Lars Davidsson

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

Partilojalitet är en förutsättning för den parlamentariska demokratin. Om riksdagsledamöter sätter sina personliga intressen framför partiets gemensamma så kan partiet inte infria sina löften till väljare, medlemmar och andra partier. Men de folkvalda politikernas lojalitet sätts ibland på hårda prov. Införandet av personval och förändringarna av den statliga budgetprocessen – två institutionella reformer som genomfördes på 1990-talet – har ändrat förutsättningarna för ledamöternas lojalitet. Boken analyserar de interna maktspelen i riksdagens partigrupper och författaren undersöker vad som hänt med partilojaliteten i riksdagen efter personvals- och budgetreformen. Ett omfattande och varierat material kastar nytt ljus över spelet mellan ledamöter och partigruppernas ledning. Lars Davidsson är verksam som forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Boken är hans doktorsavhandling.

Kammare, kommuner och kabinett Tre konstitutionella studier Kammare, kommuner och kabinett tar avstamp i de författningspolitiska val Sverige har gjort på tre viktiga områden – riksdagens kammarsystem, den kommunala självstyrelsen och reglerna för hur regeringar bildas och avsätts. Breda jämförelser med andra länder visar att det finns flera alternativ till dagens svenska ordning. * Sverige har numera en riksdag med en enda kammare, men många länder har tvåkammarsystem. Boken analyserar vilka argument som framförts för en delad folkrepresentation och hur tvåkammarsystem kan utformas. * Förhållandet mellan stat och kommun är en av den svenska demokratins olösta frågor och också här finns mycket att lära av hur andra länder reglerat och organiserat sitt politiska system. * Parlamentarismens bärande princip är att ett lands regering är politiskt ansvarig inför dess parlament. Reglerna för hur detta ansvar skall utkrävas varierar dock mellan olika parlamentariska länder. Lars Davidsson är verksam som forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala Universitet.