Lars Hansson

Det offentliga stödsystemet för personer med psykisk funktionsnedsättning är i dag huvudsakligen ett samhällsbaserat servicesystem med tyngdpunkt på öppna vård- och stödformer. Det finns dock brister i systemets förmåga att möta behoven hos dessa personer, liksom det finns övergripande brister i deras situation i samhället som helhet. Trots omfattande reformer kännetecknas fortfarande situationen för målgruppen av utsatthet i form av diskriminering och andra former av stigmatisering samt ekonomisk och social marginalisering. Till detta kommer upplevelser av bristande inflytande över den egna vård- och stödsituationen. Trots svårigheter att leva upp till välfärdsreformernas målsättningar och att implementera evidensbaserade och effektiva insatser på området, finns ändå anledning till optimism. Det här är den tredje reviderade upplagan av boken, där aktuell forskning om livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning samt kunskap om effektiva vård- och stödinsatser presenteras. Här redovisas en mängd olika interventioner och stödformer som visar att det finns effektiva sätt att förändra situationen. Att leva med psykisk funktionsnedsättning vänder sig till studerande inom sociala eller vårdinriktade högskoleutbildningar, men också till personer inom verksamheter som i arbetet möter personer med psykisk funktionsnedsättning.

Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar. Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan. Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet. Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.

Boken skildrar hur krigshändelserna längs västkusten och hotet om krig kom att påverka staden Göteborg och dess invånare. Hur tog man emot soldater, spioner och flyktingar och fanns det en vilja hos befolkningen att ställa upp och göra en insats för dem som behövde hjälp? Göteborg var genom sitt läge och sin historia starkt påverkat av USA och Storbritannien både vad gällde livsstil och värderingar. Fanns det kanske en motsättning mellan hur regeringen agerade och hur företrädarna för Göteborgs näringsliv, organisationer och myndigheter såg på situationen? Hur agerade i så fall statsmakten för att få rättning i ledet? Studien är indelad i tolv avsnitt som ger olika perspektiv på Göteborg under kriget. Avsnitten ett och två tar upp det militära och civila försvaret samt de frivilliga insatserna. I avsnitt tre beskrivs följderna av Skagerackspärren medan det fjärde tar upp tryckfrihetens begränsningar under krigsåren. Det femte beskriver hur underrättelsetjänsten och säkerhetspolisen agerade i Göteborgsområdet. Avsnitten sex till nio redovisar den spionageverksamhet som stormakterna riktade mot hamnen, varven, SKF och permittenttågtrafiken. Det tionde avsnittet beskriver de många hjälpkommittéer som bildades i staden och det elfte tar upp utväxlingen i Göteborg av krigsfångar från de stridande länderna. Det sista avsnittet belyser de stora publika arrangemangen i staden. Boken avslutas med ett resonemang kring vikten av att se ett lands historia även ur ett lokalt perspektiv. Utanför huvudstaden ser ofta verkligheten annorlunda ut. Studien bygger på arkivmaterial, tidningsartiklar, forskningslitteratur samt memoarer som alla bidrar med olika aspekter på staden.

Svensk flyktingpolitik genomgick stora förändringar under andra världskriget. Under de första krigsåren var hållningen starkt restriktiv. Följden blev ett stort antal avslag på asylansökningar, främst från judar, men även från norska motståndsmän och tyska desertörer. Från och med 1942 upphörde avvisningarna och flyktingpolitiken kom nu att handla om hur flyktingar skulle omhändertas, samtidigt som Sverige tog initiativ till en rad räddningsaktioner. I denna bok sammanflätas enskilda människoöden med de storpolitiska skeendena. Flyktingberättelserna från Finland handlar om en brokig skara människor, alltifrån finska desertörer som deltagit i angreppskriget mot Sovjetunionen 1941 till finska SS-frivilliga, finska kommendanter för koncentrationsläger i Östkarelen och sovjetmedborgare, som anslutit sig till den finska armén. När det gäller Nordnorge handlar det främst om människor på flykt undan den retirerande tyska arméns systematiska förstörelse av bebyggelse och försörjningsmöjligheter. Det är inga överord att säga, att detta är en forskarbragd, som på en flyhänt skriven prosa ger ny kunskap om svensk flyktingpolitik under ett mörkt kapitel i Europas historia.

Våren 1917 kokade Sverige av missnöje och runt om i landet samlades människor för massdemonstrationer och hungerprotester. I Göteborg demonstrerade 10 000-tals människor, och lördagen den 5 maj kulminerade missnöjet i den knappt dygnslånga händelse som gått till historien som "hungerkravallerna" eller "brödupproret i Göteborg". Tillsammans med arkivanvändare skapade Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg en utställning om händelserna 1917. Utställningen visades under sommaren 2017 och den här skriften är en sammanställning av dess innehåll.