive fält. Uppdraget var att fristående analysera svåra utmaningar och lämna konkreta rekommendationer till reformer. Syftet är att rusta vårt land genom att främja teknikutvecklingen, jämna ut människors livschanser, ta ledartröjan i den gröna omställningen, vässa svenska företags konkurrenskraft och stärka Sveriges roll i EU och världen. I den här boken presenteras kommissionens idéer för ett starkare Sverige. I boken medverkar:Klas Eklund (red), Senior Economist, Mannheimer Swartling. Oskar Nordström Skans, föreståndare för Uppsala Universitets centrum för arbetslivsforskning. Tor Borg, analytiker Boverket. Pontus Braunerhjelm, professor vid Institutet för industriell ekonomi och organisation, KTH. Cecilia Malmström, gästprofessor. Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, StockholmsUniversitet. Maria Wetterstrand, vd Miltton Purpose och Miltton Europé. Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Amy Loutfi, vicerektor och professor i informationsteknologi, Örebro Universitet. Åsa Hansson, docent, Institutet för Näringslivsforskning, Lunds universitet. Susanne Ackum, ordförande för Forum för omställning.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad. Nyheterna omfattar bland annatMer modern analys av penningpolitiken med fokus på räntesättning i stället för penningmängd. Analys av penningpolitik i situationer när en nedre ränterestriktion binder. Integrerad analys av inflation och Phillipskurva i den grundläggande makromodellen. Analys av den ekonomiska politiken under pandemin och efterföljande inflationsperiod 2022-2023. Analys av finanskriser och vilken politik som kan motverka dem och deras effekter. Makroekonomi är den första internationellt ledande läroboken i ämnet som översatts till svenska. Boken har anpassats efter svenska förhållanden. Det engelskspråkiga originalets författare, Olivier Blanchard, är senior research fellow vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har varit professor vid MIT och chefsekonom vid Internationella valutafonden. Macroeconomics har fått ett stort genomslag runt om i världen, både i undervisning och för ekonomisk-politiskt beslutsfattande. Den har utkommit i åtta upplagor på engelska och är översatt till många språk. Bokens internationella framgång beror till stor del på att den använder en enda sammanhängande modell, vilket underlättar förståelsen. Boken bygger på den senaste makroekonomiska forskningen. Den svenska versionen inkluderar kärnan i originalet men är mer koncis. Teorin illustreras med hjälp av en rad exempel från makroekonomisk utveckling och politik i Sverige. Bearbetningen av originalet har gjorts av professorerna Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. De har alla lång erfarenhet av ekonomisk-politisk utvärdering och debatt, forskning och inte minst undervisning. Om författarnaLARS CALMFORS är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Calmfors forskning avser främst arbetsmarknads- och makroekonomi. Han har varit ordförande i EMU-utredningen, Finanspolitiska rådet, European Economic Advisory Group och Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Han är nu ledamot i finansministerns ekonomiska råd och i arbetsmarknadsministerns arbetsmarknadspolitiska råd. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. HARRY FLAM är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Flams forskning är inriktad på utrikeshandel och europeisk ekonomisk integration. Han har bland annat varit utredare av Riksbankens finansiella oberoende, ordförande för Finanspolitiska rådet, vice ordförande för Expertgruppen för offentlig ekonomi och ledamot av EMU-utredningen. JOHN HASSLER är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Hassler har bland annat forskat om social rörlighet och tillväxt. Nu är fokuset på klimatekonomi. Hans forskningsresultat har publicerats i de främsta internationella ekonomitidskrifterna. Han har varit ordförande i Finanspolitiska rådet, är ledamot av vetenskapsakademierna KVA och IVA och är sedan 2009 ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. PER KRUSELL är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Krusell forskar brett inom ämnet, bland annat om ekonomisk tillväxt, arbetsmarknad, konjunkturcykler, politisk ekonomi, ojämlikhet och klimatekonomi, och har skrivit ett stort antal artiklar i ledande ekonomitidskrifter. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i många år och var dess ordförande 2011-13.

Lars Calmfors har verkat i fem decennier som forskare i nationalekonomi, samhällsdebattör och rådgivare till olika regeringar. Under dessa år har Sverige mött olika ekonomiska problem: inflation och kostnadskriser på 1970- och 1980-talen, massarbetslöshet och skenande statsskuld under 1990-talskrisen, recession i samband med den globala finanskrisen 2008 09, bristande integration av utrikes födda och coronakrisen. Här ger Calmfors sin personliga skildring av hur samspelet mellan ekonomer och politiker fungerat. Det handlar om penning-och finanspolitiken, sysselsättningen och varför Sverige inte gick med i EMU. En central fråga är vilken roll forskare bör spela i samhällsdebatten. Calmfors skildrar ekonomernas tänkande men ger också anekdotiska ögonblicksbilder av mellanhavanden med politiker som Per Ahlmark, Torbjörn Fälldin, Bengt Westerberg, Anne Wibble, Göran Persson, Erik Åsbrink, Gudrun Schyman, Jonas Sjöstedt, Anders Borg, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. Ibland har relationerna fungerat väl, ibland har de varit problematiska. Lars Calmfors är forskare vid IFN och professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, Stockholms universitet. Det är en frustande intressant läsning, rappt och elegant skrivet. Med knivskarp och lågmäld retorik - stark i sak, ständigt relevant, egensinnig - har hans analyser ofta varit dräpande. Pernilla Ström i Sydsvenska DagbladetMycket läsvärda memoarer. Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med kollektivavtal mellan starka partsorganisationer på arbetsmarknaden, brukar ses en central förklaring till att Sverige kunnat kombinera hög levnadsstandard med jämn inkomstfördelning. Här analyserar fyra nationalekonomer hur väl den traditionella modellen förmår hantera de nya utmaningar den står inför. En minskande facklig organisationsgrad, särskilt på arbetarsidan, innebär att kollektivavtalen allt mer bärs upp av arbetsgivarorganisationerna. Även om de flesta företag har en positiv inställning till kollektivavtalen, verkar de inte se några stora fördelar med dem. Det innebär att kollektivavtalen står på en skakig grund om den fackliga organisationsgraden skulle fortsätta att minska. En annan utmaning är att anpassa kollektivavtalen till en ekonomi som blir mer uppdragsbaserad. Industriavtalet från 1997 etablerade principen att industrins villkor ska bestämma löneökningarna i hela ekonomin. Industrinormeringen bidrog till att bryta det tidigare mönstret med alldeles för höga löneökningar. Men idag är problemet snarare att löneökningarna är för låga. Lönenormeringen gör det också svårare att höja relativlönerna på områden med stor och växande arbetskraftsbrist, främst inom skola, vård och omsorg. Boken analyserar olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Det kan betyda mer av sifferlösa avtal (som innebär att lönerna bestäms helt lokalt). Lönenormeringen kan också behöva ta större hänsyn också till andra delar av ekonomin än industrin och tillåta större möjligheter att avtala om relativlöneförändringar. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. Författare är: Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Simon Ek, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö.

Lars Calmfors, Petter Danielsson, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen, Per Skedinger Det största problemet på den svenska arbetsmarknaden är hur lågutbildade, och då särskilt lågutbildade utrikesfödda, ska komma i sysselsättning. Problemet har ställts på sin spets av den stora flyktinginvandringen. Centrala frågor för politiken är: Vad kan skola och vuxenutbildning göra? Vilken roll bör subventionerade anställningar spela? Är visstidsanställningar en väg in på arbetsmarknaden eller en återvändsgränd? Behövs nya typer av enkla, men också lägre betalda, jobb? Denna bok, skriven av sex arbetsmarknadsekonomer, analyserar frågorna och försöker utifrån forskningen ge svar på vilken politik som är lämpligast.

Nationalekonomin brukar delas upp i två huvuddelar: mikroekonomi och makroekonomi. Inom mikroekonomin studerar man ekonomins grundläggande byggstenar, nämligen de enskilda hushållens och företagens beslut. Inom makroekonomin har man ett mer övergripande perspektiv; där studerar man de stora aggregaten, som arbetslöshet, tillväxt, ränta och inflation. Det är inom dessa områden som den politiska diskussionen är som hetast i dag. Varför är arbetslösheten så hög? Hur sköter Riksbanken sitt arbete egentligen? Varför svänger räntorna och växelkurserna så mycket? Hur ska man hantera finanskriser? Och varför är inkomstfördelningen så ojämn? Syftet med Tillämpad makroekonomi är att på ett enkelt och lättfattligt sätt presentera nationalekonomernas syn på dessa frågor.

EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries. The book provides an in-depth analysis of how the demands on economic policy will be affected by the monetary union. Various chapters discuss monetary policy and inflation, fiscal policy, unemployment and labour markets, the transition to monetary union, and the exchange-rate arrangements between participants and non-participants. Other chapters analyse the importance of the EMU for European political integration, democratic aspects, and how membership in the monetary union will affect the possibilities for an individual member state to exert influence within the EU. EMU - A Swedish Perspective should be of interest to professional economists and political scientists, students, and all others who want to form an opinion about the monetary union on the basis of a balanced assessment of the consequences. EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries.

EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries. The book provides an in-depth analysis of how the demands on economic policy will be affected by the monetary union. Various chapters discuss monetary policy and inflation, fiscal policy, unemployment and labour markets, the transition to monetary union, and the exchange-rate arrangements between participants and non-participants. Other chapters analyse the importance of the EMU for European political integration, democratic aspects, and how membership in the monetary union will affect the possibilities for an individual member state to exert influence within the EU. EMU - A Swedish Perspective should be of interest to professional economists and political scientists, students, and all others who want to form an opinion about the monetary union on the basis of a balanced assessment of the consequences. EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries.