Lars H. Gustafsson

"Allt verkligt liv är möte", skriver Martin Buber i en av sina böcker, och de orden har efter hand fått en allt djupare innebörd för mig. "Det enda som till slut känns riktigt viktigt i livet är att få stanna upp tillsammans med en annan människa, byta ett ord eller två, och så vandra vidare längs vägen", skriver Lars H Gustafsson i inledningen till denna bok. Och möjligheterna att mötas kan finnas överallt, även där man kanske minst anar det, menar författaren. På en station i Mellansverige, i ett tegelhus i ett orkandrabbat Haiti, i ett församlingshem i södra Skåne eller i tvättstugan hemma en lördag förmiddag. Överallt är det möjligt att hitta glädjen i att behöva och vara behövd. I mötet öppnas möjligheten till att vara medmänniska. Det blir särskilt viktigt när något inträffar som får marken att plötsligt rämna under våra fötter. Lars H Gustafsson har varit med om sådana svåra händelser. De har satt avtryck i boken.

I Bönbok för barn finns ord för bön och reflektion, skrivna av några av våra mest kända författare och poeter. Boken innehåller klassiska och nyskrivna texter, illustrerade med varma akvareller av kalligraf Charlotta Folkelind. En vacker bok för barn och föräldrar, med ord att bära med sig och bli buren av – i skymningen, under natten, när morgonen gryr, in i en dag och vidare genom livet. Medverkande författare i urval: Astrid Lindgren Margareta Melin Lars H Gustafsson Britt G Hallqvist Ylva Eggehorn Erik Tilling Lina Sandell Bönbok för barn är en uppskattad present och gåva vid dophögtid, barnvälsignelse och födelsedagar.

Från januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. En stark förespråkare för detta är en av våra mest kända barnrättskämpar, Lars H Gustafsson. Här tecknar han levande och personliga porträtt av tre av sina vägvisare. Vi möter de samtida feministerna Ellen Key, Anna Lindhagen och Elsa Laula Renberg. De kände alla varandra och hade en förmåga att koppla ihop frågorna om kvinnors och barns rättigheter med dem om fred, miljö och social rättvisa. Lars H Gustafsson lyfter fram deras viktigaste tankegångar, häpnadsväckande aktuella idag, samtidigt som han beskriver deras levnadsöden och den tid de levde i. De som går före möter ofta motstånd och hat, något som även blir tydligt i de miniporträtt författaren ger av tre nutida aktivister: Greta Thunberg, Malala Yousafzai och Tabata Amaral. Mer än någonsin behöver vi sådana vägvisare, menar Lars H Gustafsson. De utmanar oss och tvingar oss att reflektera över vilka vi är, vilka vägval vi gör och vårt ansvar för kommande generationer och den värld de ska leva i.

Organisten och tonsättaren Diderik Buxtehude räknas som en av de stora mästarna inom barockmusiken. Han föddes i Helsingborg 1637 och i Mariakyrkan där fick han också sin första tjänst som organist. Efter några år i Sankt Mariæ kyrka i Helsingør kom han så småningom till Marienkirche i Lübeck, där han verkade till sin död 1707. Barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson kom redan under sin ungdom i kontakt med Buxtehudes musik, både vid orgeln och som körsångare. I Vid orgeln Diderik Buxtehude tecknar han ett personligt och levande porträtt av tonsättaren. Författaren följer Diderik i fotspåren, besöker de tre Mariakyrkorna, söker i skrifter och arkiv och samtalar med tre framstående organister. En bild växer fram av en nydanande kyrkomusiker, ansvarsfull intendent och glad sällskapsmänniska. Men också av en familjefar med många att ha omsorg om och sörja för. För att få svar på några av sina frågor gör författaren till slut ett högst oväntat besök hos den åldrande Diderik och hans hustru Anna Margaretha i deras hem i Lübeck!

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg. Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör. I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg. Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan. Boken ger viktig inspiration till hur förskolan förhåller sig till omsorg kontra det kunskapsuppdrag som man har idag. Begreppet ”educare” eller ”lärande omsorg” blir väl belyst och de olika ingångarna i ämnet vidgar det pedagogiska fokuset. För den eller de pedagoger som vill ha en grund för mer strukturerad omsorg med koppling till lärande och undervisning är detta en utmärkt och viktig bok. Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 24, 2016

Att bli förälder innebär en radikal omorientering i livet. Plötsligt får jag ansvar för en människa som är viktigare än jag själv. I vår tid av självförverkligande kan det vara svårt att acceptera. Har inte alla människor samma värde? Räcker det inte med att barnet är lika viktigt som jag? Nej, det gör det inte, konstaterar Lars H Gustafsson. Historien visar att barn alltid kommer i andra hand om inte barnets bästa sätts i första rummet. I Relationsrevolutionen står själva mötet mellan barn och vuxen i centrum. Hur ser vi egentligen på barn? Och hur ser barnen på oss? Hur möts vi och hur påverkar vi varandra? Hur mycket skydd och lotsning behöver ett barn och hur stort inflytande är rimligt? Boken börjar med tre brev från föräldrar som behöver hjälp med situationer som många känner igen - "hon gör inte som vi säger", "min dotter slår honom på pin kiv" och "min pojke oroar sig för allting". Lars H Gustafsson presenterar tre traditionella vägar att möta dessa problem. Den första är en del av den auktoritära traditionen och handlar om struktur, regler och tydliga konsekvenser - barnet ska fostras. Den andra vägen sätter barnet på piedestal och utgår från att barn vill gott och är samarbetsvilliga. Den tredje lägger stor vikt vid barnets olika utvecklingsfaser. Det är argument och förhållningssätt som vi alla känner igen och Lars H Gustafsson ser för- och nackdelar med samtliga dessa tre vägar. Men något skaver; borde det inte finnas ytterligare en väg? Därför ger han sig i kast med något så revolutionerande som att formulera en fjärde väg att möta barn. Det här är en bok som får läsaren att själv reflektera. Utan att presentera ett förhållningssätt som det riktiga ger den oss värdefulla tankeställare och konkreta verktyg som förbättrar relationen till både våra egna och andras barn.

«Mange av oss har opplevd hva det vil si å miste noen som sto oss nær og som var altfor unge til å dø. Likevel er det først når vi selv blir eldre eller syke, at spørsmålene trenger seg på og blir mer personlige. Hvordan vil jeg selv ha det når det blir min tur til å dø? Hvor mye skal jeg bestemme selv, og hvor mye skal jeg overlate til mine nærmeste?» Lars H Gustafsson tar oss med på en reise som begynner i det han bestemmer seg for å ta døden på alvor. Reisen ender ved livet her og nå. Og nye perspektiver, håp og glede trer fram.

När en omtyckt, begåvad och framgångsrik person väljer att i förtid avsluta sitt liv väcker det många frågor hos de efterlevande. Varför gjorde han så? Kunde vi ha gjort mer för att förhindra det? Och hur har vi det själva i våra liv? Dick Burvall var en gåtfull person. Öppen och generös med ett rikt mått av humor. Älskad av sina nära. Skicklig organist, karismatisk körledare, uppskattad lärare. När Dick i augusti 1983 vid 40 års ålder berövade sig livet var det svårt för många att förstå det som hänt. Chocken förlamade och hotade att också på sikt skymma allt det positiva som Dick stått för. En av dem som kände Dick väl var barnläkaren Lars H Gustafsson. Här tecknar han ett porträtt av sin vän, byggt på egna minnen och intervjuer med dem som stod Dick närmast. En rik och mångtydig bild växer fram av en utgivande men samtidigt kämpande människa. Mitt i spänningen mellan ensamhet och gemenskap, mörker och ljus, meningslöshet och livgivande sammanhang. Som en sommardag just efter ett regn. I ett av bokens mest personliga kapitel skriver författaren: Kanske är varje människa lika lysande och lika rik på nyanser som en regnbåge. Och lika svårfångad. Så blir porträttet av Dick Burvall också en beskrivning av de osäkra men skimrande landskap vi alla befinner oss i. Dick var en märklig och annorlunda person. Men mest var han en av oss. LARS H GUSTAFSSON är bosatt i Lund och har gett ut en lång rad böcker om barn och deras uppväxtvillkor men också böcker om livsfrågor, bland annat När musiken tystnar (2007) och Gå med dig (2009).

Om den svåra konsten att fostra med förnuft och känsla skriver åttabarnspappan och barnläkaren Lars H. Gustafsson. Han resonerar kring olika former av barnuppfostran; den mera auktoritära som ropar på regler och ordning och en mer demokratisk som bygger på ömesesidig respekt och där den vuxne fungerar som en lots för barnet. Lotsa barn handlar om barnuppfostran, alltså om den svåra konsten att vara den vuxna lotsen på bryggan när barnet (kaptenen) ska styra sitt fartyg från hamn ut mot öppet hav. Lättillgängligt och med många exempel ur vardagslivet skriver författaren om utvecklingen av känslans intelligens, det vill säga det nödvändiga samspelet mellan känsla och förnuft, om viljans betydelse och om etik och moral. Han belyser de olika traditionerna inom barnuppfostran och de fostransmönster vi ser idag: en auktoritär strömning med betoning av vuxnas ansvar, en mer naturlig fostran där lyssnande och ömsesidig respekt är nyckelord och en demokratisk fostran byggd på resonemang, överenskommeler och kontrakt. Läsaren uppmuntras att själv ta ställning och får goda tips på vägen.