Lars Ericson Wolke

Få utomstående har insyn i militär verksamhet. Det är ett förhållande denna bok syftat till att ändra på. I de tre föregående Uppdragsböckerna har militärer med egna ord beskrivit vad de gör, när de gör de som de tränats för. Vilka uppdrag ska hanteras? Vad möter dem, och vilka utmaningar ställs de inför? Hur ser det yrkeskunnande ut som härbärgerar både förmågan att bruka dödligt våld men också förmågan att skapa relationer, förtroende och samarbete? I den här boken bidrar elva olika forskare utifrån skiftande perspektiv, med sina reflektioner över militär yrkespraktik, dess möjligheter och dess utmaningar.

En stor och rikt illustrerad bok som guidar till Stockholm som marin stad. Staden var en (delvis hemlig) örlogsbas från 1520-talet ända fram till 1969. Den marina närvaron satte sin prägel på staden. Boken innehåller hundratals unika bilder och utförliga kartor: den siste amiralens bostad, skeppsvraken runt holmarna (svenska linjeskepp och ryska galärer!), de kända namnen på Galärvarvskyrkogården, örlogsskepp byggda i Stockholm, örlogsbesök genom tiderna, från ryska tsarer i lustjakter via sovjetiska ubåtar till engelska hangarfartyg. En unik Stockholmsbok! Kartor och rekonstruktioner lockar till nya promenader på Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet och Östermalm. Boken är skriven av en rad ledande historiker och Stockholmskännare.

Få händelser i Sveriges historia är så kända som slaget vid Lu¨tzen. Många vet att Gustav II Adolf stupade i striden, att dimman låg tät över slagfältet och att året var 1632. Men varför stod det över huvud taget ett slag vid den lilla staden i norra Sachsen? Vad drev kungen att dra ut i krig – och vad hände egentligen under de våldsamma timmar som ledde till hans död? Lars Ericson Wolke skildrar den svenska arméns fälttåg till Lu¨tzen, drabbningen mot de kejserliga trupperna och det som utspelade sig under tumultet. Trots krutröken är mycket känt, inte minst om kungens sista minuter – liksom vad som hände med hans kropp och hans häst. Kriget tog heller inte slut med kungens fall. Det fortsatte i ytterligare sexton blodiga år och kom att forma Sveriges roll som stormakt i Europa. Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.

I 30 händelser som formade Sverige samlas välkända skribenter för att ge en modernt skriven inblick i vår historia. Arkeologer, historiker och journalister, alla särskilt kunniga inom just sitt område, berättar om betydelsefulla händelser från tidernas begynnelse till dags dato. Bland de medverkande återfinns exempelvis Dick Harrison, Magnus Västerbro, Ulrika Knutson och Jonathan Lindström. Här beskrivs de första stadsbildningarna och kristnandet, Stockholms blodbad, trettioåriga kriget, katastrofåret 1809, folkskolestadgan, du-reformen, Palmemordet, EU-inträdet och en rad andra händelser som har varit viktiga för oss svenskar.30 händelser som formade Sverige ger insikt i varför landet ser ut och fungerar som det gör och är samtidigt kännetecknande för Historiska Medias folkbildande ambition att lyfta ämnet historia. Idén till boken är sprungen ur förlagets 30-årsjubileum som firas år 2025. Medverkande: Jonathan Lindström, Anna Lihammer, Maja Hagerman, Lars Ericson Wolke, Kristina Ekero Eriksson, Dick Harrison, Magnus Västerbro, Bo Eriksson, Tomas Blom, Olle Larsson, Erik Petersson, Göran Larsson, Peter Ullgren, Jonas Nordin, Hugo Nordland, Martin Hårdstedt, Martin Dackling, Eva Helen Ulvros, Lennart Pehrson, Torbjörn Nilsson, Ingrid Carlberg, Nils Edling, Ulrika Knutson, Jens Nordqvist, Henrik Arnstad, Henrik Berggren, Anna-Lena Lodenius, H-G Axberger, Göran von Sydow och Ann-Sofie Dahl.

”Caesar slog gallerna. Hade han inte ens med sig en kock?” – Bertolt BrechtDet låter så enkelt: ”Hitler marscherade in i Polen” eller ”Putins invasion av Ukraina”. I själva verket är krig bland det mest krävande som finns att planera och organisera. Det kan omfatta tiotals år, hundratals beslutsfattare, tusentals soldater och miljoner kronor. Så hur går det till? Den här boken vänder sig till alla som vill veta mer om vilka förutsättningar och överväganden som görs inför en krigssituation. Den flödar över av tänkvärda exempel från historien om framgång och motgång, rättänkt och feltänkt, förutsett och oförutsett. Och dessvärre sitter förskräckande många runt om i världen just nu och bekymrar sig för sådana utmaningar.

I drygt 200 år har Sverige förskonats från krig, men desto intensivare har det militära historiebruket varit. Detta är inget unikt för Sverige utan förekommer i de flesta länder, inte minst i hyllandet av stupade soldaters minne. Historiebruk, eller hur historiska händelser och minnen har använts eller uppmärksammats i olika syften, har studerats flitigt men det här är den första egentliga studien av militärens syn på sin historia i Sverige. Vad har armén, flottan och flygvapnet från 1815 till idag lyft fram av sin historia, hur har den presenterats och i vilka syften? Här möter vi historiebruket genom olika typer av krigshistoriska forskningsinriktningar och museiutställningar, och mer konkreta uttryck som bevarade troféer från krigen, segernamn på fälttecken, historiska namn på örlogsfartyg, minnesstenar och liknande. Lars Ericson Wolke sätter in exemplen i sina militära och säkerhetspolitiska sammanhang, och anknyter samtidigt resonemangen till det samtida civila historiebruket i Sverige.

Tredje riket dog inte med Hitler den 30 april 1945. Efter Führerns självmord i Berlin levde Nazityskland vidare ytterligare några veckor. Den första veckan fortsatte striderna, fram till kapitulationen den 7–8 maj. Därpå följde två veckor av kaotiskt politiskt maktspel innan den tyska regeringen upplöstes och de allierade delade upp landet sinsemellan i olika zoner. Dessa majveckor var fyllda av dramatik och tragik. I tyska Flensburg, nära danska gränsen, satt den nye rikspresidenten och storamiralen Karl Dönitz och försökte fördröja Tysklands kapitulation. Enligt honom själv hoppades han att rädda så många civila och soldater som möjligt undan den sovjetiska armén, och om möjligt så splittring bland de allierade. I denna bok tecknar Lars Ericson Wolke, en av Sveriges mest erfarna militärhistoriker, det skakande slutkapitlet i Nazitysklands historia. Här berättas även om händelserna i Skandinavien och kring Östersjön, där miljontals människor var på flykt och Sverige ett tag såg ut att i sista minuten dras in i kriget.

År 1703 tar historien en ny vändning när tsar Peter I av Ryssland grundar Sankt Petersburg vid Nevamynningen. Samtidigt pågår blodiga strider över enorma landområden i nordöstra Europa, under det rådande stora nordiska kriget, där Karl XII framgångsrikt leder den svenska huvudarmén i Polen. Men därefter vänder krigslyckan. Det här är berättelsen om Nevatåget 1708 och den karolinska arméns desperata angrepp på Sankt Petersburg i kampen om Finska viken. Genom Lars Ericson Wolkes omfattande arkivstudier får vi här komma nära de svensk-ryska gränsstridernas brutala verklighet. Författaren leder läsaren genom krutröken till krigets historiska bakgrund och det som kom att bli början på slutet för den svenska stormaktstiden, något som ofta hamnat i skymundan av den kommande katastrofen vid Poltava 1709. I denna bok får vi följa dramatiken både till land och till sjöss när det svenska Ingermanland blir ryskt och den svenska staden Nyen ersätts av storstaden Sankt Petersburg. Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan, är en av Sveriges främsta militärhistoriker. Han är författare till ett stort antal böcker om framför allt Östersjöområdets militära historia. På Carlssons utkom han senast med Beredskapsfolket (2022).

I juni 1522 seglade ett antal inhyrda fartyg från Lübeck in i Slätbaken i Östergötland. Deras ankomst blev startskottet för den statliga svenska örlogsflottan. Under de 500 år som gått sedan dess har flottan verkat under de mest ombytliga förhållanden. Teknikskiften och föränderliga politiska landskap har tvingat fram anpassningar till ständigt nya förutsättningar. I den här boken följer vi den svenska flottans utveckling över seklerna ­ en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred. Här skildras såväl klassiska sjöslag som konvojer, transporter och patrulleringar. Fartygstyper passerar revy: linjeskepp, monitorer, ubåtar och kustkorvetter. Alla utgör de sin tids svar på hur sjökrig förs mest effektivt. Berättelsen inrymmer även de människor som levt och verkat inom flottan som befäl, sjömän, varvsarbetare, lotsar eller kartografer och även deras familjemedlemmar. Sjömakt och sjöfolk är den första skildringen sedan 1940-talet av den svenska örlogsflottans historia och baseras på omfattande ny forskning. Stoffet återges livfullt av historikerna AnnaSara Hammar och Lars Ericson Wolke, båda med djup kunskap i marin historia.

"En välskriven skildring av främlingslegionen genom tiderna." BTJ Den franska främlingslegionen har funnits i snart 200 år, en väloljad krigsmaskin med omvittnat hård disciplin. Från att länge ha ansetts vara ett tillhåll för förbrytare på flykt undan rättvisan, har bilden idag ändrats till en elitstyrka som deltar både i väpnade insatser och fredsbevarande operationer. Sedan grundandet 1831har flera hundra svenskar ingått i legionen. Några av dem har skrivit brev och dagböcker, eller tecknat ned sina minnen. Deras upplevelser sätts här in i ett större politiskt och militärt sammanhang. Från de franska kolonialkrigen i Nordafrika och Indokina under 1800-talet, via första världskrigets skyttegravar och andra världskrigets hårda strider kring Narvik 1940, till de brutala frihetskrigen i Indokina och Algeriet. Tyngdpunkten ligger på perioden 1914 -1991 och boken ger läsaren djupare insikter i främlingslegionens dramatiska historia. LARS ERICSON WOLKE är professor emeritus i militärhistoria vid Försvarshögskolan, tidigare verksam vid Armémuseum och Krigsarkivet, ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. I sin forskning har han bland annat fokuserat på svenskt deltagande i internationella militära insatser under och efter kalla kriget. Han har även bidragit med texter i antologierna Sverige undra andra världskriget och Sverige under kalla kriget.

I drygt två årtionden har svensk säkerhetspolitik och Sveriges militära försvar inriktats på att delta i internationella insatser, exempelvis i Afghanistan och f.d. Jugoslavien. Men sedan kriget i Georgien 2008 och oroligheterna på Krim 2014 har styrningen ändrats: idag är försvaret av det egna territoriet högsta prioritet. Men hur kan Sverige värnas militärt vilka möjligheter och begränsningar avgör om skölden ska fungera? I en tematisk genomgång belyser en grupp experter förutsättningarna för väpnad strid i Östersjöområdet. Inledningen ger en överblick och ett historiskt perspektiv på tidigare aktiviteter kring Östersjön. Därefter skildras hur regionens särskilda förut­sättningar påverkar valen av strategi, operativt tänkande och taktik för mark­-, sjö-­ och luftstridskrafter och även vill­koren för logistiska funktioner. De medverkande är knutna till Försvarshögskolan som lärare och forskare, eller tidigare anställda i Försvarsmakten.

Den största militära invasionen i världshistorien inleddes den 22 juni 1941. 3,3 miljoner tyska soldater överskred gränsen till Sovjetunionen, där de skulle möta fem miljoner man i Röda armén i strid. De tyska anfallskolonnerna rullade österut för att på sin väg krossa stora sovjetiska förband. Kiev och större delen av Ukraina föll, medan Leningrad ringades in och till slut stod tyska soldater vid Moskvas portar. Det sovjetiska motståndet var starkare än väntat, trots att förlusterna var oerhörda. Även tyskarna stupade i en takt som man inte hade varit i närheten av tidigare under kriget. Operation Barbarossa övergick i ett utnötningskrig som skulle fortsätta i drygt tre år till. I denna bok berättar Lars Ericson Wolke om de svåra striderna på östfronten, förutsättningarna på slagfältet, operativa missar på båda sidor samt brutaliteten som soldater och civila utsattes för.

Armén har spelat en helt central roll i Sveriges historia, för den svenska kulturen, för samhället i stort och för en liten nations möjligheter att hävda sig på en stor arena. En svensk armé har i någon mening alltid funnits. Ett militärt försvar har varit en nödvändighet genom hela historien. Men det var kung Gustav Vasa som på 1500-talet samlade och organiserade armén som en del av den svenska centralmakten, i ett rike med ambitioner. Utvecklingen var typisk för hela Europa, när nationalstater konsoliderades och konkurrensen om världshandeln tilltog. Sverige blev nu en av Nordeuropas starkare militärmakter. Under loppet av 1600-talet fick Sverige rent av rollen som en regional stormakt genom arméns framgångar på kontinenten. När Europas arméer efter franska revolutionen och under Napoleonkrigen, kring sekelskiftet 1800, närmast tiodubblade sina numerärer fick Sverige söka sig en ny roll. Sverige stod från och med nu vid sidan av både små och stora krig i Europa. Först med det kalla kriget i modern tid blev Sverige åter något av en regional stormakt. Detta är den svenska arméns historia.

Få skeden i svensk historia har varit lika dramatiska som 1500-talets första decennier. I den krackelerande Kalmarunionen börjar nya maktspelare ta för sig. In på scenen träder den svenske riksföreståndaren Sten Sture den yngre, som under stor dramatik utkämpar en maktkamp med de höga adelsmännen i riksrådet och den katolske ärkebiskopen Gustav Trolle. När den danske unionskungen Kristian II beslutar att invadera Sverige har Sten Sture lyckats samla den politiska makten i sina egna händer. Det är svindlande att spekulera kring vad som hade hänt om han inte hade stupat i strid mot Kristians trupper 1520. Det hade mycket väl kunnat vara Sten Sture som bestigit den svenska tronen 1523 istället för Gustav Vasa, och den svenska historien skulle ha sett helt annorlunda ut. I denna biografi har Lars Ericson Wolke gått till källorna och följt spåren av den unge riksföreståndarens maktpolitiska drag. Detta är den första biografin som behandlar Sten Sture den yngres liv och som därmed bidrar med en ny och viktig pusselbit till den svenska historien.

Du känner kanske till den indelte soldaten – bygdens trygge son, som skötte sitt torp tills han en dag kallades att försvara sitt land. Men känner du till hans motsvarighet i städerna? I fyra hundra år fanns det värvade yrkessoldater i den svenska armén men som hamnat i skuggan av de indelta och värnpliktiga. Många kom in i det militära av något slags tvång, betalningen var usel och disciplinen rigorös. Tillsammans med sin familj kommenderades de till någon garnisonsstad i riket, där de inkvarterades i skrymslen ingen annan ville ha och betraktades som oönskade främ­lingar. Periodvis var de entledigade och fick då klara sig bäst de kunde, vilket ofta ledde till oroligheter i städerna. En myt uppstod snart om dem som ”nationens avskum”. Men det är inte hela sanningen. Delar av de värvade utgjorde också militärens absoluta elit, såsom rangre­gementena Svea och Göta livgarde, förlagda i imponerande kaserner. Med denna dubbelhet som utgångspunkt berättas här för första gången de värvade soldaternas historia. Boken byg­ger på omfattande arkivforskningar och målar upp soldat­liv som pendlar drastiskt mellan framgång och motgång, stolthet och skam, krig och fred.

I främsta linjen låter oss följa en granatkastarplutons kamp mot den sovjetiska övermakten under de svåra strider som utkämpades i slutet av finska vinterkriget, från Summa till Tali och senare vid Viborgska viken. Regementet som plutonen tillhörde kastades emot ryska elitförband som understödda av flygplan, stridsvagnar och kanoner trängde fram över Karelska näset mot Viborg. Frontofficeren Dag Hemdal stred nästan hela tiden vid fronten, där det sovjetiska artilleriet skoningslöst besköt försvarsställningarna och genomförde oupphörliga pansaranfall. Hemdals debut från 1940 ger en förstahandsbild av de stora psykiska och fysiska påfrestningarna som de unga reservofficerarna och deras manskap utsattes för. DAG HEMDAL (191365) var författare och journalist. Han medarbetade bland annat i Hufvudstadsbladet och Nya Pressen och skrev flera böcker. Boken utgavs under titeln Reservfänrik 1940 och kommer nu i en illustrerad nyutgåva. LARS ERICSON WOLKE, professor vid Försvarshögskolan, och en av Sveriges främsta experter på militärhistoria, har skrivit ett förord till boken. "Krigsskildringar på svenska är tack och lov ovanliga. Därför blir Hemdals knappa prosa desto mer drabbande. Han var journalist, vilket märks. [...] Händelseförloppen precist skildrat. [...] Sentida ögon anar mycket mellan raderna. Men där lämnas vi - förfärande nog - åt vår egen fantasi." Andreas Ericson, Svenska Dagbladet "en både intressant och omväxlande bok" Vasabladet "Vad Hemdal lyckats skapa är en övertygande bild av kriget sådant det var" Nyland "god och verklighetstrogen bild av krigets hårda vardag" Nya Argus

I runda tal kallades två miljoner svenska män in under beredskapsåren 1939 45. Högerledaren Gösta Bagge liknade Sveriges försvar vid denna tid vid en igelkott med taggarna utåt, riktade åt alla håll, redo att försvara sig. Det är denna igelkott, eller rättare sagt, dess taggar, som är föremålet för den här boken männen och kvinnorna som frivilligt eller som inkallade kom att utgöra beredskapsfolket. Lars Ericsson Wolke tar läsaren med till andra världskrigets dagar och belyser stämningsfullt de inkallades vardag i Sverige när hotet om krig och ockupation hängde över landet. Vad fick de över-gripande politiska och militära besluten för konsekvenser för de inkallade och deras familjer? Hur upplevde de förhållandena i fält, i kustbandet, på fartygen eller i luften? Det här är de vanliga människornas beredskapshistoria, såväl de i uniform som deras anhöriga, men hela tiden sedd i skuggan av de dramatiska världshändelser som utspelades runt våra gränser, och ibland även innanför dem. Lars Ericson Wolke är en av Sveriges främsta militärhistoriker och har skrivit ett trettiotal böcker i ämnet. Han är professor emeritus vid Försvarshögskolan, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Kungliga Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia samt tidigare ordförande i Svenska militärhistoriska kommissionen.

»För den som vill få en snabblektion i dödandets vanvett, både till lands och till sjöss, kan jag tänka mig få bättre introduktioner.« Dick Harrison »En innehållsrik och läsvärd bok, som lyfter fram den enskilde soldaten i förgrunden.« Ölandsbladet»En mycket bra bok som bygger på en imponerande forskningsinsats.« BTJ»Den levererar mer än vad den utlovar och är full av överraskningar.« Lars Gyllenhaal, Totalförsvar & HistoriaRisken att dödas eller skadas svårt har alltid varit närvarande i krig. Historiska verk har ofta redogjort för förluster av människoliv i form av anonyma siffror. Verkligheten bakom siffrorna har däremot inte skildrats lika ofta. Under tidigmodern tid såg krigföringen radikalt annorlunda ut mot vad den gör idag. Hittills har vi vetat väldigt lite om vad enskilda soldater i äldre tid upplevt. Vad innebar de militära lydnadskraven på slagfältet? Vilken roll spelade förberedelser i form av övningar som genomfördes, belöningar som utlovades och de bilder som målades upp i den statliga krigspropagandan? Och vad hände med dem som inte lyckades leva upp till kraven? Detta är några av de frågor som besvaras i denna nyskapande bok av Lars Ericson Wolke, professor vid Försvarshögskolan i Stockholm. Bakom Stridens verklighet ligger år av arkivforskning, och författaren låter läsaren ta del av en mängd fängslande personöden ur den svenska militärhistorien. Med start i nordiska sjuårskriget (1563-70) och fram till vårt senaste krig mot Norge (1814) presenteras ett stort antal fallstudier. Tillsammans levandegör de på ett konkret sätt upplevelsen av strid under denna dramatiska tidsperiod.

»Synnerligen intressant«HemvärnetÅren 1848-1850 och 1864 utkämpade Danmark två krig mot en koalition av tyska stater för att behålla de båda hertigdömena Schleswig och Holstein. I båda krigen hoppades man på hjälp från den svensk-norska unionen, men trots politiskt stöd vägrade Oscar I:s och Karl XV:s regeringar att låta sig dras in i kriget. Det hela slutade med att de omstridda landområdena förlorades, vilket var en nationell katastrof för Danmark. Under båda krigen anslöt dock flera hundra soldater frivilligt från unionen. Svenskar i krig för Danmark handlar om dem. Utifrån omfattande arkivforskning har Lars Ericson Wolke skrivit den första djupgående skildringen av dessa frivilliga. Vi får inblick i flera fascinerande och i vissa fall tragiska personöden, men också i det större politiska sammanhanget. Svenskarnas och norrmännens insatser på dansk sida var de mest konkreta uttrycken för den skandinavism och de unionsdrömmar som många hyste under 1800-talet.